El texto completo de este trabajo no está disponible en el Repositorio Académico UPC por restricciones de la casa editorial donde ha sido publicado. / The study evaluated the psychometric properties of the Spanish version of the Obsession with COVID-19 Scale (OCS) in 214 police and members of the armed forces (M age = 29.33 years, SD = 11.28). The one-dimensionality and satisfactory reliability of OCS were confirmed with confirmatory factor analysis, Item Response Theory analysis, Cronbach’s alpha, and McDonald’s omega. The scale is useful for identifying individuals with low levels of persistent and disturbing thoughts about COVID-19. COVID-19 obsession was associated with COVID-19 fear, anxiety, and depression. The OCS is suitable for investigating the psychological impact of COVID-19 on members of the police and armed forces.

Covid-19-pandemin, eller Coronapandemin som den kallas i folkmun har påverkat människors livi över ett år med diverse restriktioner samt att 3,5 miljoner människor har avlidit med virusetCovid-19. Trots detta vill många inte vaccinera sig mot Covid-19 nu när olika vaccin har tagitsfram. En undersökning som genomfördes i januari 2021 visar att 63% av Sveriges befolkning villvaccinera sig mot Covid-19. Detta är beklagligt mot bakgrund av att World Health Organization(WHO) angav vaccinmotstånd som ett av tio globala hot mot hälsan år 2019. Det är av intresse attundersöka vaccinmotståndet riktat mot Covid-19-vaccinet eftersom det är ett relativt outforskatområde. Syftet med denna studie är att undersöka hur vaccinationsmotståndare uttrycker sig omCovid-19-vaccinet på internetforumet Flashback.Detta har undersökts genom en kvalitativ netnografisk studie där innehållet i 9 olikadiskussionstrådar på Flashback rörande ämnet har studerats. Resultatet av undersökningen haranalyserats med hjälp av Ulrich Becks begrepp “risk”, Anthony Giddens definition av begreppen“tillit” och “expertsystem”,samt tidigare forskning om vaccinmotstånd på sociala medier. Studiensresultat indikerar på att personer som är negativt inställda till Covid-19-vaccinet tenderar att sevaccinet som en stor risk. De uttryckte rädsla för diverse olika biverkningar och tenderade attvärdera vaccinet som en större hälsorisk än Covid-19-viruset. En vanlig tendens blandvaccinmotståndare på Flashback var att de förefaller hysa misstro till vetenskapen bakom vaccinoch ofta föredrog alternativa metoder istället för vaccin. De tenderade anse att Covid-19 inte är enfarlig sjukdom eller att helasjukdomen är påhittad av läkemedelsbolag, media, myndigheter ochregering tillsammans. Vaccinmotståndarna på Flashback hade ofta en föreställning om att vaccinenmot Covid-19 antingen ska döda eller sterilisera människor i syfte att utrota jordens befolkning,eller att läkemedelsbolagen vill tjäna pengar på vaccin. Detta indikerar på att vaccinmotståndarehyste mycket misstro mot dels Covid-19-vaccin men även mot läkemedelsbolag, regering,myndigheter och media / The Covid-19-pandemic, or Coronapandemic as it is popularly called, has affected everyone's livesfor over a year with various restrictions and 3,5 million people have died with the Covid-19-virus.Despite this, many do not want to be vaccinated against Covid-19 now that vaccines have beendeveloped. A survey conducted in January 2021 shows that 63% of Sweden's population want tobe vaccinated against Covid-19. This can be considered unfortunate because the World HealthOrganization listed vaccine resistance as one of ten global health threats in 2019. It is of interestto investigate vaccine resistance during the Covid-19-pandemic as it is a relatively unexploredarea. The purpose of this study is to investigate how vaccination opponents express themselvesabout the Covid-19-vaccines on the internet forum Flashback.This has been investigated through a netnographic qualitative study where the content of 9different threads on Flashback has been studied. The results of the study have been analyzed usingUlrich Beck's concepts of "risk", Anthony Gidden's definition of the terms "trust" and"expertsystem" as well as previous research on vaccine resistance on social media. The results ofthe study indicate that people who were against the Covid-19-vaccine tended to see the vaccine asa major risk. They were afraid of various side effects and they tended to value the vaccine as agreater risk than getting Covid-19. A common trend among vaccine opponents on Flashback wasthat they tended to distrust the science behind vaccines and instead prefered alternative methodsinstead of vaccines. They tended to think that Covid-19 is not a dangerous disease or that the wholedisease is invented by pharmaceutical companies, the media, the authorities and the governmenttogether. Vaccine opponents on Flashback tended to believe that the vaccine against Covid-19 willeither kill or sterilize people to depopulate the planet, or that the drug companies want to makemoney off vaccines. This indicates that vaccine opponents had a lot of mistrust of the Covid-19-vaccine as an expertsystem, but also pharmaceutical companies, the government, authorities and media.

