Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka och få en ökad förståelse för hur bankchefer har förändrat och anpassat sitt ledarskap och sin krishantering under covid-19. Vi vill därmed bringa klarhet kring vad bankchefer upplever är viktigt i deras krishantering och ledarskap för att fortsätta driva verksamheten på lämpligaste sätt till följd av coronapandemin. Metod: Studiens metodval har varit kvalitativ metod, där vi har tillämpat en abduktiv forskningsansats. Med hjälp av teori och datainsamling har vi haft möjlighet att göra en hermeneutisk tolkning för att uppnå en förståelse och ur detta sedan dra adekvata slutsatser.  Slutsats: Studiens slutsats är att olika kriser är unika, där coronakrisen inte är ett undantag. Ur empiri och analys kunde vi utläsa särskilda ledaregenskaper som är viktiga för den här typen av kris som covid-19 är. I studien fann vi också att krishantering är en väsentlig del i ledarskapet och för bankkontorens funktionalitet under krisen. Ur vår teoretiska referensram kunde vi härleda ett antal gemensamma nyckelegenskaper som ledare bör tillämpa i sitt ledarskap, där exempelvis att vara kommunikativ, närvarande och lyhörd är viktigt.

This essay is an analysis of a qualitative study made on 11 music teachers' view on distance learning during Covid-19. The purpose of this essay is, through a phenomenographic analysis, to see how music teachers who are working at the upper secondary school view distance learning and how they have worked with it since the spring of 2020.  The findings of this essay show that the delay and sound quality experienced during distance learning are the biggest issues according to the teachers. The findings also show that the students' motivation and grades have been affected negatively due to distance learning. The teachers' health has also been affected in such ways that their moral of work has been decreasing and the mental health for some has declined.

Introducción: La cuarentena por COVID-19 ha afectado de gran manera a los estudiantes universitarios del Perú, generando una serie de efectos físicos, psicológicos y conductuales. Objetivo: Determinar los factores asociados a ansiedad, depresión, somatización y evitación experiencial en estudiantes universitarios del Perú en cuarentena por COVID-19. Métodos: Se realizó un estudio observacional transversal. La muestra estuvo constituida por 1264 estudiantes universitarios de diversos departamentos del Perú, se tomó como variables dependientes a la ansiedad, depresión, somatización y evitación experiencial, las cuales se evaluaron con el cuestionario de “El Inventario de comportamiento psicosocial desajustado, ante la presencia del COVID-19 en la población peruana” y el AAQ II, para el análisis estadístico se empleó el chi cuadrado. Resultados: Más de la mitad de los estudiantes universitarios del Perú, presenta entre 3 y 6 de los 6 indicadores de ansiedad, y este mismo número de indicadores de depresión lo presenta el 45% de la muestra. El 30 % de la muestra presenta entre 3 y 6 indicadores de somatización y el 40,3% de la muestra se ubica de la mitad hacia arriba en la escala de evitación experiencial. Conclusiones: Existen diferencias en los niveles de ansiedad, somatización y evitación experiencial entre varones y mujeres, asimismo se encontró que los estudiantes de mayor edad presentaban niveles más bajos de ansiedad, depresión y evitación experiencial, pero no en somatización.

The SARS-CoV-2 coronavirus is responsible for millions of deaths around the world. To help contribute to the understanding of crucial knowledge and to further generate new hypotheses relevant to SARS-CoV-2 and human protein interactions, we make use of the information abundant Biomine probabilistic database and extend the experimentally identified SARS-CoV-2-human protein-protein interaction (PPI) network in silico. We generate an extended network by integrating information from the Biomine database and the PPI network. To generate novel hypotheses, we focus on the high-connectivity sub-communities that overlap most with the PPI network in the extended network. Therefore, we propose a new data analysis pipeline that can efficiently compute core decomposition on the extended network and identify dense subgraphs. We then evaluate the identified dense subgraph and the generated hypotheses in three contexts: literature validation for uncovered virus targeting genes and proteins, gene function enrichment analysis on subgraphs, and literature support on drug repurposing for identified tissues and diseases related to COVID-19. The majority types of the generated hypotheses are proteins with their encoding genes and we rank them by sorting their connections to known PPI network nodes. In addition, we compile a comprehensive list of novel genes, and proteins potentially related to COVID-19, as well as novel diseases which might be comorbidities. Together with the generated hypotheses, our results provide novel knowledge relevant to COVID-19 for further validation. / Graduate

