År 2020 konstaterades en ny pandemi orsakad av det nyupptäckta viruset COVID-19. Sjukvården världen över sattes på prov då intensivvårdsavdelningarna krävde mer personal och resurser än vad som fanns tillgängliga. Anestesisjuksköterskorna blev räddningen och fick omplaceras till en nu specialistkompetens inom intensivvården för vård av patienter smittade med COVID-19. Studiens syfte var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av omplacering till ny specialistkompetens under rådande Coronapandemi. Metoden var en kvalitativ intervjustudie. Resultatet granskar åtta anestesisjuksköterskor tillhörande tre olika sjukhus i Västra Götalandsregionen. Resultatet beskriver bland annat en upplevd oro och rädsla från början då allt var nytt. Dock beskriver studien en otrolig gemenskap och erfarenhet som ingen trodde var möjligt. Vidare visar resultatet variationer i beredskapshantering under rådande pandemi, vad det yttersta patientansvaret kan innebära för skillnader för intervjudeltagarna och hur deltagarna påverkades både psykiskt och fysiskt. Diskussionen tar upp innebörden av ett bra samarbete och hur det kändes att gå från expert till novis. Slutligen dras slutsatsen att anestesisjuksköterskorna världen över stod ofrivilligt längst fram vid frontlinjen när den förödande Coronapandemin drog fram och de ångrar inte en sekund av det.

Redan innan Covid-19 pandemin var den svenska intensivvården ansträngd. När pandemin gjorde sitt intåg under första halvan av 2020 tvingades stora delar av sjukvården organisera och ställa om sina verksamheter för att möta det extrema behovet av Covid-19 vård. Att flytta patienter mellan olika intensivvårdsavdelningar är inget nytt, men de interhospitala överföringarna av patienter med Covid-19 har ökat markant under pandemin. Dessa överföringar kräver omfattande planering för att kunna genomföras och binder mycket resurser i form av personal och tid, samt ställer höga krav på intensivvårdssjuksköterskan. Examensarbetets syfte är att belysa intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda respiratorbehandlade patienter med Covid-19 under interhospitala överföringar. Åtta intensivvårdssjuksköterskor, verksamma i olika delar av Sverige och med erfarenhet av dessa överföringar intervjuades. Datamaterialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med ett induktivt förhållningssätt och resultatet presenterades i åtta subkategorier och tre huvudkategorier. Det framkom i resultatet vilken omfattande och tidskrävande planering som föreligger innan en interhospitala överföring av en patient med Covid-19 kan starta. Att vårda en patient med en smittsam och allmänfarlig sjukdom under en interhospital överföring ställer också höga krav på att arbetet utförs på ett sätt så att smittspridningen minimeras. Slutligen beskriver deltagarna hur deras eventuella initiala farhågor och rädslor inför att genomföra dessa överföringar nu ersatts med erfarenhet och rutiner, det har blivit en vana. I diskussionen lyfts svårigheten att kommunicera i skyddsutrustning, kostnadseffektiviteten i interhospitala överföringar samt hälsa i relation till en ansträngd arbetsmiljö.

The purpose of this study is to find out which leadership styles are effective during the COVID-19 pandemic in India. In this study, the term “effective leadership styles” is used for defining the efficiency level of a leadership style in COVID-19 pandemic. Efficiency level refers to the constructive results which companies could reach due to a specific leadership style. During the pandemic, the main constructive result is the surviving in the market. It has been heavy heartedly witnessed that how dreadful COVID-19 turned out to be. It has affected the whole world. After the great recession that occurred in COVID-19 turned out to be most fatal for whole world economy. It has been seen that difficult for all the businesses to survive. To do so the whole role was of leadership. It was on the leaders whether if they led their company and their followers in right directions or vice versa. It has been seen many well reputed companies have been shedding their costs by downsizing. The proposed study aims to see the role of leadership during this crucial time of COVID-19. Design/methodology/approach — 120 structured questionnaires consisting of 14 statements were distributed to Indian IT companies through online channels such as LinkedIn and WhatsApp. The analysis was performed on the data collected using SPSS. Theoretical Framework — From reviewing the literature about leadership styles, 7 leadership styles have been highlighted as the theoretical basis for our study. The questionnaire has been developed based on the 7 styles. Results – Our study found out that during the pandemic Instruct-style, Transformational, Autocratic, and Strategic leadership styles have high level of effectiveness, and such styles are helping companies to cope with the crisis created by Covid-19 pandemic. Meanwhile our analysis showed that the Transactional, Laissez-Faire, and Democratic styles are not very effective during the crisis. Thus, our study discovered that during the crisis leaders need to take more autocratic role and give very clear instructions to employees. Study provides useful insights for academicians and marketers to device strategies by understanding the factors that portray how leaders can lead their employees in crucial times like COVID-19.

Se nos referirá sobre la página "COVID-19: the latest research & publishing opportunities" que reúne las últimas investigaciones sobre el manejo de la epidemia y el impacto más amplio en la sociedad, junto con oportunidades de publicación de trabajos de investigación en Emerald Group Publishing

En los últimos meses el avance de la Ciencia y Tecnología debido a la pandemia provocada por la COVID 19, ha generado mayor interés e involucramiento de la población frente a las investigaciones científicas. En ese sentido, desde la Dirección de Gestión del Conocimiento consideramos importante la divulgación de los proyectos respaldados por CONCYTEC, y realizar una mirada a las publicaciones científicas indexadas en las bases de datos con las que contamos en la biblioteca

Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska anses som ett riskabelt och stressfyllt yrke vilket kan påverka både den fysiska och den psykiska hälsan. Stress har sedan länge drabbat personer som arbetar inom hälso- och sjukvård. Covid-19 pandemin har medfört en arbetssituation för sjuksköterskor som kan vara ett hot mot deras hälsa. Syfte: Att beskriva upplevelsen av stress hos sjuksköterskor inom primärvård under Covid-19 pandemin. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes i form av individuella semistrukturerade intervjuer och dataanalysen utfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i fem slutkategorier; Att möta patienters oro och tvingas prioritera; Oro över att smitta andra; Ovisshet om att bli omplacerad samt Psykosociala arbetsmiljöns betydelse för att hantera stress. Slutsats: Det är viktigt att det bedrivs en fungerande och patientsäker hälso- och sjukvård men den bör också bedrivas så att sjuksköterskorna får en god arbetsmiljö och kan bevara sin hälsa. Det behövs kraftansträngningar och insatser från arbetsgivaren för att bevara sjuksköterskors hälsa och att en säker vård kan bedrivas.

Objetivo: Estimar la asociación entre los factores (demográficos, socioeconómicos, personales y académicos) y el estrés traumático secundario (ETS) bajo el contexto de pandemia COVID-19 en estudiantes de Medicina Humana de tercer, cuarto y quinto año de universidades de Lima. Diseño: El presente estudio corresponde a un tipo de estudio transversal-analítico porque mide la asociación entre variables independientes (factores) y ETS en un momento de la dimensión del tiempo.

La Asociación Peruana de Bibliotecas Académicas ALTAMIRA se une al esfuerzo para la lucha contra el COVID-19 facilitando acceso a la información científica especializada mediante el envío de un boletín diario con las últimas publicaciones académicas sobre el COVID-19. Este Boletin cuenta con secciones: información oficial sobre COVID-19, artículos científicos, artículos preprint, revisiones sistemáticas y otras fuentes de información.

Boletín que incluye información científica sobre el COVID-19, incluye artículos científicos y artículos preprint actualizados al 11 de Junio de 2020.

No description available.