During 2020, there were many changes in circumstances in society due to covid-19. People lost their jobs and there was an increased uncertainty (Ekonomifakta, 2020). Meanwhile, the number of start-ups has never previously been as high in Sweden (Nordevik, 2021). This study has investigated why young adults have taken the decision to start a business in 2020 during the covid-19 crisis, as well as what role covid-19 has played. We have chosen to use a qualitative approach and to capture their subjective perceptions of making the decision, but also of the process, we decided to use a phenomenological method.  The theoretical framework includes research on entrepreneurial motivation, such as the push and pull theory. The theoretical framework also includes theories that acknowledge the individual, such as The Theory of Planned Behavior (Ajzen, 1991). This study is conducted within a Swedish context and the theoretical framework also includes the context for the young adults, since we wanted to investigate what potential external factors have led them to their decision of starting a business. Theories that have been included concerning what in the external environment that might have influenced the young adults to start their businesses are role models (Hazel & Nurius, 1986) and possible self-images (Bosma et.al., 2012). The theories in the theoretical framework have been applied to the context of this study and thereby created a relevant conceptual framework that has served as inspiration for the development of the interview guide.   To answer why young adults have taken the decision to start a business in 2020, we have used semi-structured interviews. Our sample has been young adults in the ages between 18-29, who started their company between March and December 2020. Our sample consists of nine young adults, distributed in eight interviews. There is a diversity between the respondents, both in age, but also in geographical location, gender and which industries they work in.  The young adults in this study have had their own, subjective explanations for why they started businesses in 2020 during the covid-19 crisis, and the entrepreneurial motivation of independence has been a large reason why. The respondents have not been forced to start their businesses due to the uncertain circumstances covid-19 brought and the pandemic has only been part of one respondent's decision. The respondents found the timing to be suitable and connections to entrepreneurial networks have also influenced the decision. All the young adults have received support from their closest surroundings, which has positively influenced them in taking their decision. Finally, risk-tolerance has been found to be part of why young adults have started their businesses, and previous experience of entrepreneurship has also been an explanation.

