Syftet med studien är att undersöka hur geografilärare i grundskolans senare år delanvänder sig av närmiljön i undervisningen, samt vilka möjligheter och begränsningar lärarna upplever med att använda sig av närmiljö som pedagogiskt verktyg. Syftet äräven att få en inblick i hur elever anser att deras kunskapsutveckling påverkas närundervisningen sker i närmiljön. Uppsatsen bygger på en kvalitativ- och kvantitativundersökningsmetod, där urvalet består av två lärare och två åttondeklasser i Växjö stad. Tidigare forskning visar att utomhusundervisning är en viktig del i undervisningen och bidrar till ett bra lärande, vilket även synliggörs i studiens resultat. I resultatetframkommer det att både fältarbete och exkursion nyttjas i geografiundervisningen som bedrivs i närmiljön, dock i en begränsad utsträckning. Enligt lärarna är en varierad undervisning viktigast och bör innehålla både inomhus- och utomhusundervisning. Studiens resultat tyder på att både lärarna och eleverna anser att det är lärorikt att varautomhus i närmiljön under geografiundervisningen, dock finns det begränsningar som gör att det inte är möjligt i alla lägen.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 uppfattar och definierar begreppet utomhuspedagogik. Därtill undersöktes hur och i vilken utsträckning denna pedagogik används i lärarnas undervisning samt vilka faktorer som kan påverka användningen. Studien baserades på en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer utgjorde metoden och emiprin baserades på lärarnas olika uppfattningar, erfarenheter och åsikter om utomhuspedagogik. Resultatet visar att lärarna definierar begreppet utomhuspedagogik på fem olika sätt. Lärarna upplever att utomhuspedagogiken bidrar till ökad förståelse och djupare kunskapsinlärning hos eleverna eftersom kunskapen sätts in i ett verkligt och konkret sammanhang. Den tillåtande atmosfären som utomhuspedagogiken skapar gör att fler elever blir delaktiga i undervisningen. Utomhuspedagogiken används i varierande omfattning vilket bl.a. beror på lärarnas egna prioriteringar samt bristande kunskaper inom utomhuspedagogik och bristande erfarenheter av utomhusundervisning. Studiens slutsatser är bl.a. att lärarna som har mer utbildning inom utomhuspedagogiken definierar begreppet mer komplext och använder den oftare jämfört med de lärare som inte har någon utbildning inom området. Därför måste lärarna ges möjligheter att utvidga sin kompetens inom det utomhuspedagogiska området eftersom bristande kunskap och erfarenhet gällande att praktisera utomhuspedagogik skapar en osäkerhet och rädsla.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka och kartlägga några lärares tankar kring utomhusundervisning i matematik. Det är också intressant att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarna i deras val av undervisningsmiljö. På den begränsade tid som studien hade till sitt förfogande passade det att göra fokusintervjuer. För att öka tillförlitligheten för studien gjordes även en enkätundersökning. Utifrån insamlade data, kartlades lärarnas tankar och erfarenheter kring utomhusundervisning i matematik. I resultaten kan man ana att det finns ett samband mellan hur mycket läraren väljer att använda sig av uterummet i sin matematikundervisning och följande faktorer; tillgång till skog, personaltäthet, tid, väderlek, ålder på eleverna, lärarens inställning till att vara ute, vilket moment inom matematiken som behandlas och utbildning.</p>

<p><p>Litteraturen om utomhuspedagogik ger nästan bara positiva aspekter av ämnet, exempelvis att det underlättar för elever i undervisning. Däremot framkommer det endast lite om vad elever anser om att delta i undervisning utomhus. Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra om elevers inställning till utomhusundervisning skiljer sig beroende på antal lektionstillfällen utomhus. Studien gör en jämförelse av vad elever anser om att delta i undervisning utomhus och vilket lärande eleverna anser ske på utomhuslektionerna. Jämförelsen genomförs med hjälp av intervjuer av två grupper elever i åk 2. Grupperna skiljer sig vad gäller antal lektionstillfällen utomhus. Resultatet av denna studie visar att båda grupperna är positiva till utomhusundervisning. Grupp A har en positiv inställning medan hälften av grupp B har en negativ inställning till undervisning utomhus, vilket kan bero på att grupp A har en mer etablerad utomhusvana. Eleverna i grupp A anser sig lära mycket på utomhuslektionerna och tycker att kunskaperna fastnar mycket lättare då. Grupp B nämner inte något om den behållningen. Både grupp A och B visar på reflektion i lärandet. Grupp A har främst sin matematikundervisning på skolgården, vilket grupp B inte har. Sammantaget visar den här studiens undersökning att fler antal lektioner utomhus ger större utomhusvana och att det också påverkar elevers inställning till utomhusundervisning mer positivt.</p></p>

Syftet med denna studie är att undersöka och kartlägga några lärares tankar kring utomhusundervisning i matematik. Det är också intressant att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarna i deras val av undervisningsmiljö. På den begränsade tid som studien hade till sitt förfogande passade det att göra fokusintervjuer. För att öka tillförlitligheten för studien gjordes även en enkätundersökning. Utifrån insamlade data, kartlades lärarnas tankar och erfarenheter kring utomhusundervisning i matematik. I resultaten kan man ana att det finns ett samband mellan hur mycket läraren väljer att använda sig av uterummet i sin matematikundervisning och följande faktorer; tillgång till skog, personaltäthet, tid, väderlek, ålder på eleverna, lärarens inställning till att vara ute, vilket moment inom matematiken som behandlas och utbildning.

