Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i naturorienterande ämnen bedriver utomhusundervisning i årskurserna 4–6 respektive 7–9 samt vilka fördelar och utmaningar de upplever med metoden. Fyra frågeställningar har använts i undersökningen och för att besvara dessa har data samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre lärare från mellan- respektive högstadiet. Resultatet visade att lärarna som undervisar inom årskurserna 4–6 använde sig av utomhuspedagogik oftare än lärarna i årskurserna 7–9. Det framkom även att respondenterna upplevde att utomhuspedagogik kunde främja elevernas lärande och utveckling. Samtliga lärare ansåg också att deras respektive närmiljöer runt om skolorna var lämpliga för utomhusundervisning. Baserat på resultatet i denna undersökning uppmanas lärare att ta vara på utomhusmiljön för undervisning. Förhoppningen är att denna studie ska bidra till att lärare ser möjligheterna i utomhuspedagogik och vilken effekt metoden kan få.

Barn förväntas kunna leka, vila och lära sig på skolgården, men ljudnivåerna är ofta höga. Det ger upphov till frågan om ljudmiljön på skolgårdar ligger på lämpliga nivåer för dessa tre aktiviteter och hur den kan anpassas. Syftet med examensarbetet är att identifiera vad en lämplig ljudmiljö på skolgårdens olika platser är och att identifiera vilka åtgärder och designverktyg som kan användas för att förbättra ljudmiljön. Undersökning av hur och i vilken utsträckning en ljudmiljö kan modifieras för att göra den lämplig för utomhusundervisning utförs också. Examensarbetet avgränsas till grundskolor för barn mellan sex och sexton år och hur skolgården kan anpassas till barn i den åldern. Relevanta studier om hur ljud och ljudmiljö påverkar barns hälsa, inlärnings- och prestationsförmåga undersöktes för att identifiera kriterier för de tre funktionerna: (1) lek, (2) rekreation och (3) pedagogisk verksamhet. Genom att studera både forskning om den akustiska effekten av olika designverktyg och forskning om miljöer för barn identifieras akustiska designverktyg som kan användas för skolgårdar. Slutligen analyserades möjligheten att anpassa olika områden på skolgården för de tre funktionerna genom att modellera i CATT-Acoustic och genom att undersöka ljudmiljön på två befintliga innerstadsskolor som ett ljudlandskap. I CATT-Acoustic användes parametrarna efterklangstid, T20, ljudförstärkning, G, och Speech Transmission Index, STI. Resultatet var att en lämplig ljudmiljö anpassad till (1) lek kan ha en låg taltydlighet (STI mellan 0,46 och 0,66),  en begränsad efterklangstid (T20 under 1,2 s) och är öppen med en ljuddämpande markyta, (2) rekreation har en kort efterklangstid T20 under 0,5 s), en begränsad ekvivalent ljudnivå Leq under 50 dBA) och absorberande eller ojämna ytor i sin omgivning och (3) undervisning bör integreras inom skolgården och bestå av platser där undervisning och annan verksamhet kan äga rum. Där föreslås T20 vara 0,5 s,  Leq  under 50 dBA och absorberande ytor som ger bra förutsättningar för röstkommunikation och lärande. Minst en plats föreslås vara en mötesplats som uppfyller kriterierna för undervisning som förstärker tal genom att ha en reflekterande yta placerad bakom talarens position och vara avskärmad av en absorberande vägg. Undersökningen visade att designen av skolgården och platsen för verksamheten i förhållande till skolgårdsväggarna kan förbättra ljudmiljön. Genom mjuka markmaterial (gräs, sand och grus), indelning av skolgården i flera zoner med exempelvis växtbeklädda barriärer och avskärmning från ljud utanför skolgården, kan ljudmiljön förbättras. Bullriga aktiviteter kan placeras längre bort från reflekterande ytor och ett rekreationsområde kan skapas genom absorberande ytor och diffusa skärmar. Undervisningen kan ske på många olika platser där minst en kan vara nära en reflekterande vägg som förstärker talet. / Children are expected to be able to play, rest and have lessons in schoolyards. This made me interested in investigating if the sound environment in schoolyards is at suitable levels for these three activities. The purpose of my master’s thesis was to identify what a suitable sound environment in the different areas of a schoolyard is, and to identify measures and design tools that can be used to improve the sound environment. I also investigate in what extent a sound environment can be modified to make it suitable for outdoor education. The thesis focuses on schools with six- to sixteen-year-old pupils and how children this age are affected by the sound environment. Relevant studies on how sound and the sound environment affect children’s health, learning and performance skills were examined to identify criteria for the three functions: (1) play, (2) recreation and (3) educational activities. By studying research about design tools and their acoustic effect on the one hand and studies about environments for children on the other hand I identified acoustic design tools which could be used in schoolyards. At last I analysed the possibility to adjust different areas for the three functions. I analysed the sound environment on two inner city schools as a “soundscape” and modelled sound distribution in an open space similar to inner-city schoolyards in CATT-Acoustic and used the parameters reverberance time (RT), gain (G) and Speech Transmission Index (STI). As result of this master’s thesis an appropriate sound environment in an area for (1) play has a lower speech understanding (STI between 0.46 and 0.66), has a limited reverberation time (RT under 1,2 s) and open with a sound-damping ground surface (2) recreation has a short reverbaration time (RT under 0.5 s), limited equivalent noise level (Leq under 50 dBA) and a lot of absorbent or diffuse surfaces in its surroundings (3) teaching should be integrated in the schoolyard as places where teaching and other activities can take place. There you should find 0.5 s RT, under 50 dBA Leq and absorbent surfaces that provide good conditions for voice communication and learning. At least one place is proposed to be a meeting place that meets the criteria for teaching and amplifies speech by having a reflective surface placed behind the speaker position and shielded by some absorbent wall. It is found that the design of the schoolyard and the location of the activities in relation to the schoolyard walls can improve the sound environment. The sound environment can be improved through especially soft ground materials (grass, sand and gravel), subdivision of the schoolyard into smaller areas, while using sound absorbing noise barriers which can be combined with planting and protect from noise from outside the schoolyard. Noisy activities can be placed further away from reflective areas and an area for recreation can be created through absorbent surfaces and diffuse screens. Teaching can take place in many different places where at least one of the places can be close to one reflective wall that amplifies the speech.

