Syftet med denna kvalitativa studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande synliggöra förskollärarnas syn på utomhusmiljöns betydelse för barns språkutveckling. Studien lyfter även fram hur förskollärarna anser att det kan främja barns språk utifrån utomhusaktiviteter. För att uppnå studiens syfte har vi genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare från tre olika kommuner. I studiens resultat uttrycker förskollärarna att förskollens gård och närmiljöer är viktiga platser för att kunna utveckla barns språk. Däremot framkom det i resultatet att förskolens resurser samt närliggande utomhusmiljöer är grundläggande faktorer för att förskollärare ska kunna genomföra planerade och spontana aktiviteter utomhus. Resultatet visar även att hur pedagoger bemöter och stötter barnen i deras lek utomhus, påverkar barns språkutveckling både positiv och negativ.  Studiens slutsats är att förskollärarnas förhållningssätt, platsen som förskolan befinner sig på och dess resurser påverkar barns möjlighet att utveckla sitt språk och möta den värd de lever i.

Denna studie undersöker sex verksamma mellanstadielärares syn på och arbete med utomhusundervisning inom de naturvetenskapliga ämnena. Studien tar även upp hur lärarna ser på de förutsättningar som finns för att bedriva utomhusundervisning inom naturvetenskapen. Lärarna som har deltagit i studien har fått beskriva och resonera kring sina egna val i utomhusundervsiningen. Studien grundar sig i en teori om selektiva lärotraditioner, vilket är de praktiker lärare prioriterar och för vidare inom skolvärlden. Dessa traditioner går att använda för att identifiera vilka syften som finns med olika typer av undervisning. För att undersöka detta användes det fenomenologiska arbetssättet tillsammans med halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Utfallet av intervjuerna har sedan kategoriserats och diskuteras i studien. Samtliga lärare ansåg att det måste finnas ett starkt samband mellan teori och praktik, men att syftet kunde variera mellan olika utomhuslektioner. Vi har i denna studien valt att belysa två traditioner, att lära sig för att bli en naturvetare och att lära sig av naturvetenskapen. Utifrån de utförda intervjuerna framgår att samtliga lärare agerar inom båda av dessa traditioner och båda traditioner anses ha samma vikt. Lärarna som har deltagit i studien har arbetat vid skolor som har olika grad av närhet till natur, vilket har variet en av de största påverkande faktorerna för hur lärare väljer att arbeta utomhus. De som har nära till natur har stor fördel av detta, specifikt inom biologin som till och med i kursplanerna nämner fältstudier. De som arbetade vid skolor i stadsmiljö kände sig begränsade i den mån att det blir svårt att gå ut och undersöka eller observera saker i naturen på grund av att det blir omständligt att ta sig till naturen under lektionstillfället. Även om fysik och kemi inte behandlades i utomhusmiljö i lika stor utsträckning som biologi ansåg lärarna att det är enklare att behandla de ämnena i skolans närmiljö. Detta oberoende av om man har nära till naturen eller inte. Här kom istället lekplatser eller väder in som förutsättningar.

I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11 2016) anges bland annat för biologi att ämnet syftar till att utveckla elevers kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Eleverna ska få möjlighet att ställa frågor om människan och naturen utifrån egna upplevelser och aktuella händelser; dessutom anges i syftestexten för fysik, att undervisningen ska ge eleverna möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Genom utomhusundervisning ges möjlighet för eleverna att skapa autentiska situationer och därigenom upplevelser och erfarenheter. Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka, vad som karaktäriserar forskningen om utom-husundervisning i de naturvetenskapliga ämnena. Studien har avgränsats till att gälla undervisning anpassad till elever i åldrarna sex till nio år. Med hjälp av sökord och urvalskriterier gjordes en litteratursökning i databasen Primo, där tio vetenskapligt granskade artiklar slutligen valdes ut. Därefter gjordes en kartläggning av de utvalda artiklarna för att få fram en övergripande bild av innehållet. Kunskapsöversikten visar både att elever har en positiv inställning till utomhusundervisning och att elevernas förmåga att sätta kunskap i ett sammanhang ökar genom undervisningen. Resultatet visar även att det finns brister i lärarutbildningen, med följden att verksamma lärare upplever en osäkerhet och bristande kunskaper inför att bedriva utomhusundervisning. Lärar-studenter har en positiv attityd till utomhusundervisning, men menar bland annat, att antalet tillfällen att själva få pröva på och leda utomhusaktiviteter är för få i utbildningen.

