Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vilka förutsättningar studie- och yrkesvägledare på språkintroduktionsprogram har för det individuella vägledningssamtalet. Utifrån detta utformades följande frågeställningar: vilka är vägledarnas förutsättningar för det individuella vägledningssamtalet med elever med annan kulturell bakgrund? Hur arbetar studie- och yrkesvägledaren med det individuella samtalet för att stötta eleverna i studie- och yrkesvalsprocessen? För att besvara uppsatsens frågeställningar använde vi oss av en kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med studie- och yrkesvägledare på språkintroduktionsprogram. Tidigare forskning visar att vägledningssamtal utgör en central funktion för studie- och yrkesvägledning och är den plats där framtidsfrågor ges utrymme. Studie- och yrkesval för elever med annan kulturell bakgrund kan innebära utmaningar då eleverna befinner sig i en ny kontext samt kan sakna kunskap om utbildning och arbetsmarknad. För att analysera vägledarnas förutsättningar och hur de arbetar med det vägledande samtalet används begreppen habitus, fält och kapital från Bourdieus sociologiska teori. Begreppet handlingshorisont från Hodkinson och Sparkes careership theory och begreppet levnadsrum från Peavys konstruktivistiska vägledning används även vid analys av empirin. Studien visar att de intervjuade vägledarna trots varierande förutsättningar, arbetar kompensatoriskt genom att informera om utbildning och arbetsmarknad samt samarbetar med andra aktörer i det vägledande samtalet. / Due to the increased cultural differences in schools across Sweden, it has been argued that there is a clash of how different guidance counselors work with language introductory programs. Accordingly, the purpose of this paper is to describe and analyze the prerequisites of guidance counselors in such programs with a focus on individual guidance consultation. The paper adds knowledge to previous research that suggest that consultations are key in the guidance of career and study for individuals coming from abroad. This is because study and career choices for students with different cultural backgrounds can be challenging as students are included in a new context and lacks knowledge about education and the labor market in Sweden. Conducting six interviews with guidance counselors on language introduction programs in Scania region of Sweden, this paper analyzes, using the concepts of action horizon from Hodkinson and Sparkes careership theory and living space from Peavy's constructivist how they work with the guiding conversations, as well as the concepts of habitus, fields and capital drawing on Bourdieu's sociological theory. The study shows that the interviewed guidance counselors, despite different and equal conditions, work compen-satory by informing about education and the labor market and cooperating with other actors in the guiding conversation.

This study explores the impact of Augmented Reality (AR) on the retention and comprehension of complex biological systems and processes in middle school education. Leveraging a quasi-experimental design, the research compared the learning outcomes of students using AR with those taught through traditional methods. The study's theoretical framework is grounded in multimodality theory, highlighting the integration of multiple senses and representation forms to enhance learning, as well as cognitive and constructivist learning theories, which emphasize the organization and application of knowledge. A total of 35 students participated, with the AR group engaging with interactive, three-dimensional models of human anatomy, while the control group received traditional teaching. The results indicate that AR can improve students’ ability to understand and engage with complex biological content, supporting higher cognitive processes such as analysis andcreation. However, the study also notes the limitations due to its small sample size and the diversity of the participant group, suggesting the results are preliminary. Future research should expand on these findings with a larger, more diverse sample to explore long-term effects and variances across different learning styles. This study underscores the potential of AR to transform biology education by making learning more interactive and accessible. / Denna studie utforskar effekten av förstärkt verklighet (AR) på bevarandet och förståelsen av komplexa biologiska system och processer i grundskolans utbildning. Med hjälp av en kvasiexperimentell design jämförde studien inlärningsresultaten hos studenter som använde AR med dem som undervisades genom traditionella metoder. Studiens teoretiska ramverk är grundat i teorin om multimodalitet, vilket betonar integrationen av flera sinnen och representationsformer för att förbättra inlärningen, samt kognitiva och konstruktivistiska lärandeteorier, som lägger vikt vid organisation och tillämpning av kunskap. Totalt deltog 35 studenter, där AR-gruppen interagerade med interaktiva, tredimensionella modeller av människokroppens anatomi, medan kontrollgruppen fick traditionell undervisning. Resultaten tyder på att AR kan förbättra elevernas förmåga att förstå och engagera sig i komplex biologiskt innehåll, vilket stödjer högre kognitiva processer såsom analys och skapande. Studien noterar dock begränsningar på grund av dess lilla urvalsstorlek och deltagargruppens mångfald, vilket tyder på att resultaten är preliminära. Framtida forskning bör bygga vidare på dessa resultat med ett större och mer mångsidigt urval för att utforska långsiktiga effekter och variationer över olika inlärningsstilar. Denna studie understryker potentialen hos AR att omvandla biologiundervisningen genom att göra lärandet mer interaktivt och tillgängligt.