The sample (N=188) was 100% Black (N=188), 83.5% female N=(157), with mean age of 43.16 (min=18, max=72, SD 12.567). Some 81.4% (n=153) were working full- or part-time during the pandemic with low-moderate work-related risks for COVID-19 transmission (mean =2.56, min=0, max=7, SD= 2.102). The sample had a moderate household size (mean=2.64, min=1, max=6, SD= 1.363) with low levels of multi-generational living, as 10.6% (n=20) had seniors living with them. For risk of COVID-19 transmission within the home, there was a low-moderate risk (mean=1.668; min=1, max= 4, SD=.699). Only 19.1% (n=36) had COVID-19 in the past year. Both physical health status and mental/emotional health status declined during the pandemic. They had moderate mental distress (mean= 1.94; min=0; max=3, SD=1.066) in the past year—with depression (70.7%, n=133), anxiety (78.2%, n=147), and trauma (45.2%, n=85), while 43% (N=81) sought counselling. They had moderately good social support (mean = 2.71; min=0, max=4, SD=1.172), and a good quality of life (mean=4.05, min=1, max=6, SD=1.073). They reported moderately high medical mistrust (mean=3.273; min=1.50, max=5.00, SD=.7615), and 58.7% (N=127) did or would vaccinate. Scores on the new Our COVID-19 Knowledge Test (OCKT-44) produced a mean of 40.34 (min=23, max=44, SD=3.092) for excellent knowledge, and 83.8% (N=155) of would recommend the OCKT-44 to others. Using paired t-tests, the experience of taking the OCKT-44 (with all true answers) demonstrated a positive impact on both COVID-19 Knowledge and COVID-19 Prevention Self-Efficacy. Using backward stepwise regression, controlling for social desirability, the significant predictors of a high Level of COVID-19 Knowledge Based on Our Covid-19 Knowledge Test (OCKT-44) Score were: if had COVID-19—yes (b =1.026, SEB=.431, p = .018); and, if has been/will be vaccinated—yes (b=.912 SEB=.405, p=.026)—with this model (R 2=.0.060, Adj R 2 =0.044) only explaining 4.4% of the variance. Second, significant predictors, controlling for social desirability, for the a high Level of Self-Efficacy for COVID-19 Risk Reduction Post-OCKT-44-Test-Taking were: gender—female (b =-.363, SEB=.157, p = .022); born in the U.S.—No (b=-.253 SEB=.117, p=.032); children—No (b = -.216, SEB=.052, p= .045); and, higher Quality of Life (b=.127 SEB=.052, p=.016)—with this model explaining (R 2=0.330, and the Adj R 2 =0.083) only 8.3 % of the variance. Qualitative data amplified and expanded upon the quantitative data findings.

Bakgrund: Covid-19-pandemin resulterade i en mängd samhällsanpassningar för att minska smittspridningen vilket skapade nya förhållningssätt i vardagen, som bland annat påverkade förhållandena för att utföra hälsobeteenden såsom fysisk aktivitet. Åldersgruppen 70 år och äldre blev särskilt begränsade av restriktionerna. För den äldre befolkningen är det av vikt att genom fysisk aktivitet bibehålla funktionell kapacitet för att minska åldersrelaterad sjuklighet, det kan därför tänkas vara viktigt att kartlägga utmaningar och möjligheter till fysisk aktivitet när förutsättningarna förändras likt under covid-19-pandemin; för ett fortsatt arbete att främja folkhälsan.  Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser och tankar kring fysisk aktivitet/träning kopplat till covid-19 hos personer i åldersgruppen 70 år och äldre.  Metod: En kvalitativ design baserad på semistrukturerade intervjuer användes. Fem kvinnor i åldern 72-88 år rekryterades genom bekvämlighetsurval. Data bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade fem kategorier och fjorton subkategorier. De fem kategorierna bestod av: Förändrad fysisk aktivitet under covid-19, Positiva upplevelser av utomhusträning, Träffpunkt är viktig under pandemin, Utmaningar som försvårar fysisk aktivitet under covid-19 och Drivande faktorer som underlättar fysisk aktivitet under covid-19. Slutsats: Möjligheten till fortsatt organiserad och anpassad gruppträning för äldre under en pandemi bidrar till minskad inaktivitet och ökad fysisk aktivitet i åldersgruppen 70 år och äldre. / Background: The covid-19-pandemic resulted in an amount of social adaptations in order to minimise the spread of infection, which resulted in new approaches in everyday life that among other things impacted the terms to engage in health behaviours such as physical activity. The age group 70 years and older became particularly restricted by the confinements. It is important for the older population to maintain functional capacity and reduce age-related morbidity through physical activity, therefore it may be important to identify challenges and opportunities for physical activity when the conditions alter as they have during the covid-19-pandemic; for further work to promote public health.  Aim: The aim was to examine the experiences of and thoughts concerning physical activity/exercise connected to covid-19 of people in the age group 70 years and older.  Method: A qualitative design based on semi structured interviews was used. Five women in age 72-88 years were recruited through convenience sampling. Data was processed with a qualitative content analysis.  Results: The data generated five categories and fourteen subcategories. The categories were: Changes in physical activity during covid-19, Positive experiences of outdoor training, “Träffpunkt” is important during the pandemic, Challenges which complicate physical activity during covid-19 and Driving factors which facilitate physical activity during covid-19. Conclusion: The opportunity of continued organised and adapted group training for elderly during a pandemic contributes to reduced inactivity and increased physical activity within the age group 70 years and older.

