I Stockholm har det byggts busshållplatser med betongbeläggning sedan 1990-talet. Olika typer av betongbeläggning har använts. Då brister eller skador har uppstått har nya konstruktionslösningar testats. Därför förekommer olika lösningar i Stockholm idag. Målet med detta examensarbete är att identifiera de vanligaste förekommande skadorna på busshållplatser med betongbeläggning samt orsaker bakom skadorna. En skadeinventering genomfördes inom ett avgränsat geografiskt område. Skadeinventeringen utfördes genom en okulär kontroll av olika hållplatser. Även kontroll av trafikmängd och geologin i området utfördes, för att se om det finns något samband med skadorna. Efter skadeinventering har busshållplatserna kategoriserats efter beläggningarnas yttre utseende: Betongbeläggning med eller utan fogar och cementstabiliserad asfalt. Resultaten visade att den vanligaste skadan på både betongbeläggning med och utan fogar var fogskador. På cementstabiliserad asfalt var den vanligaste skadan kantsprickor. Vid jämförelse av jordart mot antal skador visade att betongbeläggning med fogar, utan fogar och cementstabiliserad asfalt har flest skador vid lera. Inga klara samband har kunnat kopplas till antalet skador och trafikmängd på hållplatserna. Slutsatsen är att det behövs en grundligare undersökning exempelvis där en skadad hållplats rivs och analyseras mer noggrant för att undersöka vad skadorna kan bero på.

Idag är människor i behov av Wi-Fi, eluttag samt belysning och samtidigt är kollektivtrafiken en stor del av människors vardag. Syftet med arbetet är att undersöka huruvida en implementering av solceller kan gynna samhället utifrån ekonomiska, ekologiska och sociala perspektiv. Studien beskriver även hur prisskillnaden mellan On-Grid och Off-Grid kan variera på grund av komponenter som används i implementeringen. I genomförandet undersöks energibehovet för Wi–Fi, LED-belysning och eluttag och detta har lett till att batteristorleken för systemet är 150 Ah. Däremot har Sverige få soldagar vilket leder till att antal mörka nätter approximeras till två och batteristorleken fördubblas därför till 300 Ah. Resultatet uppvisar att anslutande av elnät till busshållplatsen betingar ett pris av 100 000 kr men att implementera Off-Grid system på busshållplatsen kostar 23 653 kr för huvudkomponenter exklusive pris av montering, säkring och kablar. Genom att implementera solceller på On-Grid systemet kan elkostnader för bolaget minskas och återbetalningstiden förkortas. Studien kom fram till att två paneler av Midsummer BOLD med 195 Wp kommer täcka systemets behov. Dessa paneler är svensk tillverkad från 100% förnyelsebar el och har lågt koldioxidutsläpp med runt 90% lägre än traditionella solceller. / Today, people need Wi-Fi, electrical outlets, and lighting, and at the same time public transport is a large part of people's everyday lives. The purpose of the work is to investigate whether the implementation of solar cells can benefit society from an economic, ecological, and social perspective. The study also describes how the price difference between On-Grid and Off-Grid can vary due to components used in the implementation. The implementation examines the energy needs for Wi-Fi, LED lighting and electrical outlets and this has led to the battery size for the system being 150 Ah. On the other hand, Sweden has few sunny days, which leads to the number of dark nights being approximated to two and the battery size therefore doubling to 300 Ah. The results show that connection of the electricity network to the bus stop requires a price of SEK 100,000, but implementing Off-Grid systems at the bus stop costs SEK 23,653 for main components excluding the price of assembly, fuse, and cables. By implementing solar cells on the On-Grid system, electricity costs for the company can be reduced and the repayment period shortened. The study concluded that two panels of Midsummer BOLD with 195 Wp will cover the system's needs. These panels are Swedish made from 100% renewable electricity and have low carbon dioxide emissions with around 90% lower than traditional solar cells.

Uppsatsen syfte är att undersöka tillgänglighet vid busshållplatser i Västerås kommun och se om prioritering av tillgänglighet skiljer sig åt mellan stad och landsbygd. Arbetets utgångspunkt är att titta på huruvida Västerås kommun förhåller sig till de nuvarande riktlinjer för en tillgänglig busstrafik som Region Västmanland tagit fram. Studien fokuserar sig främst på fysiska funktionsnedsättningar och bygger på kvantitativa datainsamlings-metoder. För att kunna besvara arbetets syfte och frågeställningar, så tog vi hjälp av insamlad tidigare forskning, empiri och förhållning till Region Västmanlands riktlinjer. Resultatet vart att Västerås kommun prioriterar tillgänglighet i högsta grad i tätorten, medans det råder stora brister på landsbygdstrafiken. / The intention of this essay is to investigate accessibility at bus stops in Västerås municipality and to see whether priority of accessibility differs between the city and countryside. The main point of this study is to see whether Västerås municipality relates to the current guidelines for an accessible bus traffic, as the Region of Västmanland has developed. This study focuses mainly on physical disabilities and is based on quantitative methods. To answer the purpose and questions, we took help from previously collected research, empiricism and relation to Region Västmanland guidelines. The result was that Västerås municipality prioritize accessibility mainly in the city, meanwhile there are major shortcomings in rural traffic.