<p>Snickarmästare Hjalmar Jackson var med sin verkstad en av Stockholms skickligaste möbeltillverkare under perioden 1916-1956. Exempel på uppdrag var tillverkning av möbler till Stockholms Stadshus, vardagsrummet på Ulriksdals slott och Svenska Tändsticksbolaget AB. Jackson var även en aktiv föreningsmänniska som engagerade sig starkt för hantverkarnas situation i samhället liksom för bibehållandet av hög hantverksstandard och utbildning till kommande generationer. Under hela sitt aktiva yrkesliv hade Hjalmar Jackson ett nära samarbete med olika möbelarkitekter, speciellt Carl Malmsten.</p><p>Efter ett inledande kapitel om möbel- och inredningsstilar åren 1910-1960 redogör denna uppsats för Hjalmar Jackson som person och yrkesman, hans olika verkstäder och uppdrag samt också för ett antal möbelalster tillverkade av Jackson och hans verkstad. Uppsatsen innehåller även en beskrivning av arbetet hos Jackson grundad på intervju med snickarmästare Inge Johnsson som arbetade hos Jackson på 1950-talet.</p><p>Det föreligger inget tvivel om att Jackson var en mycket kompetent mästare, hantverkare och arbetsledare och att han och hans medarbetare gjorde en bestående insats för möbel- och hantverkskulturen i Sverige.</p>

Diss.--Philosophie--Heidelberg, 1999--Ruprecht-Karls-Univ. / Bibliogr. Index à la fin du vol. 2.

Akademisk avhandling--Tekniska fakulteten--Lund, 1988. / Traduction anglaise.

Diss.--Rechts- und wirtschaftswissenschaftliche Fakultät--Universität Bayreuth, Wintersemester 2002/2003. / Bibliogr. p. XI-LIII.

Diss.--Freiburg--Albert-Ludwigs-Univ., 1995. / Bibliogr. et discogr. p. 335-347.

Thesis (Ph. D.)--University of Oregon, 2002. / Typescript. Includes vita and abstract. Includes bibliographical references (leaves 292-309).

Syftet med denna uppsats är främst att dokumentera min instudering av Carl Philipp Emanuel Bachs Sonat i e-moll för traversflöjt och basso continuo (H.551), som jag har spelat på blockflöjt. Bach skrev sonaten under upplysningstiden och den är ett fint exempel på den nya stil som bröt fram mellan barocken och klassismen, Empfindsamer Stil, med snabba karaktärsväxlingar och känslobyten. Jag har reflekte- rat över många aspekter av musikskapandet, främst tempo, artikulation och dynamik. Dessutom har jag diskuterat de utmaningar man ställs inför när man spelar travers- flöjtmusik på blockflöjt och varför man kan och vill spela musik skriven för ett annat instrument. Jag har kommit fram till att det finns två huvudsakliga skäl: historiska och konstnärliga.

This thesis applies the analytical psychology of C. G. Jung to the study of films. The thesis is in three parts. Part One forms an introduction to the theory of analytical psychology and makes the initial links to film theory. Part Two involves the development of a model for systematically applying the theory and Part Three is a detailed analysis of one film. Part One: In Chapter One Jung's theories about conscious behaviour are explored, some initial points of contact are made with film analysis, and a variety of films are used to illustrate the relevance of the theory. Chapter Two finds areas of correspondance between Jung's theories of the unconscious and film theory. This is a bridging of what had previously been regarded as separate critical traditions. Chapter Three is a detailed analysis of Tightrope (Dir. R. Tuggle, Warner Brothers, 1984) which demonstrates the applicability of analytical psychology n the analysis of films. Part Two: Chapter Four presents more theory about the nature of archetypes, and from this a model is derived. This model enables the central tenets of analytical psychology to be used for the analysis of films. This is demonstrated in Chapter Five which is an analysis of the detective film Blade Runner (Dir. R. Scott, Columbia, 1982). Chapter Six explores the function of the symbol in film, especially how it relates to the development of the narrative and to the psychological growth of the film's central characters. Chapter Seven is the last of the theoretical chapters and indicates how the individuation process can be applied to films. The figures of the shadow and the femme fatale are regarded as having a particular generic and cultural importance. Part Three: The remaining chapters are a detailed examination of Trancers (Dir. C. Band, Lexyen Productions, 1984), in which the model established in Chapter Four is used to facilitate the analysis of the film. This reveals that beneath the visual and narrative surface of the film there exists a series of mythological and psychological structures. Ultimately the film is regarded as an expression of collective latent unconscious psychological needs.

No description available.

No description available.