Syftet med den här studien är att synliggöra förskollärares och barnskötares uppfattningar av teknikundervisning på förskolegården. Studien utgick från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra förskollärare och en barnskötare. Den teoretiska utgångspunkt som studien haft som grund är det sociokulturella perspektivet, där begrepp som socialt samspel, mediering, proximala utvecklingszonen och scaffolding används för att analysera resultatet. Resultatet visade att förskollärare och barnskötare sällan undervisar i teknikämnet. Förskolegården används vid sällsynta tillfällen för teknikundervisning. Förskollärarnas och barnskötarens uppfattningar och egna beskrivningar av material som används framkommer även i resultatet. En slutsats av den här studien är att förskollärarna och barnskötaren är överens om att teknikundervisning på förskolegården kan ske mer frekvent. Däremot anser de att mer kompetens behövs för att kunna genomföra mer av teknikundervisning.

SyfteAvsikten med följande uppsats är undersöka utomhuspedagogiken, med syfte att ta reda på utomhuspedagogikens för- och nackdelar samt få en bild av hur pedagogerna ser på lärandet genom pedagogiken och hur den kan vara ett komplement till den traditionella klassrumsundervisningen.MetodMed hjälp av den kvalitativa undersökningsmetoden har vi genomfört strukturerade intervjuer med sju pedagoger som under flera år har arbetat aktivt med utomhuspedagogik. Genom intervjuerna ville vi få fram pedagogernas syn på de aspekter av utomhuspedagogiken som finns i våra frågeställningar. ResultatSammanfattningsvis åskådliggör resultaten på en övervägande positiv syn på pedagogiken med många fördelar och där integration av traditionell klassrumsundervisning och utomhusundervisning skapar dynamik, helhet, sammanhang, konkretisering i lärandet för eleverna. Nackdelarna visar på svårigheter med omfattande förberedelsetid, schema, ekonomi, kläder och problem vid dålig väderlek. Dessutom upptäckte vi att det fanns en betydande social dimension som har en inverkan på elevernas lärande.

Syftet med studien är att undersöka lärares syn på platsens betydelse för elevers lärande i NO-ämnena. Detta har gjorts genom att tidigare forskning sammanställts och sedan har sex kvalitativa intervjuer genomförts för att få reda på lärares syn om platsens betydelse för lärande i NO-ämnena. Frågeställningarna som besvarats är: Hur ser lärare på NO-undervisning utanför klassrummet i relation till elevers lärande? Vilka platser utanför klassrummet använder sig lärare av i NO-undervisningen och vad styr valen? Hur organiserar lärare undervisning utanför klassrummet och vilka eventuella hinder ser de? Den insamlade empirin har analyserats och kategoriserats utifrån de teoretiska förhållningssätten som presenterats. Undersökningen visade att lärare har liknande syn på elevers lärande vid undervisning utanför klassrummet, där begrepp som verklighetsbaserat lärande och praktiskt lärande stod i fokus. Alla de intervjuade lärarna bedriver undervisning utanför klassrummet i NO-undervisningen i viss mån. I vilken utsträckning och vilka platser skiljer dock lärarna åt. Det framkom även att alla lärarna ser någon form av hinder eller svårigheter i att bedriva undervisning utanför klassrummet.

Syftet med arbetet är att undersöka hur förskollärare bedriver undervisning utomhus i förskolan. Med hjälp av kvalitativa intervjuer har vi undersökt hur förskollärare beskriver deras användande av utomhusmiljöer för undervisning. I analys av empirin har vi använt oss av en kvalitativ tematisk analys med pragmatismen som teori. Studien innehåller tankar och erfarenheter från sex förskollärare som arbetar på förskolor belägna i stad och på landsbygd. Resultatet visar att det råder skilda förutsättningar för förskollärarna att besöka och bedriva undervisning på andra platser än förskolegården. En viktig aspekt som synliggörs är att förskollärarnas förhållningssätt spelar in i hur de använder sina omgivningar samt hur de ser på sin roll som förskollärare både i planerad och i spontan undervisning. Det tydligaste resultatet är att alla förskollärare som deltagit i studien önskade bedriva mer undervisning utomhus än vad de gör idag. För oss visar det på vikten av att belysa och diskutera utomhusundervisning och utomhuspedagogik och vad det kan bidra med i barnens utveckling och lärande.

Syftet med studien är att undersöka lärares upplevelser av att bedriva utomhuspedagogik i fritidshem. Studien riktar sig även mot elevers upplevelser av fritidshemmets utomhusmiljö. Frågeställningar: Hur arbetar lärarna med utomhuspedagogik i fritidshem? Vilka möjligheter och begränsningar upplever lärarna att det finns för att bedriva utomhuspedagogik i fritidshem? Hur upplever äldre elever i fritidshem utomhusmiljön?  Studien har sin utgångspunkt i kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Deltagarna i studien är fyra lärare och sex elever på två fritidshem. Resultatet visade att fritidshemmen är utomhus varje dag och de utgår främst ifrån elevernas behov och intressen när de planerar verksamheten. Lärarna ser möjligheter med att bedriva utomhuspedagogik då de anser att det som går att göra inomhus kan göras utomhus. Begränsningar som framkom var att kollegornas olika prioriteringar påverkar arbetsområdet samt att skolgården, planeringstiden och ekonomin sätter begränsningar. Eleverna anser att skolgården är anpassad mer för de yngre eleverna och uttrycker behovet av att utmanas, upptäcka nya platser samt få lugn och ro.

