Den här kunskapsöversikten syftar till att undersöka hur undervisning om bin och biodling kan möjliggöra lärsituationer inom no-undervisningen med hållbarhetsfokus, genom att undersöka erfarenheter hos pedagoger kring arbetet med bin med fokus på relationer mellan lärare-elev-innehåll. Detta har vi besvarat med följande frågeställning: Vilka relationer utifrån den didaktiska triangeln framkommer då pedagoger resonerar kring undervisning med bin som utgångspunkt? För att kunna formulera vår undersökningsfråga har vi genomfört systematiska sökningar i olika databaser. De källor vi ansåg var av relevans för vår frågeställning har därefter studerats, analyserats och sammanställts i förhållande till vårt syfte. I studien intervjuas fyra pedagoger som alla använder bin och bisamhället som en del i sin undervisning. Resultatet av intervjuerna analyseras sedan med hjälp av den didaktiska triangeln med fokus på relationerna lärare-elev-innehåll. Under analysprocessen utkristalliseras tre beskrivande kategorier för lärsituationer där bin utgör utgångspunkten för undervisningen: Natur, Engagemang och Ämnesintegrering. Utifrån kategorierna gjordes sedan en didaktisk analys av dessa kategorier. Intervjuerna som används i studien är av en semistrukturerad karaktär. Resultatet presenteras utifrån tre frågeställningar: Hur uttrycks framställning, Hur uttrycks erfarenhet? samt Hur uttrycks interaktion? Resultatet visar att naturen som undervisningsmiljö är en viktig del i framställningen när det kommer till undervisning med bin. Genom ett innehåll med bin kan eleverna erfara en medvetenhet om miljöfrågor och hållbar utveckling. Slutligen visar resultaten att lärarna genom interaktion med eleverna, i ett innehåll med bin kan utgå från elevernas behov av lärande och ge det en pedagogisk kontext.

Scientific concepts can be abstract for students in the younger school years. By using the playground that is a part of students’ everyday life you can investigate physical phenomena in a way that are close to the students. The purpose of the study is to contribute with knowledge about how playground physics can clarify the physical concepts of gravity, centre of gravity, friction, equilibrium and balance. As a method for answering the purpose and questions qualitative interviews of four active teachers who have teach on the playground. Four students from grade two were observed when they conducted investigations of the concepts at five different stations. The results show that the teachers think that the playground can be used to clarify the concepts, by allowing the students to examine with the whole body and that it provides a joyful learning. At the same time the teachers believe that it is necessary to prepare in the classroom before you go outside. It is also a challenge that there may need to be more adults at hand outdoor as there are distractions that can take focus from the teaching. The observation shows the importance of structure in the teaching and opportunities to learn together by reasoning about investigations at the objects on the playground. / Naturvetenskapliga begrepp kan vara abstrakta för elever i de yngre skolåren. Genom att använda lekplatsen som är vardagsnära för eleverna kan man undersöka fysiska fenomen på ett elevnära sätt. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur lekplatsfysik kan tydliggöra de fysikaliska begreppen tyngdkraft, tyngdpunkt, friktion, jämvikt och balans för elever. Som metod för att besvara syftet och frågeställningar användes kvalitativa intervjuer av fyra verksamma lärare som undervisat på lekplatsen. En elevgrupp med fyra elever från årskurs 2 observerades när de genomförde undersökningar av begreppen på fem olika stationer. Resultatet visar att lärarna tycker att lekplatsen tydliggör begreppen genom att eleverna får undersöka själva med hela kroppen och att det ger ett lustfyllt lärande. Lärarna menar samtidigt att det är nödvändigt med förarbete i klassrummet. De menar även att det finns utmaningar som att man behöver vara fler vuxna ute samt att det finns distraktioner som tar fokus från undervisningen. Observationen visar på vikten av struktur i undervisningen och möjligheten till att lära tillsammans genom att resonera kring undersökningarna vid föremålen på lekplatsen.

