<p>Syftet med vår undersökning är att se vilka mål pedagogerna på en I Ur och Skur skola har med sin utomhusundervisning, samt att se vad eleverna i skolans år 3 uttrycker att de lär sig. Vi intervjuar fyra pedagoger och fem elever på en I Ur och Skur skola vars svar vi analyserar och diskuterar utifrån I Ur och Skurs pedagogik samt lärandeteorier. Studiens resultat visar att pedagogerna förutom förtrogenhet till naturen, väljer att poängtera de mål med undervisningen som innefattar färdigheter som t.ex. socialt samspel. Eleverna nämner detta kunnande mer som ett bonus, och framhåller istället de teoretiska ämnenas vikt.</p>

<p>Det här arbetet handlar om matematisk historia i matematikundervisningen. Huvudsyftet är att undersöka hur den matematiska historiens innehåll inom skolämnet matematik har utvecklats genom att jämföra läroböcker, intervjua lärare, samt att jämföra dagens läroplan och kursplaner med den förra läroplanen för gymnasiet, matematik för treårig naturvetenskaplig linje och fyraårig teknisk linje. Förutom huvudsyftet har jag även försökt ta reda på vad lärare tycker om matematisk historia och har därför medelst intervjuer försökt ta reda på vad dessa åsikter står för. Frågeställningar som besvaras i arbetet är hur historiemomentet inom matematikundervisningen har utvecklats i läroböcker och vad läro- och kursplaner säger om historiemomentet förr och nu. Eftersom betygskriterierna i nuvarande kursplaner säger att eleverna ska ha kunskap om den matematiska historien på olika sätt, har jag också valt att granska de nationella proven, för att ta reda på om de innehåller något matematikhistoriskt inslag. Metoderna som använts för att få svar på frågeställningarna är kvalitativa intervjuer av lärare med mångårig undervisningserfarenhet, samt textundersökningar av läromedel, läro- och kursplaner och nationella prov. Resultatet av textundersökningen visade sig vara att den matematiska historian får mer plats i och med inträdet av läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Lärarnas svar på intervjufrågorna var väldigt olika. På frågan om historiemomentet tas upp i större utsträckning nu jämfört med förr, svarade en lärare att så var fallet, det vill säga att historian ägnas mer tid nu. En annan lärare menade att man i stället tog upp historian mer förut. I de nationella proven som jag granskat ingick ingen fråga med anknytning till den matematiska historien.</p>

Syftet med vår undersökning är att se vilka mål pedagogerna på en I Ur och Skur skola har med sin utomhusundervisning, samt att se vad eleverna i skolans år 3 uttrycker att de lär sig. Vi intervjuar fyra pedagoger och fem elever på en I Ur och Skur skola vars svar vi analyserar och diskuterar utifrån I Ur och Skurs pedagogik samt lärandeteorier. Studiens resultat visar att pedagogerna förutom förtrogenhet till naturen, väljer att poängtera de mål med undervisningen som innefattar färdigheter som t.ex. socialt samspel. Eleverna nämner detta kunnande mer som ett bonus, och framhåller istället de teoretiska ämnenas vikt.

Det här arbetet handlar om matematisk historia i matematikundervisningen. Huvudsyftet är att undersöka hur den matematiska historiens innehåll inom skolämnet matematik har utvecklats genom att jämföra läroböcker, intervjua lärare, samt att jämföra dagens läroplan och kursplaner med den förra läroplanen för gymnasiet, matematik för treårig naturvetenskaplig linje och fyraårig teknisk linje. Förutom huvudsyftet har jag även försökt ta reda på vad lärare tycker om matematisk historia och har därför medelst intervjuer försökt ta reda på vad dessa åsikter står för. Frågeställningar som besvaras i arbetet är hur historiemomentet inom matematikundervisningen har utvecklats i läroböcker och vad läro- och kursplaner säger om historiemomentet förr och nu. Eftersom betygskriterierna i nuvarande kursplaner säger att eleverna ska ha kunskap om den matematiska historien på olika sätt, har jag också valt att granska de nationella proven, för att ta reda på om de innehåller något matematikhistoriskt inslag. Metoderna som använts för att få svar på frågeställningarna är kvalitativa intervjuer av lärare med mångårig undervisningserfarenhet, samt textundersökningar av läromedel, läro- och kursplaner och nationella prov. Resultatet av textundersökningen visade sig vara att den matematiska historian får mer plats i och med inträdet av läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Lärarnas svar på intervjufrågorna var väldigt olika. På frågan om historiemomentet tas upp i större utsträckning nu jämfört med förr, svarade en lärare att så var fallet, det vill säga att historian ägnas mer tid nu. En annan lärare menade att man i stället tog upp historian mer förut. I de nationella proven som jag granskat ingick ingen fråga med anknytning till den matematiska historien.