Denna studie berör gymnasielärares inställning till och tankar om utomhusundervisning inom biologi, varför man undervisar utomhus samt hur man väljer att genomföra det.Studien bygger på intervjuer med 7 lärare som undervisar i biologi på gymnasienivå och den visar att lärarna bedriver utomhusundervisning främst inom ämnesområdena ekologi och systematik och att lärarna anser det vara viktigt att vara ute. Lärarna ägnar sig främst åt utomhusundervisning för att få en verklighetsanknytning till den biologiundervisning som är direkt kopplad till naturen och de organismer som finns i den, men det finns fler konsekvenser och orsaker till att undervisa utomhus.Tre olika typer av lärare har kategoriserats utifrån resultaten som visar på olika grader av engagemang och olika inställningar till utomhusundervisning. Respondenternas svar gör dock tillsammans klart att utomhusundervisningen måste vara förberedd och välplanerad för att fungera optimalt. Mest förekommande är kortare arbetsuppgifter som eleverna löser i smågrupper med läraren som handledare och lärarna föredrar att agera handledare hellre än guider när de undervisar utomhus.Studien visar att utomhusundervisningen finns, uppskattas och behövs och att det finns flera områden där en vidare forskning behövs för att utveckla och förbättra kunskaperna om ämnet.

Litteraturen om utomhuspedagogik ger nästan bara positiva aspekter av ämnet, exempelvis att det underlättar för elever i undervisning. Däremot framkommer det endast lite om vad elever anser om att delta i undervisning utomhus. Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra om elevers inställning till utomhusundervisning skiljer sig beroende på antal lektionstillfällen utomhus. Studien gör en jämförelse av vad elever anser om att delta i undervisning utomhus och vilket lärande eleverna anser ske på utomhuslektionerna. Jämförelsen genomförs med hjälp av intervjuer av två grupper elever i åk 2. Grupperna skiljer sig vad gäller antal lektionstillfällen utomhus. Resultatet av denna studie visar att båda grupperna är positiva till utomhusundervisning. Grupp A har en positiv inställning medan hälften av grupp B har en negativ inställning till undervisning utomhus, vilket kan bero på att grupp A har en mer etablerad utomhusvana. Eleverna i grupp A anser sig lära mycket på utomhuslektionerna och tycker att kunskaperna fastnar mycket lättare då. Grupp B nämner inte något om den behållningen. Både grupp A och B visar på reflektion i lärandet. Grupp A har främst sin matematikundervisning på skolgården, vilket grupp B inte har. Sammantaget visar den här studiens undersökning att fler antal lektioner utomhus ger större utomhusvana och att det också påverkar elevers inställning till utomhusundervisning mer positivt.

I denna litteraturöversikt finns en genomgång av artiklar som behandlar No-området och utomhuspedagogik. Målet var att ta reda på hur närområdet kan användas som stöd i No-undervisningen. Resultatet av denna litteraturöversikt visar att utomhusundervisningen inte är den optimala lösningen ensamt, utan bör användas i kombination med den ordinarie undervisningen för bästa resultat. Precis som med all undervisning finns det problemområden även här. De problemen som lyftes var framförallt den tidskrävande planeringen och lärares osäkerhet. Däremot visade det sig att en kombination av inom- och utomhusundervisning gav positiva resultat hos eleverna. Förslag till vidare forskning är att man undersöker om och i så fall vad det är som ger en positiv påverkan hos eleverna när lektionerna sker utomhus.

Studien behandlar utomhusundervisningenss förhållande till ekologisk hållbar utveckling medinriktning på förhållningssättet hos elever i grundskolans tidiga år. Studien utgår från denpragmatiska lärteorin.Syftet med arbetet är att undersöka hur elever i grundskolans tidiga år upplever attundervisning utomhus påverkar deras förhållningssätt till ekologisk hållbar utveckling.Studien behandlar undervisning i de naturorienterande ämnena.I studien användes den kvalitativa metoden intervju med semistrukureade intervjufrågor föratt svara mot studiens syfte. Urvalet bestod av åtta elever i grundskolans tidiga år från enskola i västra Sverige.Eleverna är positiva till att vistas i utomhusmiljöer och framförallt i skogsmiljöer.Undervisning utomhus är någonting de vill ha mer utav och de anser att det är positivt närinnehållet handlar om fenomen som finns i utomhusmiljöer. De redogör för att det kanpåverka deras intresse men att väderleken spelar roll. Respondenterna anger framföralltartkunskap som en utkomst av undervisning utomhus men att de även får kunskap från tv,radio, film och litteratur. Utifrån dessa källor når de även kunskap om vad de kan göra förnaturen. Respondenterna redogör för vad som påverkar dem till att genomföra handlingar somär positiva för miljön och förmedlar hur medvetna de är gällande klimatförändringar bådelokalt och globalt. Eleverna upplever att utomhusundervisning i de naturorienterande ämnenapåverkar deras lärande om naturmiljöer genom att de får en positiv känsla för naturen ochkunskaper om växter och djur. De upplever även att utomhusundervisning påverkar deras viljaatt bevara naturmiljöer. De främsta orsakerna om varför de ville bevara naturmiljöer som deredogjorde för var att naturen är vacker, djurliv och klimatpåverkan.

No description available.