Sammanfattning Det finns olika aktörer såsom forskare och lärarutbildare som talar för användningen av utomhusundervisning i de naturorienterande ämnena. Forskning har exempelvis visat att utomhusundervisning har en positiv inverkan på både skolprestationer och motivation. Att förlägga undervisning utomhus bidrar också till ett mer varierat lärande där eleverna får en autentisk lärandeupplevelse. I en studie redogör lärarstudenter för att de anser att utomhusmiljön är den mest optimala lärandemiljön medan inomhusmiljön uppfattas som ostimulerande och inte lika gynnsamt för lärandet (Preston 2013, ss. 172–190). Om utomhusundervisningen uteslutande framställs som positiv kan det bli problematiskt eftersom det riskerar att skapas en dikotomi mellan inomhus - och utomhusundervisningen. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och analysera vad som kännetecknar forskning som intresserar sig för problem och hinder för utomhusundervisning i årskurs ett till nio i de naturorienterande ämnena. Översikten kan på så vis bidra med en mer nyanserad diskussion som inte bara uppmärksammar möjligheter och fördelar utan också tänkbara problem och hinder för utomhusundervisning. För att uppfylla syftet besvarades två frågeställningar: Vad kännetecknar studierna inom området när det gäller aspekter som syfte, ansats, metod, urval, länder för studiernas genomförande och platser där utomhusundervisning bedrivs? Vilka problem och hinder uppmärksammar studierna rörande utomhusundervisning i de naturorienterande ämnena? För att finna aktuell forskning formulerades sökord och urvalskriterier som användes vid elektroniska sökningar i databaserna ”ERIC ProQuest” och ”Primo”. Andra strategier som användes i urvalet var snöbollsurval och konsultation. Dessa förfaranden ligger till grund för de nio vetenskapliga artiklarna som behandlas i översikten. Artiklarna bearbetades, kartlades och analyserades för att svara på översiktens frågeställningar. Det som framkom var att studierna har en tydlig koppling mellan syfte och metod. Varierande ansatser och metoder användes men den mest framträdande metoden var kvalitativa intervjuer. Andra aspekter som var framträdande i studierna var att det fanns stor variation av länder för studiernas genomförande samt de fysiska platser där utomhusundervisning bedrivs i de naturorienterande ämnena. Det finns också en stor vidd av röster från olika parter i skolan som framkommer gällande problem och hinder med utomhusundervisning. Det problem som var mest återkommande i studierna, och som tycks vara avgörande för om lärare bedriver utomhusundervisning eller inte, var tidsaspekten. Översikten diskuterar också styrkor och svagheter i forskningsfältet, samt vilka implikationer dessa tänkbart kan få för lärarprofessionen och behovet av framtida studier.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka kläder barn har tillgång till hemma, och vilka kläder de väljer att använda i skolan.  Studien undersöker även hur mycket undervisning femteklassare har fått om klädsel vid utomhusaktiviteter, samt om detta går att koppla till deras val av kläder i skolan. Studien utgörs av en enkätundersökning med 116 elever i årskurs 5 i en medelstor stad i södra sverige. Enkäten var av formen gruppenkät och distribuerades till femteklassarna på fyra olika skolor i staden. Resultaten har redovisats i diagram och analyserats utifrån Maslows behovsteori. Resultatet visar att det inte är alla elever som har tillgång till lämplig utomhusklädsel, av de som har tillgång till lämplig klädsel är det inte alla som tar med den till skolan. Implikationerna av detta är att det finns elever som inte har möjlighet att delta i undervisningen på lika villkor om den utförs utomhus. Enstaka skillnader har hittats mellan stad och landsbygd gällande användandet av vissa utomhusplagg vid olika årstider. Studien har visat på att mindre än hälften av de tillfrågade eleverna säger sig ha haft undervisning om hur de ska klä sig utomhus, men ingen koppling har kunnat hittas mellan undervisningsgrad och vilka kläder eleverna faktiskt tar med sig till skolan.