<p>Syftet med vår undersökning är att se vilka mål pedagogerna på en I Ur och Skur skola har med sin utomhusundervisning, samt att se vad eleverna i skolans år 3 uttrycker att de lär sig. Vi intervjuar fyra pedagoger och fem elever på en I Ur och Skur skola vars svar vi analyserar och diskuterar utifrån I Ur och Skurs pedagogik samt lärandeteorier. Studiens resultat visar att pedagogerna förutom förtrogenhet till naturen, väljer att poängtera de mål med undervisningen som innefattar färdigheter som t.ex. socialt samspel. Eleverna nämner detta kunnande mer som ett bonus, och framhåller istället de teoretiska ämnenas vikt.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida det finns belägg för att barn med koncentrationssvårigheter har lättare för att ta till sig undervisningen utomhus än inomhus. Detta har jag undersökt dels genom att läsa litteratur och dels genom intervjuer med pedagoger. Jag har intervjuat fem pedagoger om deras uppfattningar om hur barn med koncentrationssvårigheter och andra grupper av barn tar till sig undervisningen utomhus jämfört med inomhus.</p><p>Resultatet visar att barn som bedöms ha koncentrationssvårigheter ofta har lättare för att ta till sig utomhusundervisningen jämfört med inomhusundervisningen. Men resultatet visar även att alla barn i någon mån har fördel av utomhusundervisning. Detta beror bl.a. på att pedagogiken utomhus skiljer sig från pedagogiken inomhus. I utomhuspedagogiken kan undervisningen bli mer verklighetsanknyten, man får använda hela kroppen och alla ens sinnen i inlärningen. Då barn med koncentrationssvårigheter ofta är praktiskt lagda och har stort rörelsebehov har de lättare för att ta till sig undervisningen utomhus jämfört med inomhus.</p>

Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida det finns belägg för att barn med koncentrationssvårigheter har lättare för att ta till sig undervisningen utomhus än inomhus. Detta har jag undersökt dels genom att läsa litteratur och dels genom intervjuer med pedagoger. Jag har intervjuat fem pedagoger om deras uppfattningar om hur barn med koncentrationssvårigheter och andra grupper av barn tar till sig undervisningen utomhus jämfört med inomhus. Resultatet visar att barn som bedöms ha koncentrationssvårigheter ofta har lättare för att ta till sig utomhusundervisningen jämfört med inomhusundervisningen. Men resultatet visar även att alla barn i någon mån har fördel av utomhusundervisning. Detta beror bl.a. på att pedagogiken utomhus skiljer sig från pedagogiken inomhus. I utomhuspedagogiken kan undervisningen bli mer verklighetsanknyten, man får använda hela kroppen och alla ens sinnen i inlärningen. Då barn med koncentrationssvårigheter ofta är praktiskt lagda och har stort rörelsebehov har de lättare för att ta till sig undervisningen utomhus jämfört med inomhus.

Syftet med vår undersökning är att se vilka mål pedagogerna på en I Ur och Skur skola har med sin utomhusundervisning, samt att se vad eleverna i skolans år 3 uttrycker att de lär sig. Vi intervjuar fyra pedagoger och fem elever på en I Ur och Skur skola vars svar vi analyserar och diskuterar utifrån I Ur och Skurs pedagogik samt lärandeteorier. Studiens resultat visar att pedagogerna förutom förtrogenhet till naturen, väljer att poängtera de mål med undervisningen som innefattar färdigheter som t.ex. socialt samspel. Eleverna nämner detta kunnande mer som ett bonus, och framhåller istället de teoretiska ämnenas vikt.

