Forskning visar positiva samband mellan naturmöten, djupare ekologiska kunskaper och miljöattityder. Elever tycker om utomhusundervisning, eftersom de får förstahandserfarenheter och relationen de bygger upp till naturen ändrar deras beteende gentemot den naturliga världen. Denna systematiska litteraturstudiens syfte är att undersöka om naturupplevelser är en god undervisningsmiljö för att främja positiva miljöattityder och en vilja att agera för ekologisk hållbar utveckling. Empirin består av vetenskapliga avhandlingar och artiklar. Studiens resultat visar att naturmöten som plattform är en fungerande ingång till att upplysa elever om ekologi och miljö, samt uppmuntra dem till att verka för ekologisk hållbarhet. Återkommande naturmöten i yngre åldrar kan ge upphov till varaktiga samhörighetskänslor till naturen. Naturmöten garanterar inte positiva miljöattityder, men är en lärandemiljö som kan exemplifiera och åskådliggöra miljöproblem och ekologiska kunskaper. Många interna och externa faktorer påverkar barns attityder och beteenden.

Utomhusvistelsen är en del av den dagliga rutinen i förskolan och är ett naturligt inslag. Hur gårdarna ser ut samt hur de används skiljer sig mellan förskolor, syftet med denna studie är att undersöka några förskollärares syn på utomhusmiljöns betydelse för barns lärande och utveckling. Där de centrala frågorna riktar in sig på användningen av utomhusmiljön och om den ses som en resurs för verksamheten. Studien bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, där åtta legitimerade förskollärare deltog. Resultatet analyserade med hjälp av det sociokulturella perspektivet och det utvecklingsekologiska perspektivet. Resultatet av studien visar förskollärarnas gemensamma uppfattningar och syn på utomhusmiljön, det framkommer hur förskollärarna anser att utemiljön kan användas i lärande syfte samt att utemiljön och förskolans närmiljö ses som en pedagogisk resurs. Slutsatsen synliggjorde att det finns potentiella möjligheter för att utveckla lärandet i förskolans utomhusmiljö och att förskollärarna anser att verksamhetens olika material kan förflyttas mellan miljöerna i förskolans verksamhet.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares undervisning utomhus och i relation till covid-19. Förskolorna har fått restriktioner och den största delen av verksamheten ska äga rum utomhus. I studien besvaras forskningsfrågorna: Vad är enligt förskollärare i fokus för undervisning utomhus? Hur beskriver förskollärare att de iscensätter undervisningen utomhus? Hur uttrycker förskollärare att de anpassat sin undervisning efter covid-19 utbrott? Genom att använda semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare som arbetar på olika förskolor och i olika kommuner har vi kunnat få fram ett resultat kring denna studie. Förskollärarna fick i intervjuerna berätta hur deras verksamhet har förändrats sedan covid-19 startade och hur utomhusundervisningen har fått sig ett lyft. Utemiljön bidrar till att barnen övar sin grovmotorik och deras sociala utveckling påverkas.   Analys av data har skett med hjälp av begreppen lärandets objekt och lärandets akt, vilka är hämtade från utvecklingspedagogisk teori. Resultatet av studien visar att förskollärarna har förändrat undervisningen utomhus efter covid-19 utbrott. Förskollärarna inspirerar barnen mer med både spontana och planerade undervisningssituationer utomhus. Då undervisningen har flyttats ut på grund av covid-19 pandemin.

