Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan individers olika tidsperspektiv (TP) med deras rörelse i samhället och mängd av fysiska kontakter i relation till de nationella rekommendationerna om fysisk distansering under COVID-19-pandemin. En studie (n = 52) utfördes med syftet av att samla grundläggande information om deltagarna tillsammans med ett mått av deras respektive TP utifrån den korta versionen av Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory (S-ZTPI). Efter rekrytering skickades dagliga enkäter till varje deltagare under en vecka för att samla data om deras dagliga aktiviteter innehållandes bl.a. rörelser och sociala interaktioner. En kvantitativ mätning analyserades utifrån deltagarnas antal besök på diverse ställen i samhället samt mängden av fysiska kontakter under en veckas deltagande. Hypotesen var att deltagares poäng på FP-dimensionen från S-ZTPI skulle visa ett negativt samband mellan antalet besökta platser och mängden av fysiska kontakter. Deltagares poäng på PH-dimensionen förväntades i stället att visa ett positivt samband mellan antalet besökta platser och mängden av fysiska kontakter. Resultaten visade inget signifikant samband mellan varken TP (PH och FP) och aktivitet eller TP och mängd fysiska kontakter under en veckas tids medverkande i studien. / The aim of this study is to investigate the relationship between individuals different time perspectives (TP), movement in their community and amount of psychical contacts in relation to the national recommendations about physical distancing during the COVID-19-pandemic. A study (n = 52) was conducted with the purpose of collecting basic information about the participants along with a measure of their respective TP using the short version of the Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory (S-ZTPI). After recruitment, daily questionnaires were sent to each participant during a week to collect data about their daily activities involving e.g. movement and social interactions. A quantitative measure was analyzed using participants number of places visited in their community along with the amount of physical contacts during a week’s participation. The hypothesis of this thesis was that participants score on the FP-dimension from the S-ZTPI would be negatively related to the number of places visited and the amount of physical contacts. In contrast, participants PH-score was expected to be positively related with number of places visited and the amount of physical contacts. The results showed no significant relation between neither TP (PH and FP) and activity or TP and physical contacts during a week’s participation in the study.

Boletín que incluye información científica sobre el COVID-19, incluye artículos científicos y artículos preprint actualizados al 24 de Junio de 2020.

Boletín que incluye información científica sobre el COVID-19, incluye artículos científicos y artículos preprint actualizados al 25 de Junio de 2020. Tipo

Boletín que incluye información científica sobre el COVID-19, incluye artículos científicos y artículos preprint actualizados al 26 de Junio de 2020. Tipo

In the first half of the year 2020 the Coronavirus has, and still does as this thesis is being written, had an unpresidential impact on the world. In Sweden there are less restrictions than in some countries, but for Swedish firms with a high international presence in their operations, the challenges are still extensive. The situation caused by the Coronavirus pandemic is unique in both social sense and a business perspective. Our thesis is to fill the research gap that has been created in terms of how the business relationships are being affected by the impact of the virus. To conduct this thesis, the research was done during the crisis caused by the Coronavirus in order to capture the wanted effects it had. Choosing a qualitative study as the research method, with an abductive approach, the thesis is able to capture a deeper understanding of the studied firms’ relationships and what effects they experienced. The literature reviewed on this thesis helped us gain a better understanding of business relationships and what effects it can experience. With chosen theories a conceptual framework was established to connect the impact of the Coronavirus to how it affects the examined business relationships. This framework was used as a guide through the gathered empirical data. These empirical findings are highlighted and displayed in the empirical chapter and then analyzed in the following after. In the analysis chapter similarities and differences are discussed of the gathered empirical data with the conceptual theoretical framework as a frame. The last chapter, the conclusion of the analysis and answering the research questions followed by implications, limitations and further research suggestions on the subject. The findings of this study resulted in a deeper understanding, and the importance of, that communication between stakeholders intensifies during a time of uncertainty. The study also made it clear that nurturing a business relationship prior to a crisis may have effects to the relationship during the crisis.