Syftet med denna undersökning var att belysa casemetoden samt hur den kan gestaltas i undervisning med yngre elever, det vill säga elever i årskurserna 1 - 6. I undersökningen tittade vi dels närmare på vilken syn på lärande som kunde kopplas till denna metod samt hur fem pedagogers tankar om casemetoden såg ut, i förhållande till skolans uppdrag och syfte i Lgr11.Vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer. Intervjuerna har spelats in och vi har fortlöpande fört anteckningar under både intervjuer och observationer. De delar av det inspelade materialet som använts har transkriberats för att öka trovärdigheten för vårt arbete.I resultatet har vi kommit fram till att det går att dra paralleller mellan casemetoden och erfarenhetsbaserat samt konstruktivistiskt lärande. I gestaltningen av casemetoden ser vi att läraren har en stöttande och igångsättande roll. Genom det erfarenhetsbaserade och konstruktivistiska arbetssättet ges eleverna möjlighet att själva föra processen för sin kunskapsutveckling framåt. De fem pedagogerna säger att de har sin utgångspunkt i Lgr 11 och tolkar casemetodens undervisningssätt i förhållande till den.

Syftet med studien är att analysera hur F-6 lärare utifrån läroplanen uppfattar begreppet lärande och hur de tänker på samspelet med att stimulera. Frågeställningarna för studien är: 1. Hur ser F-6 lärare på begreppet lärande? 2. Hur definierar F-6 lärare ordet stimulera? 3. Hur tänker F-6 lärare på samspelet mellan lärande och stimulera i sin undervisning och planering? De teoretiska utgångspunkterna för studien är de konstruktivistiska och sociokulturella perspektiven och metoden som har använts är en kvalitativ enkätstudie.   Studien analyserades utifrån tre kategorier, vilka var: vilka årskurser lärarna undervisade i, hur länge de har arbetat och om de arbetar i en liten eller mellanstor kommun. Resultatet från studien visade att det finns många definitioner till lärande men att det inte finns en entydig definition av lärande. Många av lärarna tyckte alla definitioner stämde in bra men fler lärare tyckte att de definitionerna från det sociokulturella perspektivet stämde in bättre än de från det konstruktivistiska perspektivet. De synonymerna som F-6 lärarna tyckte stämde in bäst på ordet stimulera var inspirera, entusiasmera, sporra och stärka. Resultatet visade även att lärare har ett samspel mellan lärande och stimulera i både undervisningen och planeringen, men att de tänker mer på lärande i båda sammanhangen.

This essay is based on students' growing lack of interest in science at school. Both from a democratic and social perspective, this is a worrying factor for the future. Through observation, I investigated how five science teachers conduct their teaching. This is to get a better understanding of how teachers' behaviour in the classroom can affect students' interest in science. With a socio-cultural research approach, I have tried to highlight a few pieces of the puzzle that may explain students' declining interest in science. The questions that this paper answer, are: What type of communication occurs in the classroom between teachers and students? Are teachers conducting science education from a student point of view? My results show that in the classroom, there are mainly one-sided communications. Where the teacher explains for the students and they are expected to sit quietly and listen. The teachers made no developmental questions, such as how and why? I thought I saw a hint, that the students have a greater need for dialogue, as they like to turn to their classmates to discuss. One conclusion is that teachers are engaged in constructivist learning, while students seeking a more social constructivist or socio-cultural environment. I think this is a small important piece of the puzzle to understand why students lose interest in science at school. I believe that when students don’t feel that science lessons approaching student life world can a gulf developing between teaching and students. This is probably something that has a profound influence on students' attitude and that may be causing the feeling that education is outdated and boring. Teachers do not work proactively to engage students in the science education and they seem to live in the notion that the subject itself is interesting enough. One way to create an engagement is to illustrate the more general educational perspective on science as a particular curriculum addresses. My study shows that even though teachers believe that a more general view of perspective should lead in education lessons they draw more from a more scientific tradition.