Syftet med studien var att undersöka hur utomhusundervisning bedrivs på skolor och hur förutsättningarna ser ut för denna typ av verksamhet enligt rektorer. Forskningsfrågorna för arbetet var; ”Vilka möjligheter till lärande ser rektorer med utomhusundervisning?”, ”På vilka sätt sker utomhusundervisning på grundskolor i Jönköpings län enligt rektorer?” samt ”Vilka inre och yttre faktorer påverkar, enligt rektorer, möjligheten att organisera utomhusundervisning?”. Deweys, Vygotskijs och Kolbs teorier om ett praktiskt, erfarenhetsbaserat lärande presenterades och sattes i relation till resultat för studien. Likaså ramfaktorteorin användes i studien. Tillvägagångssättet var en empirisk studie där datamaterialet samlades in genom enkätundersökningar. Den insamlade datan bearbetades och analyserades sedan genom metoderna univariat dataanalys eller tematisk analys beroende på frågans karaktär. Den slutsats som drogs från resultatet av studien var att rektorerna generellt såg många positiva effekter av utomhusundervisning, exempelvis att det bidrar till mer variation i undervisningen och en ökad koppling till verkligheten. Det finns skolor som redan har satsningar i gång på utomhusundervisning, men på merparten av skolorna sker det i en liten skala bland ett fåtal lärare. Ramfaktorer så som tidsbrist, avsaknad av anpassat material för utomhusundervisning och bristande kunskap bland lärarna om hur utomhusundervisning bör bedrivas är några exempel på hinder som påverkar möjligheten att bedriva undervisning utomhus i större omfattning. / The purpose of the study was to investigate how outdoor education is done in schools and what the conditions for it looks like according to principals. The questions of the research were; “What opportunities for learning does the principals see in outdoor teaching?”, “In which ways are outdoor education done at elementary schools in Jönköping County according to its principals?” and “Which inner and outer factors effect, according to principals, the possibility to organize outdoor teaching?”. Dewey´s, Vygotskij´s and Kolb´s theories of a practical, experience-based teaching was presented and compared to the results of the study. Likewise, the frame factor theory was used in the study. The approach was an empirical study where data was collected through surveys. The data collected was processed and then analyzed with the methods of univariate data analysis or thematic analysis depending on the nature of the question. Conclusions drawn from the results of the study showed that the principals generally saw many positive effects of outdoor education, for example that it contributes to more variation in teaching and in an increased connection to reality. There are schools that are already investing in outdoor education, but in most of the schools it is done on a small scale among a few teachers. Frame factors such as lack of time, lack of adapted material for outdoor teaching and lack of knowledge among teachers about how outdoor education should be conducted are some examples of obstacles that affect the possibility of conducting outdoor education on a greater scale.

Sammanfattning: Vår uppsats undersöker utomhuspedagogik och på vilket vis förskollärares förhållningssätt och förståelse av begreppet påverkar undervisningen. Både förskolans läroplan samt Barnkonventionen understryker att barn ska få möjlighet till att vistas i olika utomhusmiljöer för att lära sig att respektera miljöerna. Barn ska få tillgång till utevistelse för att ges möjlighet till fysisk aktivitet. Förskolegården, närmiljön och förskollärarens förhållningssätt är en stor del av förskolans utomhusundervisning och är därför betydande att undersöka. Syftet med uppsatsen är att undersöka förskollärares förhållningssätt till utomhuspedagogik. Vi vill även undersöka vilken förståelse och kunskap som finns kring begreppet utomhuspedagogik samt vad som påverkar utövandet av undervisningen. Studiens syfte är uppdelat i fyra frågeställningar. Den metod som använts är kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts. Intervjuerna har genomfört både fysiskt på plats samt digitalt via Microsoft Teams. Intervjuguide har använts för att ha vissa frågor att utgå ifrån under intervjuerna. Resultatet av studien är att förskollärarens förhållningssätt påverkar undervisningsmöjligheterna mycket. Förståelsen för begreppet utomhuspedagogik var skilda mellan förskollärarna men majoriteten av förskollärarna var överens om att det handlade om planerad undervisning utomhus. Många faktorer påverkar utevistelsen samt vilka undervisningsmöjligheter som finns. Faktorerna är väder, tillgång till större ytor, gårdens utformning, material som finns att tillgå samt förskollärarens inställning.

Syftet med studien är att bidra med mer kunskap om hur utomhusundervisning kan användas i matematikämnet och därmed öka förståelsen för hur eleverna kan möta matematiken med varierande och konkreta arbetssätt i autentiska situationer.

Den här systematiska litteraturstudiens syfte är att beskriva hur multimodalitet påverkar elevers lärande i matematik. Studien utgår ifrån tre olika frågeställningar som alla sammankopplar till syftet. Informationen är hämtad från tio artiklar och studier som alla har sökts fram systematiskt via olika databaser med noggrant utvalda sökord, inkluderings- samt exkluderingskritereier. Ur en del av litteraturen kan antingen ett kognitivistiskt eller ett sociokulturellt perspektiv urskiljas. En del litteratur utgår ifrån mindre ramverk medan viss litteratur helt saknar teoretiska utgångspunkter. Samtliga artiklar belyser innebörden av multimodalitet och olika positiva aspekter av multimodalt lärande. Artiklarna diskuterar multimodalitet utifrån olika perspektiv såsom digitala verktyg, utomhusundervisning, elever i svårigheter och särskilt begåvade elever. Resultatet av studien visar att multimodalitet är ett mycket brett begrepp som innefattar många olika representationer såsom ljud, gester, bilder och videor. Multimodalitet gynnar såväl elever i svårigheter som särskilt begåvade elever. Slutligen framkommer en samstämmig och tydlig bild över vad multimodalitet innebär och hur det påverkar elevers lärande i matematik.

Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om förskollärares olika perspektiv på utomhusundervisning inom naturkunskap och ekologisk hållbar utveckling i förskolan. Studiens forskningsfrågor är hur upplever förskollärare att undervisa utomhus? Och vilka för/nackdelar finns det med att bedriva undervisning inom naturkunskap och hållbar utveckling utomhus? Studien är relevant eftersom undervisning beskrivs ofta i både förskolans läroplan och skollagen. I dagens samhälle är miljöfrågan väldigt stor och det är nödvändigt att börja arbeta med den redan i förskolan. Vi har därför intervjuat sex olika förskollärare genom semistrukturerade intervjuer om hur de ser på utomhusundervisning generellt samt inom naturkunskap och ekologisk hållbar utveckling. Vi har sedan använt oss av en kvalitativ innehållsanalys som analysmetod för att analysera svaren. Resultatet visar att förskollärarna överlag är positivt inställda till utomhusundervisning och talar om fler fördelar med det än nackdelar. Förskollärarna har även samma inställning till utomhusundervisning inom naturkunskap och ekologisk hållbar utveckling. I studiens slutsats lyfts det fram att utomhusundervisning inom naturkunskap och ekologisk hållbar utveckling är positiv eftersom barnen får förstahandserfarenheter av olika fenomen inom de olika ämnena. Slutsatsen visar dock också att ämnet ekologisk hållbar utveckling är komplicerat och något som förskollärarna tycker är svårt att undervisa inom.

Kunskapsöversikten presenterar aktuell forskning om utomhusundervisning i matematik från Norden och Storbritannien. Syftet med kunskapsöversikten är att genom en systematisk litteraturstudie undersöka vad som kännetecknar forskning om utomhusundervisning i matematik som kan ha relevans för yrkesutövningen som grundskolelärare i matematik. Kunskapsöversikten inkluderar både elev-, student- och lärarperspektiv. Detta undersöks genom följande frågeställningar: Vad är elever, lärare och lärarstudenters erfarenheter och upplevelse av utomhusundervisning i matematik? Vilka möjliga effekter på elevers lärande har utomhusundervisning i matematik? Vilka hinder och nackdelar gällande utomhusundervisning i matematik tas upp i forskningen? Resultaten visar att elevers motivation ökar, att det finns miljöer i anslutning till skolor som är gynnsamma för lärande, att utomhusundervisning i matematik inte försämrar elevers resultat i matematik och att genomförandet av matematikundervisningen utomhus innehåller vissa hinder och nackdelar.

Vid vårt förra självständiga arbete (SAG), skrev vi om utomhuspedagogik i NO för F-3 elever. Vår uppfattning var att det behövs fler studier ur ett elevperspektiv och därför föll det sig naturligt att det var detta vi skulle ta oss an i examensarbetet. Syftet var att undersöka vilka uppfattningar elever i årskurs 2 har om utomhusundervisning kopplat till NO.Frågorna vi sökte svar på var;• Vilka inställningar har eleverna till utomhusundervisning i NO?• Vad har enligt eleverna behandlats i NO-undervisningen utomhus?• Vilka erfarenheter har eleverna av växelverkan inomhus och utomhus i NO?Studien är kvalitativ och bygger på 6 gruppintervjuer med sammanlagt 20 deltagande elever i årskurs 2. Analysen har ett fenomenologiskt perspektiv och utgår från elevernas uttalade inställningar, uppfattningar och erfarenheter till utomhusundervisning i de naturorienterande ämnena. Pragmatismen har valts som teoretiskt ramverk, eftersom utomhusundervisning kan härledas till ett pragmatiskt synsätt på lärande där teori och praktik vävs samman.Resultatet visar bland annat att elevernas inställning till utomhusundervisning främst är positiv. Vidare visar resultatet att eleverna upplever att utomhusundervisning bidrar till en verklighetsförankring i undervisningen, ökad rörelse och ökad kommunikation. Resultatet visar också att elevernas uppfattning om utomhusundervisning påverkas av väderlek. Uttalade aktiviteter och ämnesinnehåll som behandlats genom utomhusundervisning i de naturorienterande ämnena är bland annat växtarter, djurarter, kroppen och kroppens funktioner. Resultatet visar även att elevernas uttalade erfarenheter av NO-undervisning i växelverkan inomhus och utomhus är varierade.