I följande uppsats undersöks vad forskning säger om hur utomhuspedagogik i historieämnet används av lärare i grundskolan, samt hur det påverkar elevers inlärningsprocess. Alla samhällen och städer runt om i världen har mer eller mindre någon form av historia att berätta, det enda som krävs är att lokalisera och lyfta fram den. Med tanke på Sveriges omfattning av bevarad historia, finns det många historiska platser att besöka runt om i landet. Detta ger lärare ett ypperligt tillfälle att använda och ta vara på i sin undervisning. Forskningen i denna litteraturstudie är baserad på vetenskapliga artiklar. Fokuset har delvis varit på svensk forskning, men även på internationell forskning för att synliggöra hur undervisningsmetoden används globalt. Resultatet visar bland annat att elever har lättare att ta in ny information genom utomhuspedagogik i historieämnet, samt att deras långtidsminne stärks. Ur lärarperspektiv visade det sig att de lärare som känner sig trygga i sin yrkesroll, hade en positiv inställning till utomhuspedagogik i historieämnet. De lärare som däremot kände sig osäkra i sin yrkesroll, hade en negativ inställning till undervisningsmetoden. Övergripande användes inte utomhuspedagogik i den utsträckning som många lärare hade önskat, trots att de flesta hade en positiv inställning till det. Något som nästintill all forskning hade gemensamt, var att det ansågs att god planering och vilja låg till grund för lyckad utomhuspedagogik i historieämnet. Utan lärarplanering kan utomhuspedagogiken istället bli oorganiserad, vilket i sin tur resulterar i att eleverna inte lär sig det lektionen syftar till.

Inom grundlärarprogrammet lyfts det fram att gjorda erfarenheter och upptäckter är viktiga komplement till elevers lärande. Utomhuspedagogik är ett pedagogiskt förhållningssätt som grundar sig i Deweys pragmatiska teori. Utomhuspedagogik bidrar till en varierad lärandemiljö, såväl utomhus i naturen, som på biblioteket eller på ett museum. Utomhuspedagogik öppnar upp dörrarna för utomhusundervisning som är en undervisningsmetod där en del eller hela lektionsinnehållet sker utomhus. Syftet med studien är därför att undersöka vilken inställning elever i årskurs 6 har till undervisning utomhus i de naturorienterande ämnena. Syftet avgränsas till följande frågeställningar: Vilken inställning har eleverna till undervisningen utomhus i de naturorienterande ämnena? och Vilka möjligheter respektive hinder anser elever finns för lärandet i de naturorienterande ämnena med undervisning utomhus? För att besvara studiens frågeställningar genomfördes en observation och semistrukturerade intervjuer med nio elever i årskurs 6. Insamlat material analyserades med ett tematiskt analysverktyg.   Resultatet visade på en positiv inställning till utomhusundervisningen, men att variation mellan inom- och utomhusundervisning är tillfredsställande. Eleverna vill utforska ute i naturen och ser möjligheter med att undervisningen tar plats i en autentisk miljö. Dessutom upplever eleverna att utomhusundervisningen ökar deras intresse för de naturorienterande ämnena. En del elever upplever att det finns hinder som till exempel dåligt väder och att lärare inte har tillräckligt med resurser. Eleverna menar att tid, extra personal och erfarenhet av utomhuspedagogik hindrar lärare från att inkludera utomhusundervisning i någon större utsträckning. Sist konstateras att elever upplever utomhusundervisning som redskap för en hälsosammare livsstil genom ökad fysisk aktivitet.

Som blivande lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 med fördjupningsämne naturorientering, teknik och lärande blev ändamålet med denna studie att undersöka lärares didaktiska ställningstaganden genom utomhuspedagogik inom de naturorienterande ämnena. Studien utgår från olika teoretiska perspektiv: Vision I, II och III och den didaktiska triangeln. Dessa teoretiska perspektiv förtydligar vilket naturvetenskapligt innehåll lärare erhåller genom deras didaktiska ställningstaganden inom den naturorienterande undervisningen i utomhuspedagogik. Syftet med arbetet är att undersöka hur det naturvetenskapliga innehållet i koppling till de didaktiska ställningstagandena kan möjliggöra för olika kunskaper inom den naturorienterande undervisningen genom utomhuspedagogik.  Studiens datainsamling utfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra aktiva lärare i lågstadiet på tre olika kommunala skolor och tre aktiva lärare på två olika naturskolor i södra Sverige. Resultatet visade att de intervjuade lärarnas didaktiska ställningstagande medför många möjligheter för elevernas kunskapsintag. Den största möjligheten som den utomhuspedagogiska undervisningen erhöll till elever var att de får lära sig naturorientering för inomvetenskapligt syfte där eleverna ska utveckla kunskaper som kan användas för framtida utbildning. Det framgick även att en del lärare använder sig av naturvetenskapligt innehåll som möjliggör att eleverna kan använda och befästa kunskaper utifrån deras intresse och vardag. Där elever ska få en förståelse över sin roll till den naturorienterande undervisningen.