Syftet med studien är att belysa för- och nackdelar med inomhus- och utomhusundervisning ur elevers perspektiv. Studien har en kvalitativ design med intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien utgår från två teoretiska perspektiv: homo ludens-perspektivet och det pragmatiska perspektivet. Slutsatsen är att elever ställer sig positiva till utomhusundervisning och att de kan återberätta lektionsinnehållet från utomhusvistelserna tydligare än undervisningstillfällena inomhus.

Läroplanen för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet (2011: reviderad 2019) beskriver hur elever ska få möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. För att ge eleverna egna upplevelser behöver undervisningen delvis bedrivas utomhus. Studiens syfte är att undersöka vilka erfarenheter och upplevelser elever och deras lärare har av utomhusundervisning i de naturorienterande ämnena. För studiens teoretiska ramverk har pragmatismen använts utifrån dess fokus på idéers brukbarhet och praktiska konsekvenser. Metoden som valts är kvalitativ och har genomförts med hjälp av enskilda intervjuer med elva elever och en lärare. Analysen av insamlade data genomfördes med inspiration från fenomenografi. Studiens resultat visar att elever har en positiv inställning till utomhusundervisning, men att de även uppskattar den undervisning som bedrivs inomhus. Möjlighet att få använda kropp och sinnen för att lösa uppgifter är en stor anledning till den positiva inställningen till utomhusundervisning. Svårigheter med utomhusundervisning handlar till stor del om tidsbrist, brist på resurser och risker. Den deltagande läraren ser utomhusundervisning som basen för lärande, då barn idag inte leker ute på samma sätt som förr och därför behöver få lära sig att vara och leka i naturen.

Följande kunskapsöversikt beskriver hur elevers lärande i naturvetenskapliga ämnen kan utvecklas av utomhusundervisning i skogsmiljö. Syftet är att synliggöra forskning som beskriver hur elevers lärande påverkas av utomhusundervisning i de naturvetenskapliga ämnena med skogen som klassrum och med fokus på elever i åldrarna 3-12 år. Databassökningar i Primo och ERIC ProQuest har används för att finna relevant forskning utifrån syftesformuleringen. Även manuella sökningar har bidragit till underlaget. Litteratursökningar genererade i tio studier som kartlagts och kodats. Resultatet visar på flera aspekter som påverkar det naturvetenskapliga lärandet vid utomhusundervisning i skogen. Samtliga studiers innehåll förklaras utifrån följande kategorier: konkreta upplevelser; intresse, nyfikenhet och motivation; ökade ämneskunskaper; hinder för inlärning. Resultatet beskriver både möjligheter och hinder med utomhusundervisning med fokus på elevers lärande. Bland annat betonas hur konkreta upplevelser möjliggör inlärning genom flera sinnen vilket förklaras som gynnande för ett ökat lärande. Intresse, nyfikenhet och motivation beskrivs även vara av betydelse för viljan att lära mer. Forskning betonar även hur ökade ämneskunskaper kan utvecklas och gynnas när elever får arbeta konkret med ämnesinnehåll i naturen. Även hinder förklaras i forskningen där exempelvis säsongsväxlingar beskrivs hindra användningen av utomhusundervisning samt hur skogen kan upplevas skrämmande för vissa elever och därmed motverka ett ökat lärande.

Denna litteraturstudie har grundat sig i att underssöka uterummer som komplement i svenskundervisningen. Syftet med studien har varit ur ett didaktiskt perspektiv belysa vad forskning säger om att kombinera svenskämnet och utomhusundervisning i årskurs F-3. Fokus under litteraturstudien har varit på hur variationsrika miljöer kan ha en betydande roll för elevernas lust att lära. Litteraturstudiens bakgrund bygger på Vygotsskijs teori om att människan ser världen genom sitt språk, Deweys teori om att eleven är en värdefull resurs till sitt eget och andras lärande, Aristoteles filosofi som ugår från att sinne och praktik bör förenas i undervisningen och Jan Amos Comenius teori om den gyllene regeln som innebär att kroppens sinnen bör användas så mycket som möjligt under ett och samma undervisningstillfälle.  Litteraturstudiens material och metod grundar sig i framsökta vetenskapliga artiklar från olika databaser för forskningspublikationer, tidigare kurslitteratur och läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Resultatet av studien visar att utomhusundervisningen kan fungera som ett komplement till svenskundervisningen. Utomhusmiljöer kan genom samtal om till exempel omgivningen och tillsammans med kroppens sinnen gynna elevernas språkutveckling. Det framkommer ven att utomhusundervisning inte passar alla elever, genom att använda utomhusundervising som kompletterande metod i svenskundervisningen kan lärtillfället tillgodose fler elevers behov och förutsättningar.

Denna studie undersökte elevers, i årskurs 5-6, upplevelse av utomhusundervisning inaturvetenskapsundervisning och om det fanns någon skillnad mellan årskurserna. Syftetmed studien var att undersöka elevers, i årskurs 5-6, upplevelser vid lektioner dåutomhuspedagogikens metoder använts i naturvetenskapsundervisningen. En lektionpräglad av utomhuspedagogik genomfördes i fyra klasser, årskurs 5-6. Därefter fick allaeleverna fylla i en webbaserad enkät. Elevernas enkätsvar sammanställdes ochanalyserades. Resultatet visade att eleverna uppskattade utomhusundervisning och ville hamer av detta i den vardagliga undervisningen. Däremot präglades elevernas upplevelse avväder, lektionsinnehåll, ålder och tidigare erfarenheter av utomhuspedagogik. Intresset förutomhuspedagogik minskar med ökad ålder. Eleverna uttryckte attutomhusundervisningen förde med sig mer fysisk aktivitet och ett aktivt deltagande underlektionen.