Title: Virtual work environment and its impact on employee motivation and performance. Keywords: virtual workplace, motivation, performance, covid-19 Research question: How is employees' motivation and performance affected in a virtual work environment? Purpose: The purpose of this study is to investigate how the individual's motivation and performance are affected by a virtual work environment during the current covid-19 pandemic from an employee perspective. Method: Case study methodology with semi-structured interviews with respondents from five different organizations and a systematic literature study (SLR). Conclusion: It is suggested that the virtual work environment entails an increased workload, which entails a negative impact on the employee’s motivation and performance. Furthermore, it is suggested that a combination of physical and virtual work environment is essential to achieve increased motivation and performance among the employees. Finally, it is suggested that a combination of both monetary and non-monetary rewards is considered essential to achieve increased motivation and performance among the employees. / Titel: Virtuell arbetsmiljö och dess påverkan på medarbetares motivation och prestation. Nyckelord: virtuell arbetsmiljö, motivation, prestation, covid-19 Frågeställning: Hur påverkas medarbetarnas motivation och prestation inom en virtuell arbetsmiljö? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur individens motivation och prestation påverkas av en virtuell arbetsmiljö under den rådande covid-19 pandemin utifrån ett medarbetarperspektiv.  Metod: Fallstudiemetodik med semi-strukturerade intervjuer med respondenter från fem olika organisationer samt en systematisk litteraturstudie (SLR).  Slutsats: Det antyds att den virtuella arbetsmiljön medför ökad arbetsbelastning vilket medför negativ påverkan på medarbetarens motivation och prestation. Vidare antyds det att en kombination mellan en fysisk och virtuell arbetsmiljö är väsentlig för att uppnå ökad motivation och prestation hos medarbetaren. Slutligen antyds att en kombination av dels monetära samt icke-monetära belöningar anses väsentliga för att uppnå ökad motivation och prestation hos medarbetaren.

År 2020 drabbades Sverige av covid-pandemin och svenska Folkhälsomyndigheten går ut med olika rekommendationer och restriktioner för att hålla smittspridningen nere. En av restriktionerna var att distansarbete skulle införas på de arbetsplatser där det finns möjlighet till det. Distansarbete i sig är ingen ny företeelse men det som skiljer distansarbete under pandemin är att fler rekommenderas att enbart arbeta hemifrån under lång tid. Således har distansarbete ökats markant vilket medfört konsekvenser för hur vi interagerar på arbetet och arbetsmiljön. I och med dessa förändringar var det intressant att undersöka hur de nya förutsättningarna för arbetslivet påverkar individer och vilka konsekvenser det kan ha på den psykosociala arbetsmiljön. Detta har vi undersökt med sju kvalitativa intervjuer med tjänstemän inom Region Östergötland som övergått till att arbeta i princip enbart på distans under 2020-21. För att analysera och tolka resultatet har tidigare forskning kring distansarbete, psykosocial arbetsmiljö och balansteorin använts. Balansteorin handlar om att väga upp negativa arbetsförhållanden med positiva för att skapa en jämn balans. Resultatet visar att respondenterna inte upplevde att arbetet på kontoret och distansarbetet skiljer sig åt avsevärt. Digitala verktyg hjälper till att behålla den sociala kontakten med kollegor. I studien framkom att respondenterna upplevde fler avbrott i arbetet på kontoret och flera nämner att det varit effektivare i sitt arbete under distansarbete. Flera berättade även att det blivit mindre stressande att hantera balansen mellan arbete och hushållssysslor. Utifrån ovan upplevs distansarbete ha en rad olika fördelar och samtliga respondenterna vill i framtiden kunna kombinera dessa arbetssätt för att på kontoret vara social och kreativ men inte förlora den effektivitet och fokus som upplevs när de arbetar hemifrån.

The aim of this essay is to study in what way the Peruvian government acted to contain the spread of the new Covid-19 virus. The essay has its roots in two policy documents which the government made based on what they believed were the best ways to contain the virus. Because of this the questions have been established on these two specific policy documents and its implementation on the society. The questions are therefore: what type of measures have the government taken? what type of governance has been used? And how are the measures going to be implemented and to what extent of possibility’s are there to implement. The method is a qualitative case study with two perspectives: governance and implementation. The results show that in practice the policy documents have been conducted from a top-down perspective where the government has been the face outwards the population, but different authorities have had tasks presented by the government.