Bakgrund Antalet arter på jorden har de senaste åren minskat radikalt och flera instanser, på både nationell och internationell nivå, har upprättat system för att skydda den biologiska mångfalden. Skolan och lärare har en skyldighet att stödja arbetet genom att undervisa om hållbar utveckling och FN:s globala mål där det femtonde målet rör just biologisk mångfald. Läroplanen för grundskolan i Sverige visar i det centrala innehållet att fältstudier ska genomföras, vilket utomhusundervisning kan vara ett svar på. Utomhusundervisning skapar förutsättningar för att eleverna ska få en ökad medvetenhet om biologisk mångfald och dess roll för en hållbar utveckling. Syfte Syftet med kunskapsöversikten är att analysera befintlig forskning om utomhusundervisningens betydelse för lärande om biologisk mångfald, specifikt gällande elever i åldrar motsvarande grundskolans F-6 samt lärare och lärarstudenter för att få en bredd i forskningsfältet. För att uppnå syftet analyseras artiklarna utifrån följande frågeställning: Vad kännetecknar forskning om utomhusundervisning för lärande om biologisk mångfald? Metod Kunskapsöversikten är en litteraturstudie innefattande elva vetenskapligt granskade artiklar, från år 2000 - 2018, alla med utomhusundervisning för lärande om biologisk mångfald i fokus. Under litteratursökningen användes sökord och urvalskriterier anpassade till studiens syfte. Vidare genomfördes en kartläggning av de elva utvalda artiklarna, där ett antal aspekter beskrevs i detalj vilket låg till grund för analysen av studierna. Resultat Kunskapsöversiktens kartläggning visar att utomhusundervisning för lärande om biologisk mångfald har positiva effekter på elever, lärare och lärarstudenter. Eleverna känner sig piggare, får ökad självkänsla och presterar bättre i skolan, medan lärare och lärarstudenter får ett högre självförtroende. Kartläggningen visar också att utomhusundervisning för lärande om biologisk mångfald kan öka förståelsen för hållbar utveckling. Men översikten visar även att lärare ser svårigheter med att bedriva utomhusundervisning: kunskaps-, tidsbrist samt osäkerhet.

Tidigare forskning, exempelvis James och Williams (2016), visar att utomhusundervisning kan bidra till ökad förståelse för naturen och dess resurser. Biologisk mångfald och ekologisk hållbar utveckling är två viktiga begrepp i dagens samhälle, då klimathotet och minskningen av biologisk mångfald är ett faktum. Däremot saknas forskning om lärarstudenters syn och agerande för undervisning om ekologisk hållbar utveckling, vilket denna studie undersöker. Studien tar sin utgångspunkt i internationell forskning och i progressiva pedagogiken och pragmatismen. Examensarbetet syftar till att undersöka hur lärarstudenter anser att lärarutbildningens utomhusundervisning kommer att påverka deras framtida yrkesroll. Endast lärarstudenter som läser till grundlärare med inriktning mot årskurs 4 - 6 och som läst en kurs i naturvetenskap deltar. Både en enkätundersökning och intervjuer används för datainsamling. Lärarstudenterna kommer från fyra högskolor i Västsverige och samtliga går samma termin i sin utbildning. För att uppnå syftet utgår arbetet från följande frågeställning: Hur anser lärarstudenter, i Västsverige, att utomhusundervisning för lärande om biologisk mångfald, på lärarutbildningen, bidrar till deras framtida yrkesagerande för ekologisk hållbar utveckling? Studien består av 39 enkätsvar och tre intervjuer, genomförda med lärarstudenter. Intervjuerna och enkäten analyserades individuellt genom kodning av intervjuer och enkätens öppna frågor samt genom en analys av slutna frågor i statistikprogrammet SPSS. Bortfallet av enkätsvar var försumbart Studiens teoretiska ramverk var en del av analysmetoderna och fanns med under hela arbetet. Intervjuerna och enkätundersökningen bidrog till fördjupade kunskaper om lärarstudenters framtida yrkesagerande för ekologisk hållbar utveckling. Lärarstudenterna visade sig positiva till undervisning i utomhusmiljöer och hävdade att det var viktigt för eleverna att förstå konsekvenserna av vårt handlande gentemot naturen. Samtliga visade på didaktiska kunskaper, från utbildningen, som är direkt överförbara till deras framtida elever i agerandet för ekologisk hållbar utveckling. Tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk visar att aktiviteter i utomhusmiljöer, där eleverna får använda flera sinnen, bidrar till ökade kunskaper och medvetenhet om naturen. Lärarstudenterna ansåg att ekologisk hållbar utveckling är bland det viktigaste vi kan undervisa om idag, liksom att ge eleverna verktyg för att kunna främja den ekologiskt hållbara utvecklingen. Slutsatsen är att utomhusundervisning, för lärande om biologisk mångfald, har en till övervägande del positiv effekt på lärarstudenters framtida yrkesagerande för ekologisk hållbar utveckling.