Många elever hamnar i svårigheter med matematiken vilket kan få stora konsekvenser i såväl privatliv som kommande yrkesliv. I skolan kan en elev ha allmänna svårigheter med många ämnen vilket gör det förhållandevis enkelt att planera en bra undervisning. Specifika matematiksvårigheter innebär svårigheter med vissa delar av matematiken. Eleverna är ofta normalbegåvade men uppvisar en ojämn utveckling och de dagliga prestationerna varierar stort. Det finns mycket att vinna på att ge elever adekvat stöd i skolan, inte minst samhällsekonomiskt. Min studie handlar om vilka räknefel som är vanliga hos elever i matematiksvårigheter. Jag har granskat nationella prov i matematik i år 6 hos elever som uppvisat låga prestationer. Provsvaren har granskats med viss förkunskap men utan någon hypotes vilket utmärker konstruktivistiskt grundad teori. Metoden innebär att man växlar mellan insamlande av empiri och analys tills mättnad uppkommer och en teoretisk modell växer fram. Det som framkommer är att eleverna främst har svårigheter med förståelse av begrepp, symboler och enheter samt rimlighetsbedömning. Som exempel kan nämnas problem med att förstå medelvärde och omkrets, procent-och likhetstecknet samt enhetsomvandlingar. Det är vanligt att eleverna lämnar orimliga svar. Jag kan också se svårigheter med strategitänkande och att tolka matematiska uppgifter, särskilt längre textuppgifter. Språksvårigheter och koncentrationssvårigheter kan försvåra matematikinlärningen men även andra kognitiva brister kan skapa problem. Oavsett typ av svårighet har eleven enligt svensk skollag rätt till stöd om målen ej nås. Mitt arbete kan bidra till att pedagoger får ökad kunskap om vad som kan gå fel i det matematiska tänkandet.

<p>We live in a society that is constantly developing and where technology is getting a more major roll. The school is a very important part of our society and should therefore develop in pace with the surrounding society. Having this in our thoughts we decided that our purpose for this case study should be to study the importance of technology in a learning environment for seventh graders in a specific school. To be able to find this out, we have used constructivism and sociocultural perspective on learning. We have gathered our empirical data for the study through participant observations and a focus group interview. We have also taken part of prior researches on the matter of the importance of computer using for the pupils learning. The results that have been presented are contradictory. The conclusion of our case study is that the use of computers is meaningful for the students participating in this case study. However the interest and knowledge of the pedagogue for technology affects the extent of using it in the classroom. Another important factor for the significance of computers in teaching is how the computers are placed in the school and in the classroom.</p> / <p>Vi lever idag i ett ständigt utvecklande samhälle där teknologin får en allt större roll. Skolan är en viktig del av vårt samhälle och borde därmed utvecklas i takt med samhället. Med detta i tankarna har syftet med vår fallstudie varit att undersöka teknikens betydelse i en lärande miljö bland elever i årskurs 7, i en specifik skola. För att kunna ta reda på detta har vi utgått från ett konstruktivistiskt samt ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Genom deltagande observationer och en fokusgruppsintervju har vi samlat in empiri till vår studie. Vi har också tagit del av tidigare forskning som behandlar frågan om vad datoranvändningen har för betydelse för elevers lärande. Resultaten som har presenterats är motsägelsefulla. Det resultat vi har fått fram i vårt specifika fall är att datoranvändningen har betydelse men att pedagogens intresse och kunskap inom tekniken påverkar i vilken omfattning den används i undervisningen. En annan viktig faktor för vilken betydelse datorerna får i undervisningen är datorernas placering i skolan.</p>

We live in a society that is constantly developing and where technology is getting a more major roll. The school is a very important part of our society and should therefore develop in pace with the surrounding society. Having this in our thoughts we decided that our purpose for this case study should be to study the importance of technology in a learning environment for seventh graders in a specific school. To be able to find this out, we have used constructivism and sociocultural perspective on learning. We have gathered our empirical data for the study through participant observations and a focus group interview. We have also taken part of prior researches on the matter of the importance of computer using for the pupils learning. The results that have been presented are contradictory. The conclusion of our case study is that the use of computers is meaningful for the students participating in this case study. However the interest and knowledge of the pedagogue for technology affects the extent of using it in the classroom. Another important factor for the significance of computers in teaching is how the computers are placed in the school and in the classroom. / Vi lever idag i ett ständigt utvecklande samhälle där teknologin får en allt större roll. Skolan är en viktig del av vårt samhälle och borde därmed utvecklas i takt med samhället. Med detta i tankarna har syftet med vår fallstudie varit att undersöka teknikens betydelse i en lärande miljö bland elever i årskurs 7, i en specifik skola. För att kunna ta reda på detta har vi utgått från ett konstruktivistiskt samt ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Genom deltagande observationer och en fokusgruppsintervju har vi samlat in empiri till vår studie. Vi har också tagit del av tidigare forskning som behandlar frågan om vad datoranvändningen har för betydelse för elevers lärande. Resultaten som har presenterats är motsägelsefulla. Det resultat vi har fått fram i vårt specifika fall är att datoranvändningen har betydelse men att pedagogens intresse och kunskap inom tekniken påverkar i vilken omfattning den används i undervisningen. En annan viktig faktor för vilken betydelse datorerna får i undervisningen är datorernas placering i skolan.