I denna uppsats undersöks hur Svenska kyrkans biskopsmöte och fyra pastorat i Svenska kyrkan reagerat gällande nattvarden under covid 19-pandemin, i mars till och med september 2020, och hur detta förhåller sig till den officiella nattvardssyn som Svenska kyrkan säger säger sig ha. Svenska kyrkans officiella nattvardssyn framkommer i utvalda ordnings-, bekännelsedokument och dokument av bekännelsekaraktär som Svenska kyrkan förhåller sig till. I uppsatsen tecknas en bild av hur nattvarden hanterats av Svenska kyrkan under pandemin genom de fyra studerade pastoratens hantering av nattvarden i förhållande till covid-19. Syftet med uppsatsen har varit att ge en fördjupad förståelse för Svenska kyrkans explicita och implicita nattvardssyn och vad möjliga skillnader mellan explicita och implicita synsätt på nattvarden kan innebära i praktiken i händelse av en samhällskris i de studerade pastoraten. Fokus ligger på vad biskoparna kommunicerat genom biskopsmötet och hur detta har tillämpats i de studerade pastoraten. Ambitionen har varit att skapa ett underlag för en fortsatt diskussion om hur nattvarden hanteras i en krissituation inom Svenska kyrkan. Det empiriska materialet har analyserats mot bakgrund av den nattvardssyn som framkommit i analysen av de utvalda dokumenten som beskriver Svenska kyrkans officiella nattvardssyn, samt mot den information som kommunicerats av biskoparna genom biskopsmötet. Resultatet av denna analys har sedan diskuteras med målsättning att bättre kunna förstå och förklara den nattvardspraxis som framkommit i det empiriska materialet samt hur det relaterar till Svenska kyrkans officiella nattvardssyn. Resultatet av studien är att det i det empirska materialet framkommer olika sätt att hantera nattvarden. Dessa olika nattvardspraxis har likheter mellan varandra men skiljer sig också åt på en del plan. I de olika nattvardspraxis som finns representerade framkommer i samtliga fall en dragning, av större eller mindre karaktär, till en reformert nattvardsteologi och praxis som tycks vara resultatet av att skyndsamt finna en hållbar lösning för nattvarden ur smittskydds-synpunkt och med en omedveten brist på teologisk reflektion.

Till följd av COVID-19-pandemin och dess restriktioner för att minska smittspridningen har universitet i Sverige behövt stängas. Universitetsutbildningar har övergått till distansundervisning och det råder idag en brist på studier som undersöker hur studenter ställer sig till de förändringar som genomförts. Syftet med denna studie var huvudsakligen att samla in information, undersöka och analysera hur universitetsstudenter ställde sig till hemstudierna som infördes till följd av COVID-19. Studien syftade även till att undersöka om någon av personlighetsdimensionerna i femfaktorteorin hade ett samband med önskan att studera hemifrån. Empiri samlades in med hjälp av en enkät som besvarades av 67 universitetsstudenter. Resultaten visade att upp emot nästan hälften av studenterna ställde sig positivt till distansstudier medan ungefär en tredjedel ställde sig negativt. Vidare fanns det ett samband mellan synen på hemstudier och personlighetsdimensionerna extraversion, agreeableness, conscientiousness och openness. Studiens viktigaste slutsatser är att en relativt stor andel, över 40% av studenterna föredrog hemstudier, att de individer som skattade högt inom extraversion föredrog i signifikant större utsträckning distansstudier och kände sig signifikant mindre ensamma än de som skattade lågt. Slutligen var personlighetsdimensionen neuroticism minst användbart för att predicera synen på distansstudier.

El texto completo de este trabajo no está disponible en el Repositorio Académico UPC por restricciones de la casa editorial donde ha sido publicado. / According to the National Institute of Statistics and Informatics (INEI), the city of Lima has more than 9,485,405 inhabitants. This causes problems of pedestrian crowding in public places. The Bus Rapid Transit (BRT) system called Metropolitano transports 650,000 passengers a day, of which 81,800 of them use the boarding platform of the Naranjal station located in one of the most populated districts of Lima. In this station are concentrated 12.6% users of the entire transportation system. This research proposes a pedestrian microsimulation model with the objective of optimizing the pedestrian area of one of the most demanded platforms in Lima, considering the security protocols established by the Covid-19 Pandemic. To obtain results, the parameters of pedestrian density, bus frequency and queuing time were considered. The effectiveness of the proposed design is validated using a model made with the software Vissim. The results showed that the maximum number of pedestrians that can occupy the Naranjal station following the Covid-19 security protocols are 4166 persons, considering a 180 second bus frequency on lines with the highest demand and a maximum queuing time of 764.51 seconds.

