Fysikundervisningens utformande är av stor betydelse för hur elever hur till sig och bygger upp en förståelse av hur och varför vissa fenomen inträffar. Med sig in i klassrummet har flera elever olika vardagsföreställningar som förklaringar till fenomenen. Även efter en avslutad kurs tenderar vissa elever fortfarande använda sig av vissa av dessa vardagsförklaringar. Målet är att förståelsen istället ska grunda sig på vetenskapliga förklaringar som eleven får ta del av och upptäcka under sina studier. För att nå detta mål krävs en kunskap om hur elevers lärande går till och en viss förståelse för vilka vardagsföreställningar elever har och hur dessa påverkar inlemmandet av ny kunskap. I detta examensarbete redogörs för en del av de teorier och den forskning som gjorts om lärande i framförallt fysik. En elevundersökning, där elevers vardagsföreställningar tydliggörs och deras förståelse mäts, genomförs också. Dels på elever som går i årskurs ett och ska läsa fysik och dels på elever som går i årskurs tre och håller på med fysik B. Testet som används är ett välanvänt test med flervalsfrågor för att mäta elevers konceptuella förståelse i Newtonsk dynamik. Resultaten visar att vissa av vardagsföreställningarna lever kvar bland eleverna i årskurs tre medans andra ersatts av de vetenskapliga förklaringarna. Resultatet visar också en tendens till att pojkar ökar sin förståelse mer än flickorna då de i årskurs tre presterar ett bättre resultat på testet som användes. Elevunderlaget för undersökningen är relativt litet, så en generalisering av resultatet kan inte göras. Utifrån studierna om teorier om lärande är slutsatsen att lärandet måste utgå från elevens förkunskaper och förväntningar. Det nya måste kunna knytas till redan existerande kunskap för att ge en djupare förståelse. Att som lärare visa på samma fysik i olika sammanhang, t.ex. genom att låta eleverna arbeta med uppgifter av essä karaktär visar sig också bra för att bygga upp ett bättre kunnande. Tid för elever till att reflektera över sitt tänkande om fysik och tid för att kunskapen ska hinna mogna är också viktigt.

<p>Fysikundervisningens utformande är av stor betydelse för hur elever hur till sig och bygger upp en förståelse av hur och varför vissa fenomen inträffar. Med sig in i klassrummet har flera elever olika vardagsföreställningar som förklaringar till fenomenen. Även efter en avslutad kurs tenderar vissa elever fortfarande använda sig av vissa av dessa vardagsförklaringar. Målet är att förståelsen istället ska grunda sig på vetenskapliga förklaringar som eleven får ta del av och upptäcka under sina studier. För att nå detta mål krävs en kunskap om hur elevers lärande går till och en viss förståelse för vilka vardagsföreställningar elever har och hur dessa påverkar inlemmandet av ny kunskap. I detta examensarbete redogörs för en del av de teorier och den forskning som gjorts om lärande i framförallt fysik. En elevundersökning, där elevers vardagsföreställningar tydliggörs och deras förståelse mäts, genomförs också. Dels på elever som går i årskurs ett och ska läsa fysik och dels på elever som går i årskurs tre och håller på med fysik B. Testet som används är ett välanvänt test med flervalsfrågor för att mäta elevers konceptuella förståelse i Newtonsk dynamik. Resultaten visar att vissa av vardagsföreställningarna lever kvar bland eleverna i årskurs tre medans andra ersatts av de vetenskapliga förklaringarna. Resultatet visar också en tendens till att pojkar ökar sin förståelse mer än flickorna då de i årskurs tre presterar ett bättre resultat på testet som användes. Elevunderlaget för undersökningen är relativt litet, så en generalisering av resultatet kan inte göras. Utifrån studierna om teorier om lärande är slutsatsen att lärandet måste utgå från elevens förkunskaper och förväntningar. Det nya måste kunna knytas till redan existerande kunskap för att ge en djupare förståelse. Att som lärare visa på samma fysik i olika sammanhang, t.ex. genom att låta eleverna arbeta med uppgifter av essä karaktär visar sig också bra för att bygga upp ett bättre kunnande. Tid för elever till att reflektera över sitt tänkande om fysik och tid för att kunskapen ska hinna mogna är också viktigt.</p>