Distansundervisning kan fungera som ett bra komplement när en plötslig förändringsprocess i samhället uppstår och digitala verktyg snabbt behöver implementeras i verksamheten. Denna studie vill bidra till ökad förståelse kring en påtvingad distansundervisning i gymnasieskolor och dess påverkan på gymnasielärare och elever. Studiens övergripande syfte är att undersöka hur gymnasielärare upplever sitt förändringsarbete gällande den påtvingade distansundervisningen i en krissituation. Studien kommer även undersöka gymnasielärares reflektioner kring den påtvingade distansundervisningen. Vår studie bygger på en kvalitativ metodansats där sex semistrukturerade intervjuer med lärare från olika gymnasieskolor runt om samma kommun utfördes. Intervjuerna utfördes digitalt genom plattformen Zoom. Vidare presenteras det empiriska innehållet utifrån lärarnas upplevelser och tolkningar kring krissituationen, och sedan analyseras det empiriska materialet utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visade att lärarna upplevde distansundervisningen som ett relativt bra alternativ för undervisningen i samband med den snabba omställningen. Studiens resultat indikerar däremot att det sociala samspelet mellan lärare och elever har försvårats efter att distansundervisningen påbörjade. Studien har även tydliggjort att lärarna har tagit lärdomar av denna distansundervisning, och hur olika lärandekontexter kan påverka elevernas presterande. Avslutningsvis presenterar studien vidare forskning som kan berika kunskapsfältet. Där lyfts intresset kring vidare forskning som exempelvis undersöker gymnasieundervisning innan, under och efter den påtvingade distansundervisningen.

Studiens syfte var att undersöka hur lärare förhåller sig till utomhusundervisning samt hur fysiska och administrativa, juridiskt fastlagda samt läroplanens ramfaktorer påverka​de lärares förhållningssätt till att bedriva utomhusundervisning. Studien hade även som syfte att undersöka om covid-19 var en ramfaktor samt på vilket sätt sjukdomen hade påverkat utomhusundervisningen. För att besvara studiens syfte och frågeställning valdes semistrukturerade intervjuer med åtta lärare som arbetade på skolor inom Region Uppsala och Västmanlands län. Den insamlade empirin analyserades tematiskt och genererade i tre huvudteman nämligen lärares erfarenheter och arbete angående utomhusundervisning, ramfaktorer som begränsar lärare att bedriva utomhusundervisning samt covid-19:s påverkan på utomhusundervisning. Studiens teoretiska perspektiv tog avstamp ur Lundgrens (1984) ramfaktorteori. Resultatet av studien visade att lärare hade ett positivt förhållningssätt till utomhusundervisning trots de nackdelar som angavs. Aspekter som lyftes var främst närmiljön runt skolan samt lärarnas kunskap och erfarenhet angående utomhuspedagogik. Resultatet visade även att flera ramfaktorer påverkade lärare till att bedriva utomhusundervisning där bland annat tid, klasstorlek och personal samt störningsmoment var faktorer som nämndes av flest lärare. Studiens visade även i att covid-19 inte hade någon större effekt på lärare till att bedriva utomhusundervisning samt att det enda ämnet som helt förlagts utomhus var idrottsundervisningen.

La presente investigación tiene como objetivo general identificar la Tolerancia hacia los comportamientos transgresores de la ciudad de Lima Metropolitana y Callao en el tiempo de aislamiento social COVID-19. Para ello, se contó con la participación de 181 jóvenes, entre los 18 y 30 años, con un promedio de 23,87 (DS = 2,77), a quienes se les aplico la Escala de Tolerancia hacia la Transgresión (Rottenbacher & Schmitz, 2012) para medir la tolerancia hacia la transgresión social. En cuanto a los resultados, se encontró una baja tolerancia hacia los comportamientos transgresores, tanto en la escala global como en las dimensiones que la conforman. Asimismo, se encuentra mayor tolerancia hacia comportamientos de transgresión a las normas sociales que a actos ilícitos. / This research has the general objective of identifying tolerance towards transgressive behaviors in the city of Metropolitan Lima and Callao in the time of social isolation COVID-19. For this, 181 young people, between 18 and 30 years old, with a mean age of 23,87 (SD = 2,77) participated, to whom the Scale of Tolerance towards Transgression was applied (Rottenbacher & Schmitz, 2012 ) to measure tolerance towards social transgression. Regarding the results, a low tolerance towards transgressive behavior was found, both on the global scale and in the dimensions that comprise it. Likewise, there is greater tolerance towards behaviors of transgression to social norms than to illegal acts. / Trabajo de investigación

As society grows, increasing populations and urbanisation also increase the risks diseases spreading. Tight living spaces, deforestation and global travel make it easier for these diseases to travel and spread across the world. The obligation for states to protect the lives and personal safety for its citizens include an obligation to do what is necessary to control the spread of these diseases. However, when these measures to control diseases cause intrusions in the private lives and freedom of movement of individuals in the state, the balance of interests must be carefully considered. This thesis aims to analyse the Swedish system of disease control and the principle of free will present therein, and how these are protected both under normal circumstances and under extraordinary circumstances such as a pandemic. Regarding all measures that constitute forced interventions, the principles of free will and proportionality are fundamental. This thesis discusses whether the considerations and balancing of interests in the Swedish system of disease control are satisfactory, or if changes should be made to either allow more intrusive measures or prohibit these further.

Boletín que incluye información científica sobre el COVID-19, incluye artículos científicos y artículos preprint actualizados al 03 de Julio de 2020.