Forskning visar att det är viktigt med en varierad och stimulerande undervisning. Det finns forskning som visar fördelar med att arbeta mer med utomhusundervisning. Däremot tar lärare sällan med sig elever ut. Forskning visar att en kombination av inomhus- och utomhusundervisning gynnar elevers lärande. Studiens problemområde att undersöka hur, samt vad elever lär sig om växter när de arbetar med ämnet biologi och ämnesområdet knoppar utomhus. Vi vill även med denna studie få syn på elevernas kunskapsperspektiv om växter som skapas i olika undervisningssituationer eftersom forskning visar fördelar med utomhusundervisning. Syftet med studien är att undersöka elevers upplevelse av kunskapsinhämtning vid utomhusundervisning. De frågeställningar studien behandlar är: Vilken kunskap om knoppar uttrycks av elever i utomhusundervisning? Och: Hur uppfattar eleven lärandet om knoppar i relation till utomhus respektive inomhusundervisning? Det är en kvalitativ studie där vi använt oss av observationer och intervjuer och vi har arbetat med en induktiv analysmetod. Analysbegreppen vi använder oss av är kunskap och föreställningar. Studiens slutsats grundar sig i vad vi sett i resultatet under observationerna och intervjuerna. Studien har två slutsatser baserat på frågeställningarna. Våra slutsatser är att kunskapen om knoppar som uttrycks av eleverna är identifieringen av knopparnas egenskaper. Eleverna uppfattar lärandet om knoppar utomhus genom att få en mer verklighetsanknytning till knopparna, samtidigt som en del elever finner det bättre att lära sig om knoppar inomhus eftersom det skapas en tryggare miljö och läraren är tillgänglig. Läraren blir på så vis ett verktyg för att tillägna sig kunskap.

Inledning: Utomhuspedagogik i naturorienterande ämnen kan med sina praktiska, taktila och visuella inslag underlätta elevernas inlärning. Undervisning utomhus kan även utgöra ett komplement till den teoretiska undervisningen i klassrummet. Syfte: Studiens syfte är att undersöka elevers attityder till och erfarenheter av utomhusundervisningen i naturorienterande ämnen i förskoleklass och årskurs 1. Vi undersöker även lärares attityder till utomhusundervisning och hur de väljer att utforma den. Metod: Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer med sammanlagt 17 elever och tre lärare från två skolor. Resultat: Majoriteten av de deltagande eleverna föredrar att befinna sig i utomhusmiljö vid undervisningen i naturorienterande ämnen. Majoriteten av eleverna återgav exempel på lektionsmoment som de har genomfört och vad de har lärt sig i utomhusundervisningen. Även de tre deltagande lärarna är positiva till utomhuspedagogik och menar att det kan bidra till elevernas lärande när de får arbeta praktiskt och med flera sinnen. Lärarna pekar även på faktorer som kan hindra utomhusundervisningen men de gav också förslag på lösningar till dessa problem.

Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som bland annat innebär att platsens betydelse för lärandet lyfts fram. Denna undersökning syftar till att ta reda på om det är någon skillnad i elevers lärande i de naturorienterande ämnena beroende på om de blir undervisade inne i klassrummet eller utomhus. Mycket av den tidigare forskningen kring utomhuspedagogik och lärande är kvalitativ och utgår från lärares perspektiv. Denna undersökning är kvantitativ, utgår från elevernas perspektiv och består av två delar. Dels en enkät som syftar till att ta reda på hur eleverna själva upplever sitt lärande när det gäller utomhuspedagogik, och dels en lektion som utvärderas via ett kunskapstest, för att ta reda på om elevernas lärande blir annorlunda med hjälp av utomhuspedagogik. Resultatet av undersökningen visar att elevers lärande blir bättre med hjälp av utomhuspedagogik. / Outdoor  education  means,  inter  alia,  that  the  importance  of  the  place  for  learning  is highlighted. This survey aims to find out if there is any difference in pupils' learning in the nature-orientated subjects depending on whether they are taught in the classroom or outdoors. Much of the previous research on outdoor education and learning is qualitative and based on teachers' perspectives. This survey is quantitative. And based on the pupils' perspective it consists  of  two  different  parts:  a  questionnaire  aimed  at  finding  out  how  the  pupils themselves experience their learning in outdoor education, and a lesson that is evaluated through a knowledge test, to find out if the pupils' learning is different with the aid of outdoor education.  The  results  of  the  survey  show  that  learning  is  improved  through  outdoor education.