Undervisningsbegreppet infördes inom förskolan i lagform 2010, och i styrdokumentet från 2018 betonas att undervisningen ska utveckla fakta- och färdighetskunskap. Detta upplevdes av verksamheten som något nytt som man inte hade arbetat med tidigare. Det visar sig dock att en viss undervisning sannolikt alltid har funnits i förskolan, men den har inte varit medveten och endast fragmentarisk. För att kunna utveckla fakta- och färdighetskunskap har den mänskliga hjärnan vissa biologiska förutsättningar vid informationsbearbetning, och det krävs kunskap av de som undervisar för att uppfylla dessa förutsättningar. Förutsättningarna har i studien har kallats faktorer som påverkar kognitivt lärande hos barn genom undervisning ur ett kognitionpsykologiskt perspektiv. I studien undersöks med innehållsanalys statliga utredningar och styrdokument med avseende på vilken information som dessa innehåller om ovanstående faktorer. Studien är gjord i ett historiskt perspektiv och omfattar den period där staten har haft inflytande på förskolans verksamhet, dvs år 1940 fram till idag. Resultaten i studien presenteras i diagram och analyseras teoretiskt utifrån normer om synen på lärandet, synen på hur verksamheten struktureras och på vilket sätt det uttrycks i dokumenten i respektive tidsepok. Resultaten jämförs med, och kompletterar, tidigare forskning om förskolans läroplaner och nutidshistoriska studier om förskolan. I resultaten framkommer att det finns viss information om de undersökta faktorerna i de tidiga dokumenten från den undersökta perioden, men i de senare dokumenten är det många faktorer som inte kan uttydas. Dokumenten ger alltså förskollärarna litet eller inget stöd eller vägledning i arbetet att skapa lärosekvenser som är avgörande vid undervisning i fakta- och färdighetkunskap. Detta gäller även förskolans läroplan från 2018. Denna kunskap måste alltså förvärvas på annat, t ex genom utbildningsystemet.

Syftet med studien är att undersöka vad tidigare forskning säger om hur lärare kan organisera fysikundervisningen för att stödja elever, i årskurs 4 – 9, till meningsskapande samtal om fysikens begrepp. I denna systematiska litteraturstudie presenteras resultat utifrån litteratur som noggrant valts ut genom en systematisk sökningsprocess i databaserna Summon, ERIC, Nordina och avhandlingar.se där all litteratur har genomgått peer review. Studiens resultat visar att elever tillsammans bidrar till meningsskapande samtal genom att tillföra egna erfarenheter och förkunskaper om fysikens begrepp. Studien visar hur eleverna kan diskutera fritt så länge de har något att diskutera utifrån, exempelvis praktiska experiment, bilder, artefakter eller texter. Lärarens roll är sedan att stödja eleverna till att använda och förstå de korrekta vetenskapliga begreppen. Studien visar att läraren kan göra detta genom att koppla till vardagliga objekt och företeelser, ställa utmanande frågor, synliggöra nyckelbegrepp och elevers förförståelse samt återkoppla till elevers lärande. Med dessa olika metoder agerar läraren som en riktningsgivare som guidar eleven i en kunskapsutvecklande riktning. Genom att utgå från samt synliggöra elevernas förförståelse får både elever och lärare kunskap om eventuella missuppfattningar. Detta bidrar i sin tur till meningsskapande samtal då eleverna börjar ifrågasätta samt förändra och utveckla sin förståelse för fysiken begrepp.