Bakgrund: Tidigare studier har visat att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa under COVID-19 pandemin, dock saknas studier som gjort på detta i Sverige. Syftet med denna studie är därför att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa under COVID-19 pandemin bland vuxna i Sverige mellan februari och mars 2021. Metod: En enkät innehållande de svenska versionerna av GHQ-12 och IPAQ-SF delades via Facebook. Inklusionskriterierna var personer mellan 18-65 år och bosatta i Sverige. Resultat: Det var 134 personer som besvarade enkäten varav 72 svar var kompletta. Medianen för MET-minuter per vecka var 2269. Ingen skillnad i antal MET-minuter per vecka förelåg mellan könen (p=0.07).  Det förelåg en signifikant skillnad mellan könen vad gäller psykisk hälsa (p=0.013), av kvinnorna rapporterade 52% en sämre psykisk hälsa jämfört med 29% av männen. En större andel av männen behöll sin fysiska aktivitetsnivå jämfört med kvinnorna, denna skillnad anses som statistisk signifikant (p=0.003). Ett godtagbart, signifikant samband sågs mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa (r=-0.35, p=0.002) där en högre mängd fysisk aktivitet var associerad till god psykisk hälsa. Ett godtagbart, signifikant samband sågs även mellan förändrad fysisk aktivitet och psykisk hälsa ( r=-0.42, p=0.004) där minskad fysisk aktivitet var förknippad med en sämre psykisk hälsa. Slutsats: Denna studie visar på ett samband mellan självskattad fysisk aktivitet och psykisk hälsa under COVID-19 pandemin i Sverige, där en större mängd fysisk aktivitet var associerad med bättre psykisk hälsa. Dock behövs fler svenska studier för att säkerställa detta samband. / Background: Studies have shown an association between level of physical activity (PA) and mental health during the COVID-19 pandemic. However, there is a lack of Swedish studies. Therefore, the aim of this study was to investigate the association between physical activity and mental health in Swedish adults during the COVID-19 pandemic between February and March 2021. Methods: A survey consisting of the Swedish versions of GHQ-12 and IPAQ-SF was shared via Facebook and everyone between the ages of 18-65 and living in Sweden was eligible. Results: There was 134 participants in the survey and 72 completed answers. The median for MET-minutes per week was 2269 with no difference between the sexes (p=0.07). In contrast, there was a difference in mental health between the sexes; 52% of the women reported a worse mental health compared to 29% of the males (p=0.003). A significantly larger proportion of males than females maintained their level of PA (p=0.003). There was a fair, significant correlation between PA and mental health (r=-0.35, p=0.0024) where a higher level of PA was associated with better mental health. Also, a change in the level of PA during the pandemic was associated with mental health (r=-0.42, p=0.0039) where a decrease in PA was associated with worse mental health. Conclusion: This study demonstrates a correlation between physical activity and mental health during the COVID-19 pandemic in Sweden where a higher level of physical activity was associated with better mental health. However, further Swedish studies are needed to ensure these results.

There is no information in Peru on the prevalence of mental health problems associated with COVID-19 in older adults. In this sense, the aim of the study was to gather evidence on the factor structure, criterion-related validity, and reliability of the Spanish version of the Fear of COVID-19 Scale (FCV-19S) in this population. The participants were 400 older adults (mean age = 68.04, SD = 6.41), who were administered the Fear of COVID-19 Scale, Revised Mental Health Inventory-5, Patient Health Questionnaire-2 items, and Generalized Anxiety Disorder Scale 2 items. Structural equation models were estimated, specifically confirmatory factor analysis (CFA), bifactor CFA, and structural models with latent variables (SEM). Internal consistency was estimated with composite reliability indexes (CRI) and omega coefficients. A bifactor model with both a general factor underlying all items plus a specific factor underlying items 1, 2, 4, and 5 representing the emotional response to COVID better represents the factor structure of the scale. This structure had adequate fit and good reliability, and additionally fear of COVID had a large effect on mental health. In general, women had more fear than men, having more information on COVID was associated to more fear, while having family or friends affected by COVID did not related to fear of the virus. The Spanish version of the Fear of COVID-19 Scale presents evidence of validity and reliability to assess fear of COVID-19 in the Peruvian older adult population.