I denna fenomenologiska studie är syftet att utforska och beskriva de erfarenheter och de uppfattningar som lärare i årskurs F–3 har om utomhusundervisning i relation till svenskämnet. Materialet består av intervjuer med sju lärare som jobbar med utomhusundervisning på två olika skolor. Resultatet visar att lärarna ställer sig positivt till att inkludera utemiljöer i sin undervisning sett till elevers lärande, men att undervisningen ställer vissa krav på organisationen och lärarnas arbetsinsatser. Lärarna upplever att schemalagda lektioner utomhus underlättar att utomhus- undervisning genomförs. För att utomhusundervisningen ska bli framgångsrik krävs ofta tillgång till mer personal, kollegialt samarbete samt mer tid för planering. Genom att integrera svenskundervisningen i uterummet med klassrummet upplever lärarna att elever får en tydligare verklighetsförankring av ord och begrepp. Det kan även ge inspiration till textskapande och skapa möjligheter för lekfulla former av lärande inom såväl bokstavsarbete som ordklasser och begrepp. Av resultatet framkommer att lärarna har positiva upplevelser av arbetssättets effekter på eleverna men att det upplevs som svårt att implementera i verksamheten. För att få utomhusundervisningen till ett etablerat arbetssätt inom svenskämnet krävs insatser från skolan, kompetensutveckling om utomhusundervisningens möjligheter samt ett medvetet och flexibelt arbetssätt hos lärarna.

I följande kunskapsöversikt sammanställs forskning för utomhuspedagogik med koppling till naturkunskapsundervisning för elever i årskurs F-3. Forskningen berör både för- och nackdelar med utomhusundervisning men även de möjligheter och svårigheter som lärarna kan bemöta när de bedriver sina utomhusundervisningar. Syftet med arbetet var att undersöka vad forskningen belyser om vad för påverkan utomhuspedagogik har för elever i deras lärande i naturkunskap i årskurs F-3.    Flertal systematiska sökningar har gjorts i följande databaser: Google Scholar, SwePub och ERIC. För att besvara frågeställningarna utifrån trovärdiga källor i kunskapsöversikten baseras den på vetenskapliga artiklar och vetenskaplig forskning.   Forskningen som sammanställs i kunskapsöversikten belyser hur utomhuspedagogik leder till en förbättring av elevernas inlärningsförmågor, hur elevernas kreativitet och fysiska hälsa utvecklas i en positiv riktning. Forskningen som förekommer visar även hur skolresultaten förbättras när lärarna väljer att bedriva sin undervisning i utomhusmiljön.