Syftet med studien är att undersöka hur coronapandemin gestaltas i svenska dagstidningar. Analysenheterna är hämtade från Sveriges två största dagstidningar Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Det teoretiska ramverket utgörs av gestaltningsteorin och generella gestaltningar. Metoden som använts är en kvantitativ innehållsanalys av totalt 100 textenheter under tidsintervallet 2021-04-28 till 2021-05-26. Studiens resultat visar på att ansvarsgestaltning och konfliktgestaltning var de mest frekvent använda. Resultatet påvisade också att det dominerande ämnesinnehållet oftast var politik samt vaccin. / The purpose of this study is to examine how the corona pandemic is framed in Swedish daily newspaper. The content of analysis was retrieved from Sweden’s two biggest daily newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The theoretical framework of the study is framing and the use of frames. The method used was a quantitative content analysis. A total of 100 different articles in the time interval 2021-04-28 and 2021-05-26 were randomly selected and analyzed. The study concludes that the most common frames used was attribution of responsibility and conflict frame. The results also showed that the most occurring theme of the articles were about politics and vaccine.

Studien har undersökt hur medlemmarna på en Crossfit-box anser att Covid-19-pandemin påverkat deras fysiska aktivitetsnivå, självupplevda hälsa och motivation i form av enkäter. Det var totalt 106 respondenter som besvarade enkäten och alla är engagerade inom Crossfit. Resultatet i studien tydde på att undersökningsgruppen inte är mindre fysisk aktiva nu än innan Covid-19 pandemin, utan snarare mer fysisk aktiva i nuläget. Resultatet tydde även på en allmänt god självupplevd hälsa hos respondenterna, med viss tendens till mer oro gällande det sociala. Motivationen hos undersökningsgruppen var relativt hög och majoriteten menar att de har god eller mycket god motivation till att utföra fysisk aktivitet. I diskussionen användes en tematisk analys som kom fram till att respondenterna präglas av ambivalens, då många upplevde Covid-19-pandemin som mer ensam och lite oroväckande men samtidigt att många vuxit av alla motgångar och många anser att de lärt mer om sig själva. Resultatet kan beskrivas som på både gott och ont. Slutsatsen som studien kan dra är att många som arbetar och studerar hemifrån upplever Covid-19-pandemin som mer krävande på det sociala planet men också att fler har insett vikten av fysisk aktivitet och sociala sammankomster då man inte kan utföra det under normala omständigheter. Studien kan även understryka vikten av ansvar hos både medlemmar och verksamheter för att det ska kunna fungera i liknande situationer. / The study examined how members of a Crossfit box consider the Covid-19 pandemic effects on their physical activity level, self-experienced health and motivation. The study has a quantitative research approach and the data was collected from a questionnaire. A total of 106 respondents participated in the questionnaire and they all are members of the Crossfit box. The result indicated that the study group are no less physically active but rather more physically active today than before the pandemic. The result also indicated a generally good self-experienced health but with some tendency of social health worries. The motivation in the study group was relatively high and the majority mean that they have good or very good motivation to be physically active. In the discussion thematic analysis was used and that showed that the respondents are characterized by ambivalence. Many of the respondents considered the Covid-19 pandemic as more lonely and more alarming but at the same time many of the respondents have grown from all setbacks and learned more about themselves. The results can be described as for better or worse. The conclusion of the study shows that people who work or study from home think that the Covid-19 pandemic is more demanding on the social level but also that many of the study group have realized the importance of physical activity and social gatherings as one cannot perform it as under normal circumstances. The study can also emphasize the importance of responsibility on parts of both members and the staff at the Crossfit box to make the situation work as well as normal.