I detta examensarbete har vi valt att titta närmare på den rådande pandemins påverkanpå gymnasieungdomar på restaurang- och livsmedelsprogrammet, derasstudiemotivation och framtidsplanering. Syftet är att få en förståelse för hur dessaungdomars studiemotivation och framtidsplanering präglas av pandemin. I delen omtidigare forskning går vi igenom forskning om distansundervisning, digitalisering ochövrig relevant forskning. Studier visar exempelvis att vi under 2020 kan se en tydligökning av arbetslöshet i och med pandemin. Som en följd av den osäkraarbetsmarknaden har det också skett en ökning av ansökningar till högre studier. Detråder olika uppfattningar om distansundervisningens påverkan på måendet blandungdomar. Ogynnsamma förhållanden i hemmet är något som visats kan påverka bådeinlärning och motivation. Lärandet är även något som påvisats försämrats underdistansundervisningen. I det teoretiska avsnittet lyfter vi karriärteorierna The power ofuncertainty av Gelatt & Gelatt samt Careership av Hodkinson & Sparkes, vilka harrelevans för hur personer kan botanisera i en snabbt föränderlig omvärld samt hurkarriärutveckling formas. Genom kvalitativa intervjuer belyser vi upplevdakonsekvenser av pandemin för gymnasieungdomar i årskurs 3 idag och inför framtiden.Vi har bearbetat det insamlade materialet från intervjuerna genom innehållsanalys. Iresultatet kan vi se att informanterna har olika uppfattning om hur pandemin harpåverkat deras nuvarande situation och framtidsplanering. Studiemotivationen är någotsom nästan samtliga informanter menar har påverkats negativt i och meddistansundervisningen, medan det råder en positiv uppfattning om framtiden förrestaurangbranschen. Något vi kan se bland våra informanter är att fem av sex har sökteller funderar på att söka sig till högre studier på grund av arbetsmarknaden ochrestaurangbranschen som för närvarande upplevs svår att ta sig in på.

The non-homogenous demographic distribution in the northern parts of Sweden complicates the conditions to operate well-functioning public transport. The accessibility varies between bigger cities and smaller towns. Because of the covid-19 outbreak, one may see how the changed travel patterns vary geographically. This thesishas examined how the daily travel with bus in the region of Västerbotten have changed because of the covid-19 pandemic. Six bus lines in the region are examined based on the categories: short-, mid-range- and long travel distances. A comparison in travel volume between these lines are done, one week before the pandemic compared with the same week one year after. The comparison is based on ticket type and travel distance. The study shows that the decrease of travels with bus in the region of Västerbotten is more noticeable on shorter travel distances, where the regular travel volume also is higher. A decrease is in that way clearer in areas with higher population density. At mid-range distances, there is a less prominent decrease in travel volume compared to short and long travel distances. Meanwhile, the change in travels depending on ticket type shows that season tickets have decreased the most. The variation between agesshows that limited travel patterns affect older generations more. The spatial variation of travels in the region highlights eventual future problems with the provision of public transport. Areas where the travel volume were low before the pandemic, now has even lower volumes. This complicates the main role of public transport, to maintain aregional cohesion and provide well-functioning transport service to all citizens.

Bakgrund:  Covid-19 är en pandemi som orsakats av ett nyligen upptäckt coronavirus och sedan i slutet av 2019 har det spridit sig, över nästan hela världen. I skrivande stund har Covid-19 spridit sig till över 220 länder och orsakat över 2,8 miljoner dödsfall. Tidigare studier har gjorts som visar sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med liknande infektionssjukdomar. I studierna framgick det att det fanns utmaningar och svårigheter med att utföra omvårdnaden. Covid-19 är en pågående och högst aktuell pandemi som påverkar hela världen, inte minst sjukvården. Behovet av att beskriva sjuksköterskornas upplevelser är därför viktigt för att förenkla det personcentrerade omvårdnadsarbetet och att sjuksköterskorna tar lärdom av redan upplevda utmaningar och svårigheter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med Covid-19. Metod: För att besvara studiens syfte utfördes en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Datainsamling har gjort med databaserna PubMed och CINAHL, artikelsökning har även gjort via Google scholar. Med hjälp av framtagna inklusionskriterier och exklusionskriterier valdes nio artiklar ut till studiens resultat. Resultat: Resultatet utgick från studiens framtagna huvudteman: Att utstå fysiska och psykiska utmaningar och att uppleva stöd från organisationen som resulterade i två respektive fyra underteman. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor som arbetar i en pandemi behöver utbildning och stöd för att kunna känna sig trygga och erbjuda patienterna en god och personcentrerad vård.     Nyckelord: Covid- 19, omvårdnad, pandemi, sjuksköterska, upplevelse