This study aims to showcase how primary school teachers for ages 7-9, view qualities of outdoor areas and how they perceive obstacles and opportunities with teaching the subject of Biology outdoors. The aim is also to contribute with knowledge of how elementary schools can make outdoor education more accessible. The data was collected by semi-structured interviews and was conducted with nine primary school teachers from four municipalities in Sweden. The thematic analysis of the interview shows that the teachers are positive towards outdoor education and its influence on pupils’ knowledge acquisition in Biology. Despite this, teachers tend to avoid using outdoor education because of the different challenges that comes with it. The results show that the teachers’ perception of the quality of outdoor areas as well as their didactic and subject knowledge, influenced their use of outdoor teaching in biology. We can use the teachers’ views on the outdoor educations’ possibilities and challenges to contribute with recommendations as to how the schools can support the use of outdoor education. This includes having enough personnel, possibilities for teachers to improve their competence in the area, outdoor classrooms and preserving outdoor areas. / Denna studie syftade till att kartlägga hur undervisande lärare i biologi för årskurs 1–3 uppfattar vilka kvalitéer grönområden bör ha, samt möjligheter och utmaningar med utomhusundervisning. Syftet med studien är även att bidra med kunskaper om vilka insatser som skolansverksamhet kan vidta, för att utveckla utomhusundervisningen i biologiämnet på lågstadiet. För att ta reda på studiens frågeställningar genomfördes en semistrukturerad intervjustudie. Nio grundskolelärare i fyra olika kommuner i Mellansverige intervjuades. Sedan utfördes en tematisk analys av de inspelade intervjuerna. Resultatet indikerar att lärarna är positivt inställda till utomhusundervisning och anser att det är gynnsamt för elevers lärande. Utmaningarna gör dock att utomhusundervisningen undviks i stor utsträckning. Kartläggningen visar att lärarnas uppfattningar om bland annat personalbrist, grönområdens kvalitet samt deras didaktiska- och ämneskunskaper påverkade deras användning av utomhusundervisning i biologi. Till följd av lärarnas synpunkter kring möjligheter och utmaningar kan studien slutligen bidra med rekommendationer till skolverksamheten för att stötta utomhusundervisning. Det innefattar att ha tillräckligt med personal, ge möjlighet till kompetensutveckling, uteklassrum samt att bevara grönområden.

Grundtanken med detta arbete är att se om utomhuspedagogik möjligtvis främjar lärandet och om det går att finna stöd inom neurologisk forskning för att ta reda på om lärandet stimuleras vid användandet av utomhusundervisning. Undersökningar har genomförts för att se om lärare och elevers syn på utomhusundervisning sammanfaller. Arbetet bygger på litteraturstudier, intervjuer, en observationsstudie, samt enkätundersökningar för att besvara forskningsfrågorna. I denna studie har det framkommit att utomhusundervisning främjar lärandet, främst beroende på de multipla sinnesintryck som utomhusvistelsen skapar. Denna iakttagelse stöds även av neurologisk och pedagogisk forskning. Det har även framkommit att lärare och elever tycker att utomhusundervisning är ett viktigt och positivt inslag i undervisningen.

Skolverket redogör i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011för att undervisning i skolan ska innehålla olika arbetsformer och varierande arbetssättför eleverna att nå samma mål. Ett sätt att variera klassrumsundervisning är genomutomhuspedagogik. Utomhuspedagogik är ett komplement till traditionell undervisningoch handlar om att undervisning och lärande sker genom upplevelser i utemiljön.Utomhuspedagogik kräver ett växelspel mellan teori, upplevelse och reflektion. Syftetmed denna studie var att utreda huruvida utomhuspedagogik i fysikundervisningen påhögstadiet var ett väl motiverat sätt att variera undervisningen, med avseende på hurelever påverkas av utomhuspedagogik utifrån ett såväl lärar- som elevperspektiv. Förstudien utfördes semistrukturerade intervjuer med två lärare och sex elever från tvåolika skolor i Skåne. Den ena skolan är inte en skola med utomhusundervisning, men dåeleverna hade utfört moment utomhus hade de ändå en uppfattning om hur de upplevdeutomhuspedagogik. Resultatet visade att inre motivation, att använda sinnena, att fåutföra praktiska moment och att få kommunicera med andra är viktiga processer för attlärande ska ske. Lärarna ansåg att utomhusundervisning är det sätt då eleverna fårmöjlighet att använda alla sinnen och därmed få djupare förståelse och kunskap.Utomhuspedagogik främjar även de andra processerna. Eleverna gjorde inte lika starkakopplingar till utomhusundervisning även om de ansåg att praktiska moment i fysik lärsbäst i en utomhusmiljö och att det dessutom är utomhus som sinnena utnyttjas förförståelse och lärande.