Syftet med min studie är att undersöka hur pedagoger ser på utomhusundervisning i naturorienterande ämnen i skolan samt vilka didaktiska val de gör. När det gäller utomhuspedagogik specifikt påvisar Szczepanskis (2008) i sin forskning att det finns lärare som ser och kan beskriva kvalitativa skillnader mellan lärande utomhus respektive inomhus, likväl som det finns pedagoger som inte ser denna skillnad utan mer tänker på naturen mer som en plats för rekreation. Undersökningsmetoden för denna studie är den kvalitativa intervjun och fem pedagoger har intervjuats. Resultaten analyseras med begrepp från sociokulturellt och didaktiskt perspektiv. Resultatet av studien visar att pedagogerna ser många fördelar med att bedriva undervisning utomhus, med fördel att de är två eller fler pedagoger samt att de finner tid för samplanering. Pedagogerna talar varmt om vinsterna av att lära in med hela kroppen, med alla sina sinnen. De saknar ibland förutsättningar i form av samplanering och materialkostnader som följer med inspirerande utomhusutrustning. Analysen visar bland annat att de intervjuade pedagogerna ger prov på att skapa egna didaktiska koncept, ingå i kommunikativa processer samt använda sig av artefakter av olika karaktär. Läroplansperspektivet kopplas till resultatet och utifrån det är min slutsats är då att utomhusundervisningen borde förekomma i högre omfattning än vad som framkom i studien.

<p>Syftet med denna studie var att ta reda på vilka likheter och skillnader som finns mellan utomhus- och inomhusundervisning i matematik, dels gällande lärarens tankar och mål/syften, dels gällande elevernas tankar och upplevelser, samt hur väl dessa överensstämmer med varandra. För att kunna besvara de frågeställningar detta syfte ledde fram till, har intervjuer med lärare och elever, samt observationer inom- och utomhus genomförts. Eleverna som intervjuats och observerats är i sjuårsåldern.</p><p>Resultaten visar att lärarens mål och syften i stort är desamma vid inom- och utomhusundervisning i matematik, att dessa ofta stämmer överens med elevernas upplevelser, samt att det inte verkar finnas någon skillnad gällande överensstämmandet beroende på om undervisningen bedrivs inom- eller utomhus. Resultaten visar även att eleverna är övervägande positiva till matematikundervisning både inom- och utomhus. Ovan presenterade resultat utgör därmed likheter mellan inom- och utomhusundervisning i matematik. De skillnader som undersökningens resultat visar, handlar om lärarens syn på metoder och hennes tankesätt (exempelvis att eleverna bör och får arbeta mer praktiskt utomhus än inomhus), samt om faktorer som eleverna lyfter fram gällande inom- och utomhusundervisningen. Exempel på dessa är att det är skönt och bra att vara ute eftersom man får luft och får leka lekar där, att det är bra inne för att man kan skriva, samt att det är jobbigt att vara ute, eftersom fröken inte hör om man behöver hjälp.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att jämföra i vilken utsträckning pedagoger undervisar i naturutomhusmiljön, beroende på elevernas åldrar i skolår 1-3 och 4-6. I arbetet undersöks vilka möjligheter och fördelar, samt svårigheter och hinder pedagoger ser med användandet av naturutomhusmiljön och vilka de bakomliggande orsakerna är. Utomhuspedagogik ingår i den pedagogiska debatten som en del i lärprocessen och innefattar många områden. Undersökningen fokuserar på naturutomhusmiljön, vilket avses vara naturområden och platser i skolans närhet. Flera forskare pekar på möjligheter och svårigheter med att undervisa i naturutomhusmiljön. Flertalet betonar den sinnliga upplevelsen för konkret lärande, där kopplingen mellan teori och praktik är tydlig. Den empiriska studien omfattar en kvantitativ och en kvalitativ metod, genom enkäter från fyra olika lärarlag och tre intervjuer med pedagoger undervisande i skolår 1-6. Resultatet visar att pedagogerna som ingick i undersökningen använder sig av naturutomhusmiljön som ett pedagogiskt klassrum, framförallt bland de tidigare skolåren 1-3, men förekomsten i skolår 4-6 var större än väntat. Pedagogerna i undersökningarna såg fördelar och möjligheter med användandet, bland annat den konkreta upplevelsen som kunskapsbefästare och kopplingen mellan teori och praktik. De svårigheter som framkom berörde praktiska hinder, men fördelarna överväger svårigheterna, och därför borde användandet av naturutomhusmiljö bland pedagoger vara större.</p>