Under det första kvartalet år 2020 drabbades världen av en pandemi. Detta resulterade i att Sveriges Folkhälsomyndighet senare under år 2020 rekommenderade samtliga i Sverige att jobba hemifrån, om det var möjligt (SVD, 2020). Denna studie har till syfte att skapa en djupare förståelse för hur svenska chefer har förändrat sin ledarskapsstil samt motivationsteknik på grund av distansarbetet. Frågeställningen till studien baseras på hur införandet av distansarbete under pandemin påverkat svenska chefers ledarskapsstil och motivationsteknik? Detta är en kvalitativ studie, som ur ett chefsperspektiv syftar till att presentera en subjektiv verklighet av situationen. Det empiriska materialet har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med fyra svenska chefer inom olika branscher. Den data som har samlats in från intervjuerna har analyserats och sedan kopplats till tidigare forskning inom ledarskap och motivation. Under den teoretiska referensramen presenteras olika ledarskapsstilar och motivationsteorier. Här presenteras även tidigare forskning om ledarskap och motivation under en krissituation. Utifrån studiens empiri tillsammans med tidigare forskning har forskningsfrågan analyserats och sedan besvaras under slutsatsen i studien. Resultatet visar att cheferna som deltagit i studien inte har behövt ändra grunden i sitt ledarskap. Däremot har cheferna behövt upprätthålla en närmare relation gentemot sina följare. Detta främst på grund av att samtliga som arbetat på distans har förlorat den sociala kontakten med sina kollegor, vilket inneburit att cheferna behövt ta ett större ansvar för de sociala delarna. Cheferna har inte heller behövt ändra grunden i sin motivationsteknik, utan snarare behövt hittat nya vägar för att lyckas hålla motivationen uppe bland sina följare. En förändring som identifierats i studien är att cheferna vid distansarbete har en betydligt mer tidskrävande vardag. Slutsatsen i studien visar på att cheferna har behövt omprioritera sitt ledarskap och hitta nya vägar att motivera sina följare på. Det är viktigt att cheferna har en nära relation gentemot följarna för att lyckas vid distansarbete och det är även viktigt att cheferna känner sina följare väl, för att kunna ge dem det stöd varje enskild individ behöver.

Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen för distansarbetets konsekvenser under Covid- 19 pandemin och hur det har påverkat den psykosociala arbetsmiljön. I och med att Covid-19 pandemin har pågått i över ett år är det intressant att undersöka vilken omställning arbetstagare har fått genomgå och hur det har påverkat den psykosociala arbetsmiljön. Arbetets teoretiska referensram är utgångspunkten för hur det insamlade materialet har behandlats och bearbetas. Det empiriska materialet införskaffades via nio stycken intervjuer, samtliga respondenterna tillhör samma arbetsplats och företag. Covid-19 pandemin bidrog till att distansarbete kunde införas i företaget, som tidigare mer eller mindre endast utfördes på det fysiska kontoret. Dessutom introducerades det nya kommunikationssättet Microsoft Teams. På grund av pandemin utförs distansarbetet i större omfattning än vad respondenterna önskar. Pandemin bidrar också till en avsaknad för sociala interaktioner. Även belöningar i form av sociala tillställningar minskade på grund av risken för smittspridning. Vidare visar intervjuresultatet på en delad uppfattning kring det sociala stödet i fråga om feedback och samarbete. Däremot har distansarbete bidragit till mer produktivt arbete och egenkontroll. Det återfinns till viss del gynnsamt förhållande mellan högstressarbeten och arbete hemifrån. Slutsatsen lyfter skillnaden mellan påverkan från Covid-19 pandemin och påverkan från distansarbete. / The purpose of this study is to deepen the understanding of the effect of telework during the Covid-19 pandemic and how it affected the psychosocial work environment. As the Covid-19 pandemic has been active for over a year, it’s interesting to see which changes the workers have undergone and how it affected the psychosocial work environment. The study’s theoretical background is the foundation for how the collected material has been treated and processed. The empirical material was obtained through nine interviews, where all respondents work at the same workplace and company. The Covid-19 pandemic contributed to the introduction of telework in the company. Work was previously more or less performed in the physical office. In addition, the new communication method Microsoft Teams was introduced. Due to the pandemic, telework was executed to a greater extent than the respondents desired. The pandemic also contributes to a deficit of social interactions. The results show a decrease in rewards in the form of social events due to the risk of contamination. Furthermore, the results of the interviews show a split perception of social support in terms of feedback and cooperation. On the contrary, telework has contributed to more productive work and more control. There is to some extent a positive correlation between high-stress-work and working from home. The conclusion highlights the difference between the impact of the Covid-19 pandemic and the impact of teleworking.