Forskning har kontinuerligt uppmärksammat de positiva effekterna av utomhusaktiviteterna på barns hälsa samt fysiska och kognitiva utveckling. Inom området förskolepedagogik fokuserar denna studie på komplexiteten i utomhusundervisning, med syftet att undersöka förskollärares uppfattningar om möjligheter och hinder för utomhusundervisning i förhållande till förskolans gård och närområde, samt deras roll som förebilder i detta sammanhang.Studien använder en kvalitativ metod med tematisk analys. Empirin har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer med sju verksamma förskollärare från två olika förskolor i mellersta Sverige, inklusive en med utomhusprofil. Den insamlade data analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv, och teorin bygger på Vygotskijs syn på lärande där samspel, den proximala utvecklingszon och meningsfulla sammanhang betonas som centrala begrepp. Detta är stor betydelse för förskolans verksamhet, där interaktion i meningsfulla sammanhang i relation till platsens betydelse spelar en viktig roll (Vygotskij, 1995). Resultaten visar på förskollärarnas roll som förebilder i samspelet mellan barnen under utomhusundervisning och indikerar att respondenterna inte ser några direkta hinder för utomhusundervisning, förutom när det gäller vikarier och barnsäkerhet. Resultaten pekar också på att ju större och mer varierad förskolans gård är, samt ju smidigare tillgången till närliggande områden som skogar och lekparker är, desto större blir möjligheterna för undervisning i olika utomhusmiljöer. Dessa slutsatser betonas i studien.

Syftet med detta arbete är att bidra med mer kunskap om hur lärarstudenterförbereds för att kunna bedriva sin kommande undervisning i de naturvetenskapliga ämnena utomhus. I en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data har vi undersökt hur lärarutbildare uppger att de implementerar de centrala innehållspunkterna som berör utomhusundervisning i Lgr22, samt hur lärarstudenter uttrycker att dessa punkter behandlas i deras NO-kurs. Samtliga lärarutbildare i denna studie tycker det är viktigt med utomhusundervisning och framhåller att de har höga ambitioner med sin undervisning men att tiden är ett hinder som begränsar dem. Alla lärarstudenter i studien har en positiv syn på utomhusundervisning men anser att de inte känner sig tillräckligt förberedda för sin egen undervisning utomhus. De eftersöker mer konkreta verktyg för undervisning som lektionstips, planeringar och anpassningar. / The purpose of this work is to contribute with more knowledge about how student teachers are prepared to be able to conduct their upcoming teaching in the natural science outdoors. In a qualitative study using semi-structured interviews as a method of data collection, we have investigated how teacher educators state that they implement the central content points concerningoutdoor education in the primary school curriculum, as well as how teacher students express that the same has been addressed in their course on the natural science subjects. All teacher educators in this study think it is important to teach outdoors and emphasize that they have high ambitions for their teaching, but time constraints limit them. All student teachers in this study have a positive attitude towards outdoor education but feel inadequately prepared for their own outdoor teaching. They ask for more concrete tools for teaching such as lesson tips, plans, and adaptations.