"I Concurso de Investigación, Proyectos de Intervención y de Emprendedurismo", evento académico desarrollado el 16 de diciembre de 2020 de manera virtual, Lima, Perú. Se presentaron los proyectos de intervención y de Emprendedurismo desarrollado por la comunidad de Odontología en UPC. / La OMS y la CDC han brindado información a nivel mundial con el fin de proteger la salud de los pacientes y los profesionales de la salud. En el Perú, el Colegio Odontológico del Perú (COP) lanzó un protocolo oficial de bioseguridad durante y post pandemia COVID-19 para que los odontólogos peruanos puedan brindar atención especializada con el fin de transmitir seguridad y confianza en sus pacientes durante la evaluación.

Introduktion/Bakgrund: Vid slutet av 2019 uppkom Covid-19, varpå omorganisationer skett både globalt och nationellt. Forskning av vidareutbildade sjuksköterskor som vårdat patienter med Ebola, SARS och Covid-19 påvisar olika erfarenheter. Även grundutbildade sjuksköterskor behöver vårda patienter med Covid-19, vilket medför nya krav på professionen. Därför behöver grundutbildade sjuksköterskors erfarenheter kring omvårdnaden av dessa patienter belysas. Syfte: Att beskriva grundutbildade sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19. Metod: Litteraturstudie, induktiv ansats.  Metod enligt Polit och Beck’s nio steg (2021). Kvalitetsgranskning enligt Polit och Beck’s granskningsmallar (2021). Resultatet utgörs av (n=14) artiklar; kvalitativa (n=12) samt kvantitativa (n=2). Tematisk innehållsanalys enligt Braun och Clarke (2006). Resultat: Resultatet visar att arbetsbördan ökat hos grundutbildade sjuksköterskor och därigenom svårigheter att bedriva omvårdnad. Resultatet visar att grundutbildade sjuksköterskor upplever rädsla att föra smittan vidare och upplever sig socialt isolerade samt erfar en varierande stödbild. I samband med vården av patienter med Covid-19 har sjuksköterskor erhållit ett nytt förhållningssätt till professionen. Slutsats: Resultatet visar att grundutbildade sjuksköterskor erfar en ökad arbetsbörda till följd av att vårda patienter med Covid-19, vilket påverkar omvårdnaden. Grundutbildade sjuksköterskor har övervägt att lämna sina yrken, dock påvisas även positiva erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19, så som exempelvis ökad yrkesstolthet

El texto completo de este trabajo no está disponible en el Repositorio Académico UPC por restricciones de la casa editorial donde ha sido publicado. / Carta al editor. / Revisión por pares

Objetivo: Explorar los factores que facilitan y limitan el acceso a los alimentos en las familias de los estudiantes del programa académico de Nutrición y Dietética de una universidad privada de Lima, durante las 3 fases del aislamiento social obligatorio por el COVID 19. Método: estudio cualitativo con un diseño de investigación de fenomenología. La fenomenología es un estudio que busca comprender experiencias vividas por el individuo.

Objetivo: Determinar si existen diferencias en el consumo de frutas y verduras antes y durante el aislamiento social obligatorio causado por el COVID-19 en estudiantes de ciencias de la salud de 18 a 25 años de una universidad privada de Lima. Método: Se realizará un estudio transversal retrospectivo en estudiantes de ciencias de la salud entre 18 a 25 años pertenecientes a una universidad privada de Lima.

Det är kostsamt för kroppen att enbart försvara sig via det fysiologiska immunförsvaret. Därför har människan även ett försvar som bygger på att beteendet förändras, i förebyggande syfte, för att skydda individen mot smittspridning. Det kallas för beteendeimmunförsvaret och tidigare studier indikerar att det skyddar oss från patogener bland annat med hjälp av luktsinnet och äckelkänslor. Vi har genom att analysera data från en stor enkätstudie undersökt om höga nivåer av äckelkänslighet för kroppslukter (mätt med BODS-skalan) är en prediktor för hur starkt individer reagerar på det nya hotet från covid-19. Två multipla regressionsanalyser visade att en modell som innehöll BODS-skalan och demografiska variabler (kön, ålder, utbildning) var bättre på att predicera reaktioner på covid-19 än en modell som endast innehöll de demografiska variablerna. Vi fann även att kvinnor skattade högre i BODS-poäng och hade starkare reaktioner på covid-19 än män. Inom ramverket för beteendeimmunförsvaret kan dessa resultat tolkas som att äckelkänslighet för kroppslukter är kopplat till starkare reaktioner inför patogener mer generellt.