Paperboard is accessible for everyone, such as packaging for provisions or beauty products. Paperboard consists of several layers of pulp and has different types of qualities depending on the material’s area of use. Within the paperboard production, the process behavior is analyzed to find solutions to decrease the product variations in order to reach the desired product results. Process analyses are continuously made to improve paperboard production and avoid defects in the paperboard product. The company Holmen has recently implemented a new process analysis tool on trial, named Wedge, at the paperboard mill in Workington, UK, which is a software tool that can be used for analyzing the paperboard process. Holmen’s vision was to develop training material for the software tool that could be used by the employees for educational purposes.The purpose of this project degree was to develop training material of the process analysis tool, i.e. the software Wedge, for novice learners. Initially, the purpose was to examine and identify the employees’ learning within the software tool at the mill in Workington. Based on that, training material was developed that could be used for self-directed learning material.The study was conducted through qualitative methods, which included a group interview with development engineers and a one-to-one interview with the training manager at the Workington mill. Additionally, observations of training opportunities and an evaluation questionnaire of the training material were used in this study. Based on these results, a thematic analysis was conducted where identified themes have been interpreted from aspects of cognitive learning and adult learning.The result is based on the qualitative survey and the analysis of the interviews and questionnaire responses indicates that the training material is suitable and pedagogical for novice learners. The development engineers mean, among other things, that computer-based training should contain ‘step-by-step’ examples of work-related situations and the training must be organized such that new information will not be overwhelming and unintelligible. It is also important that new knowledge or information can be acquired both visually and by text-based instructions, to be able to provide the learners with various kinds of teaching aids since there are different approaches to learn new knowledge. Therefore, the training material based on e-learning has been designed as a first lesson of how to use and navigate in the process analysis tool. The developed training material entails four interactive videos with incremental learning of how the process analysis tool can be used in the paper industry. / Materialet kartong är något alla har till hands, som exempelvis förpackningar för proviant eller skönhetsprodukter. Kartong består av flera lager av pappersmassa och har olika typer av kvalitéer beroende på materialets användningsområde. Inom produktionen görs analyser av kartongprocessens beteende för att hitta lösningar som minskar produktvariationerna och på så sätt uppnå önskade slutresultat. Processanalyser görs kontinuerligt för att förbättra kartongproduktion och därmed undvika produktdefekter. Företaget Holmen har implementerat ett nytt processanalysverktyg, så kallat Wedge, på deras kartongbruk i Workington, UK, vilket är en programvara som kan användas för att kunna göra analyser av kartongprocess. Holmen önskade att ett utbildningsmaterial för programvaran skulle utvecklas och kunna användas i utbildningssyfte för produktionsarbetarna.Syftet med detta examensarbete var att utveckla ett utbildningsmaterial för nybörjare av processanalysverktyget Wedge. Grunden till detta låg i att undersöka och identifiera de anställdas lärande utifrån programvarans utbildning på kartongbruket i Workington. Baserat på detta utvecklades ett utbildningsmaterial som kan användas som ett självstuderande lärandemedel.Undersökningen har utförts av kvalitativa metodval som innefattar en gruppintervju med utvecklingsingenjörer och en intervju med utbildningsansvarig på kartongbruket i Workington, samt observationer av utbildningstillfällen och enkäter för utvärdering av utbildningsmaterialet. Baserat på detta har en tematisk analys genomförts där identifierade teman har tolkats utifrån ett kognitivt lärandeperspektiv och vuxnas lärande.Resultatet baseras på den kvalitativa undersökningen och analys av intervjuerna och enkäterna visar på att utbildningsmaterialet är passande och ligger på en bra pedagogisk nivå för nybörjare. Utvecklingsingenjörerna önskar bland annat att en datorbaserad utbildning ska innehålla förberedda ’steg-för-steg’-exempel utifrån verklighetsbaserade problem samt att utbildning måste organiseras sådan att ny information inte blir överväldigande och svårförståelig. Det är även viktigt att ny kunskap och information kan fås både visuellt och textbaserat, och att en blandning mellan olika läromedel finns eftersom personer har olika strategier för att lära sig ny kunskap. Utifrån detta har ett utbildningsmaterial, baserat på e-lärande, utvecklats och skapats med ändamålet att fungera som en första lektion av hur en kan använda och navigera i processanalysverktyget. Det utbildningsmaterial som har utvecklats innefattar fyra interaktiva videos som är uppbyggda för stegvis inlärning om hur processanalysverktyget kan användas i pappersindustrin.

This study explores the impact of Augmented Reality (AR) on the retention and comprehension of complex biological systems and processes in middle school education. Leveraging a quasi-experimental design, the research compared the learning outcomes of students using AR with those taught through traditional methods. The study's theoretical framework is grounded in multimodality theory, highlighting the integration of multiple senses and representation forms to enhance learning, as well as cognitive and constructivist learning theories, which emphasize the organization and application of knowledge. A total of 35 students participated, with the AR group engaging with interactive, three-dimensional models of human anatomy, while the control group received traditional teaching. The results indicate that AR can improve students’ ability to understand and engage with complex biological content, supporting higher cognitive processes such as analysis andcreation. However, the study also notes the limitations due to its small sample size and the diversity of the participant group, suggesting the results are preliminary. Future research should expand on these findings with a larger, more diverse sample to explore long-term effects and variances across different learning styles. This study underscores the potential of AR to transform biology education by making learning more interactive and accessible. / Denna studie utforskar effekten av förstärkt verklighet (AR) på bevarandet och förståelsen av komplexa biologiska system och processer i grundskolans utbildning. Med hjälp av en kvasiexperimentell design jämförde studien inlärningsresultaten hos studenter som använde AR med dem som undervisades genom traditionella metoder. Studiens teoretiska ramverk är grundat i teorin om multimodalitet, vilket betonar integrationen av flera sinnen och representationsformer för att förbättra inlärningen, samt kognitiva och konstruktivistiska lärandeteorier, som lägger vikt vid organisation och tillämpning av kunskap. Totalt deltog 35 studenter, där AR-gruppen interagerade med interaktiva, tredimensionella modeller av människokroppens anatomi, medan kontrollgruppen fick traditionell undervisning. Resultaten tyder på att AR kan förbättra elevernas förmåga att förstå och engagera sig i komplex biologiskt innehåll, vilket stödjer högre kognitiva processer såsom analys och skapande. Studien noterar dock begränsningar på grund av dess lilla urvalsstorlek och deltagargruppens mångfald, vilket tyder på att resultaten är preliminära. Framtida forskning bör bygga vidare på dessa resultat med ett större och mer mångsidigt urval för att utforska långsiktiga effekter och variationer över olika inlärningsstilar. Denna studie understryker potentialen hos AR att omvandla biologiundervisningen genom att göra lärandet mer interaktivt och tillgängligt.