I den urbaniseringstrend som pågår och ansträngda situation som den moderna   människan orsakat, behöver naturen skapa sig ny motståndskraft i tidsepoken          antropocen. Om ekonomi och människor ska kunna fortsätta utvecklas behöver hela samhället bli bättre på att förhålla sig inom jordens planetära gränser. I takt med att förtätningar i städer sker riskerar grönområden försvinna eller transformeras till hårdgjorda ytor. Samhället måste ta ett större krafttag eftersom grönstrukturer och ekosystemtjänster bidrar med flera viktiga uppgifter. Förutom att grönområden har betydelse i uppfyllandet av olika klimat- och miljömål inom Agenda 2030, behöver beslutsfattare också utbildas från ett bredare biosfäriskt perspektiv. Om miljöarbetet bromsas upp av en bristfällig stadsplanering på lokal nivå, kan en lösning vara att ta fram olika förbättringsförslag för en grönare stadsplanering. Studiens syfte är att undersöka hur gröna skolgårdar kan bidra till social-ekolgisk resiliens i urbana miljöer, skapa välbefinnande och pedagogiska förtjänster för barn, samt belysa viktiga faktorer som myndigheter, kommuner och stadsplanerare bör beakta vid transformering av en befintlig svensk urban skolgård. Målet med studien har varit att presentera ett gestaltningsförslag, med en typisk svensk urban skolgård som utgångspunkt, utformat mer som ett sammanflätat social-ekologiskt system. Som verktyg för detta ändamål användes ett interaktivt metodupplägg, där kunskap mellan miljövetare och arkitekt integrerades. Genom en fallstudie utförd på Adolf Fredriks musikklassers skolgård i centrala Stockholm visar studien på möjligheten till att skapa nya planeringsstrategier för att barn ska få ett mer kvalitativt utrymme i den urbana miljön. Genom ett litteraturunderlag från tidigare forskning pekar resultat på att ett ökat fokus på ekosystembaserad förvaltning av skolgårdar och ett pedagogiskt lärande utomhus har god potential för att öka välbefinnande hos barn i urbana miljöer. Studiens resultat belyser hur bevarande av arter, ekosystem och dess ekosystemtjänster kan få förbättrat utrymme till att på skolgårdar frodas mer i samklang med barnen. Studien visar även att interaktiv forskning, mellan arkitekt och miljövetare, har möjlighet att konkretisera resultat som kan fungera vägledande med en metodik som även kan appliceras för att göra våra universitetsområden miljövänligare och mer resilienta. Om studiens resultat får tillräckliga spridningseffekter med att gå från ritbord till verklig handling, lämnas öppet för framtida studier att utforska. Om barn ska inspireras till ett större miljöengagemang i samhället, är en bra start att börja transformera Sveriges urbana skolgårdsytor mer som urbana grönområden. / In the ongoing urbanization trend and the strained situation caused by modern man, nature needs to create new resilience in the Anthropocene era. If economy and   people are to be able to continue to develop, the earths planetary boundaries need to be taken in consideration by its inhabitants. As urban densification occurs, green areas risk disappearing or being transformed into hard surfaces. Society must therefore take a greater step because green structures and ecosystem services contribute to several important tasks. In addition to the fact that green areas are important in the fulfillment of various climate and environmental goals within Agenda 2030, decisionmakers also need to be educated from the biospheric perspective. If environmental work is slowed down by inadequate urban planning at the local level, a solution may be to develop improvement proposals for a greener urban planning. The purpose of the report is to investigate how green schoolyards can contribute to social-ecological resilience in urban environments, create well-being and educational benefits for children, and highlight factors that authorities, municipalities and urban planners should consider when transforming an existing Swedish urban schoolyard. The goal of the study has been to present a design proposal, with a typical Swedish urban school yard as a starting point, designed more like an intertwined social-ecological system. As a tool for this purpose, an interactive methodology was used, where knowledge between an environmental scientist and architect was integrated. Through a case study carried out at Adolf Fredrik's music class schoolyard in central Stockholm, the study shows the possibility of creating new planning strategies for children to have a more qualitative space in the urban environment. Through a literature from previous research, results indicate that an increased focus on ecosystem-based management of schoolyards and pedagogical learning outdoors has good potential for increasing the well-being of children in urban environments. The study's results highlight how the conservation of species, ecosystems and their ecosystem services can be improved in order to thrive in schoolyards more in harmony with the children. The study also shows that interactive research, between architect and environmental scientist, can concretize results that can serve as guidelines a methodology that can also be applied to make our university campuses more environmentally friendly and more resilient. Whether the study's findings have sufficient spillover effects to move from the drawing board to real action is left open for future studies to explore. If children are to be inspired to a greater environmental commitment in society, a good start is to transform Sweden's urban schoolyard areas more like urban green areas.