Den här litteraturstudien har undersökt frågeställningen: vilka faktorer kan påverkar lärares användning av utomhusundervisning i de naturorienterande ämnena årskurs F-3? Ett stort antal lärare ser potential med att använda sig av utomhusundervisning. Anledningen är att en varierad lärmiljö påvisar gynnsamma effekter på elevernas prestationer och engagemang. Trots att lärarna har en positiv syn på utemiljön är det inte många lärare som applicerar det i sin undervisning på grund av upplevda hinder. Syftet med studien är att undersöka vad befintlig forskning har identifierat för orsaker till lärares begränsade användning av utomhusundervisning. Det är av vikt att belysa dessa hinder för att förebygga dem eftersom en varierad lärmiljö gynnar alla elever. Resultaten tyder på att det finns både yttre och inre faktorer som har betydelse för var undervisningen äger rum. De främsta faktorerna som nämns är tidsbrist, finansiering, lärarnas tidigare erfarenheter och deras uppfattningar om elevernas inställning till utemiljön. Vi har genomfört en systematisk litteraturstudie. Sökningen av datamaterial har skett målstyrt utifrån problemställningen. Litteraturstudien är utformade efter en tematisk analys. Undersökandet har påvisat att lärare upplever att elever uppskattar utomhusundervisningen mer än katederundervisning. En varierande lärmiljö berikar även elevernas kunskapsutveckling och därför vill vi uppmuntra och inspirera fler lärare att använda sig av utomhusundervisning.

AbstractI detta arbete behandlas sex lärares uppfattningar om utomhusundervisning i matematiki årskurserna F-3. Syftet med detta arbete är att synliggöra utomhusundervisningensbetydelse för elevers lärande och utveckling i matematikämnet. Under denverksamhetsförlagda utbildningen (VFU) har vi sett att många lärare enbart bedriverundervisning i klassrummet och bortser eller är omedvetna om de fördelar somutomhusundervisning kan bidra med. Arbetet kommer synliggöra i vilken utsträckninglärarna bedriver utomhusundervisning och deras syn på om utomhusundervisningengynnar eller missgynnar elevers matematiska utveckling.Vi har valt att använda oss av Deweys och Vygotskijs tankar kring eleversutveckling och lärande, eftersom de är relevanta för utomhusundervisning, när vianalyserat vårt resultat. Dewey och Vygotskij förespråkar ett gemensamt lärande därman tillsammans får utforska i sociala sammanhang. Kroppslig aktivitet ochkommunikation är centrala utgångspunkter i deras teorier.Insamling av empiri har skett genom kvalitativa intervjuer med sex lärare som ärutbildade grundskollärare. Lärarnas tankar har analyserats med hjälp av ovanståendeteoretiska perspektiv. Resultatet visar att bedrivandet av och inställningen tillutomhusundervisning varierar mycket från lärare till lärare. Lärarna eftersträvartryggheten i klassrummet där de lättare kan styra elevernas aktiviteter ochuppmärksamhet. Samtliga lärare tar upp många fördelar med utomhusundervisning såsom leken, sinnena och kroppens inverkan i elevers lärande. De uttrycker även att eleveruppskattar utomhusundervisning då de får lära i en ny miljö. Hinder i verksamheten ochbrist på tid gör att många av lärarna avstår från utomhusundervisning trots att de tyckerundervisningsformen är gynnsam för elevers utveckling.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur några elever i skolår 1 upplever och uppfattar matematik utomhus och jämföra det med inomhus. Vi ville även se hur deras agerande skiljer sig åt i de olika miljöerna. Vi genomförde och observerade undervisningsförsök utomhus i närmiljön och inomhus i klassrummet. Vi intervjuade eleverna både före och efter undervisningsförsöken. Resultatet visade att eleverna i undersökningen hade fler positiva motiveringar till att vara utomhus än inomhus och samarbetet fungerade bättre utomhus. Utifrån resultatet kunde vi dra slutsatsen att det fanns betydligt fler möjligheter än hinder med matematik utomhus.

