Immigration has been a topic of interest for a very long time in Europe and it is currently a highly debated topic in today's politics. Previous studies on the attitudes of Europeans towards migrants have shown that Europeans apply different conditions and criteria to assess migrants' deservingness of social and legal rights. In this study we investigate Europeans' attitudes towards migrants using the concept of deservingness. Using data from the 2014 ESS survey we operationalize deservingness using the CARIN (control, attitude, reciprocity, identity and need) model to find the differences between the 21 different countries that are included in this study. The study utilizes multi-level analysis, with deservingness as the dependent variable and Integration legislation, the extent of the welfare state and gross domestic product (GDP) as our independent variables. The results showed that all three of our independent variables have a significant effect on deservingness towards migrants in Europe. Europeans from countries with more generous Integration legislation, a larger welfare state and a higher GDP have on average a lower deservingness, which means that they have lower demands on the migrants in their countries wishing to access social and legal rights. In conclusion, we establish that Europeans have different views on how many social and legal rights migrants in their country deserve.

Bakgrund: Sjuksköterskor har en viktigt roll inom palliativ vård i livets slut, där de inte bara möter och stöttar patienter utan även de närstående. Kunskap om närståendes upplevelser av palliativ vård i livets slut kan bidra till ökad insikt om deras behov och kan skapa en tryggare vårdsituation för både närstående, patienter och sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i livet slut. Metod: En litteraturstudie av tio kvalitativa artiklar om närståendes upplevelser. Resultat: Resultatet visade likheter som tydde på att närstående upplevde att tidig information var viktigt för att få möjlighet att förbereda inför en patients död. Resultatet visade att engagemang och attityder hos vårdpersonal hade betydelse för hur närstående upplevde sig sedda och trygga. Skillander i resultatet var exempelvis närståendes upplevelse av att vara delaktiga och vad som fick dem att känna besvikelse. Slutsats: Närstående upplevelser av palliativ vård i livets slut kan se olika ut och därför finns olika behov för sjuksköterskor att tillgodose. Genom att ta del av närståendes upplevelser av vård i livets slut kan en ökad förståelse skapas för hur vård i livets slut kan förbättras.