<p>Mitt intresse för utomhuspedagogik har väckts under min lärarutbildning, speciellt på min verksamhetsförlagda utbildning där jag kunde observera hur utomhuspedagogiken används i skolan.</p><p>Syftet med studien är att undersöka vad utomhuspedagogik innebär för lärare, vilken inställning de har till elevernas inlärning inomhus respektive utomhus, anser de att utomhuspedagogik bidrar till elevers större förståelse för NO ämnen, i vilken utsträckning de använder utemiljön i sin NO undervisning samt vilka målsättningar lärare har för elevers lärande i utomhusmiljön.</p><p>Metod som jag har använt i min undersökning är den kvalitativa intervjumetoden där sex lärare har fått möjlighet att svara på ett antal frågor som handlar om utomhuspedagogiken och på det sättet fick de framhäva sin ställning och sina tankar.</p><p>Resultaten av min undersökning visar att majoriteten av de intervjuade lärarna har positiv inställning och uppfattning om utomhuspedagogiken samt att mer än hälften använder den i sin undervisning. Studien visar bland annat att olika metoder, avsikter och sammanhang varierar. Resultaten visar även att de lärarna som inte använder så mycket utomhusundervisning har angett tidsbristen och schemaplaneringen som orsak.</p> / <p>My interest for outdoor education has been awakened under mine education as teacher, especially during my practical training periods. There might I observed how the outdoor education was using in the school.</p><p>The aim of this study was to examine what outdoor education implies for teachers and which attitude they have to the students learning indoors respective outdoors education. I wondering if teachers deem that the outdoor education contributes to student’s major appreciation of science, in which extent they applies the outdoor environment in science tuition and what teacher want to attain with students learning in outdoor environment.</p><p>Method that I have used in my examination is the qualitative interview method there six teacher have got possibility to reply on a number of questions about outdoor education. In this manner they get explain theirs attitude and theirs minds about that.</p><p>The results of mine examination presents that the majority of the interviewer teachers have a positive attitude and appreciation about outdoor education and that more than half applies that in science tuition. The study further shows that the methods, intentions and context vary. The results presents even that teachers, who’s not applies outdoor education so much in science tuition had indicated lack of time and scheme planning as reason for that.</p>

Syftet med detta arbete är att studera utomhusundervisning inom biologiämnet i grundskolans senare år. Arbetet syftar även till att fastställa Ekobussens roll i utomhusundervisningen. Frågeställningarna lyder som följande: •Vilken inställning har lärare till utomhusundervisning inom biologi? •Vad finns det för fördelar och nackdelar med utomhusundervisning? •Vad får elever ut av utomhusundervisning? •Hur använder sig lärare av Ekobussen och vilken inställning har de till den? För att få svar på dessa frågor genomfördes en enkätundersökning med lärare och elever samt djupintervjuer av tre lärare. Resultatet i undersökningen visar att både lärare och elever anser att utomhusundervisning inom biologiämnet inte bedrivs i tillräcklig utsträckning. Orsaker till detta är bland annat osäkerhet hos lärare, brist på bra exkursionsplatser i närområdet samt att det är schematekniskt svårt att få tid att komma ut. Undersökningen visar att de stora fördelarna med utomhusundervisning inom biologi är att eleverna anser sig koppla teoretisk och praktisk kunskap samman samt att många sinnen stimuleras vilket underlättar inlärningen. / The purpose of this work is to study outdoor education in biology, in the later years of compulsory school, and to investigate the role of “Ekobussen” in outdoor education. The questions at issue runs: •What do teachers think about outdoor education in biology? •What benefits and disadvantages are there with outdoor education? •What do the pupils gain by outdoor education? •What are the attitudes of “Ekobussen” by teachers and how do they use it in their work? To answer these questions we handed out a questionnaire to both teachers and pupils, and we also interviewed three teachers. The result of the investigation shows that both teachers and pupils believe that they are not having enough outdoor education in biology. The causes of this are among other things; unsure teachers, no good outdoor areas to examine in the immediate surroundings of the school and lack of time. The investigation shows that the greatest advantages of outdoor education in biology are that the pupils feel that they can connect theoretical- and practical knowledge and that many senses are stimulated which facilitates learning.