I ett sociokulturellt perspektiv är språket ett viktigt redskap för att förstå vår omvärld. Finns det brister i språket påverkar detta möjligheterna att tillägna sig och förmedla kunskap. I utomhusundervisningen har vi sett möjligheter att hjälpa elever att utveckla en förståelse för naturvetenskapliga fenomen och ställer oss frågan om vilka förutsättningar som ska till för att utomhusundervisningen ska ge alla elever möjlighet att utveckla sitt naturvetenskapliga språk.Studien undersöker verksamma pedagogers erfarenheter av utomhusundervisning och språkutveckling. Syftet kan formuleras med tre forskningsfrågor som lyder:1. Vilket perspektiv på lärandet ligger till grund för hur verksamma pedagoger arbetar med språkutveckling inom NO-ämnena?2. Hur väljer verksamma pedagoger att arbeta språkutvecklande inom NO-ämnena, och vad ligger till grund för dessa val?3. Vilka eventuella möjligheter och hinder kan verksamma pedagoger se för elevens språkutveckling när utomhusundervisning inom NO-ämnena sker?Sju olika pedagoger intervjuas om deras erfarenheter av utomhusundervisningens samband med språkutveckling. Metoden är kvalitativa intervjuer med en semi-struktur. Studien visar att utomhusundervisningens möjligheter till att utveckla elevernas naturvetenskapliga språk beror på lärarens kompetens. Om läraren erbjuder rikligt med tillfällen att samtala parallelt med att konkretisera begrepp och fenomen sker en språkutveckling.

Syftet med mitt arbete är att öka kunskapen om hur förskollärare uttrycker sig kring utomhuspedagogik och hur de resonerar kring hur det arbetet kan bidra till barns utveckling och lärande. För att analysera svaren till intervjufrågorna använder jag mig av sociokulturell teori som utgår från Vygotskij- och Deweyssynssätt och för att analysera svaren till intervjuerna i resultatdelen av studien. Metoden som jag har använt i min undersökning är den kvalitativa forskningsintervjumetoden. Det finns fyra förskollärare från olika förskolor som jag intervjuade och dem svarade på ett antal frågor som handlar om utomhuspedagogik. Resultatet av min undersökning påvisar att samtliga förskollärare har positiva attityder till arbete med utomhuspedagogik samt uppfattar begreppet utifrån förskollärarens erfarenheter, kunskaper och kompetenser inom det området. Studien visar att det finns olika arbetssätt, avsikter och variation i arbetet. Resultatet påvisar även att vissa förskollärare inte har mycket erfarenhet av utomhuspedagogik med det märkts att förskollärarna vågar prova sig fram och nya saker samt är intresserade av att lära sig mer av detta område. Dessutom berättar förskollärarna som jag intervjuar till denna studien att det finns möjligheter för barnen att upptäcka och lära sig ute. Dessa möjligheter är ett komplement till saker som barnen lär sig inomhus. / The purpose of my work is to increase knowledge about how preschool teachers express themselves about outdoor pedagogy and their reasoning on how that work can contribute to children's development and learning. I use the sociocultural theory from Vygotsky’s and Dewey’s views and to analyze the interviews’ answer in the result’s section of the study. The method that I have used in my research is the qualitative interview method. There are four preschool teachers from different preschools that I interviewed and they answered a number of questions about outdoor pedagogy. The results of my survey show that all informants have positive attitudes towards working with outdoor pedagogy, and perceive the concept based on the preschool teacher's experience, knowledge and skills in that area. The study shows that there are different working methods, intentions and variation in the work. The results also show that some preschool teachers do not have much experience in outdoor pedagogy, but it has been noticed that they dare to try out new things and are interested in learning more from this area. In addition, the preschool teachers I interview for this study tell me that there are opportunities for the children to discover and learn outside. These opportunities are a complement to things the children learn indoors.