Introduction: Various drugs are being used against the symptoms caused by COVID-19, without being approved for these purposes. Many of these drugs have small safety margin and very risky adverse effects on health, a reason why they require prescription and, above all, medical monitoring and follow-up. Unfortunately, there are many cases of self-medication in Peru and Bolivia that require prompt management. Objective: To carry out a systematic review of the scientific literature that presents evidence about the effectiveness and adverse reactions of the drugs currently used against COVID-19 in Peru and Bolivia. Methods: Qualitative research based on the systematic review of the scientific literature available in PubMed, as well as in the national regulations of Peru and Bolivia related to the etiology, epidemiology, symptoms, as well as treatments approved and discontinued by both countries since the exacerbation of the COVID-19 crisis and the completion of clinical studies to date. Conclusions: The drugs used in Peru and Bolivia for treating COVID-19 have side effects and possible risks to the health of people who unfortunately self-medicate. Greater control of these drugs is required to avoid their free acquisition, and to improve the national and regional strategy to evaluate the possible symptomatic treatments of COVID-19, taking into consideration the high probability of survival of the disease and the risk posed by using these drugs, which, in the future, could cause serious adverse effects on public health in the two countries. / Revisión por pares

The purpose of this study is to investigate which groups of individuals are less likely to follow the authorities’ recommendations during the COVID-19 pandemic in Sweden. The thesis aims to explain the decision-making of these individuals during a pandemic based on the theory of Expected Utility. A linear probability model is estimated in addition to a logistic regression. The study finds that the estimated effect of gender and age are significantly different from zero when considering socioeconomic control variables. The results suggest that older individuals’ expected utility is higher when following the recommendations. For men as well as younger individuals, the theory needs an extended analysis including factors from a behavioural economics point of view. This paper is an addition to an increasing number of studies conducted on the COVID-19 pandemic. / Syftet med studien är att undersöka vilka individer som är mindre sannolika att följa de allmänna råd och rekommendationer som myndigheter uppmanar till under COVID-19 pandemin i Sverige samt att konkretisera potentiella bakgrunder till varför vissa individer väljer att inte följa de utifrån teorin om förväntad nytta. Tidigare studier har visat att män och yngre individer är mindre benägna att följa restriktioner under andra pandemier. Mot den bakgrunden formulerades uppsatsens hypoteser att män och yngre individer är mer sannolika att inte följa rekommendationer under pandemin i Sverige. En linjär sannolikhetsmodell och en logistisk regression estimerades, där ålder och kön var determinanter mot en binär utfallsvariabel definierad som 0 = följer rekommendationer och 1 = följer inte rekommendationer. Resultatet visade att kön och ålder uppvisade en effekt signifikant skild från noll även efter socioekonomiska kontroller. Utifrån förklaringsmodellen tyder resultatet på att äldre individer har en hög förväntad nytta av att följa rekommendationer. För män och yngre individer behöver teorin hämta stöd från beteendeekonomin. En fördjupande analys av individers riskpreferenser rekommenderas i framtiden för att ge tydliga rekommendationer till olika grupper i samhället.

Kontroll och styrning av anställda har varit och är ett centralt tillvägagångssätt inom arbete för att nå effektivitet och produktivitet. I takt med arbetets utveckling och förändring har styrning av anställda gått från en mer direkt kontroll till en alltmer indirekt sådan, där fokus är att påverka individens inre känslor för att i sin tur kunna kontrollera hen. En viktig komponent för att kunna använda verktyg för kontroll av anställda har varit att de är närvarande på arbetsplatsen. Syftet med studien är att undersöka hur kontroll och styrning tar sig i uttryck när en organisations anställda går från att arbeta på kontoret till att arbeta hemifrån till följd av Covid-19-pandemin. Studiens teoretiska utgångspunkt är normativ styrning genom identitetsreglering. Sju kvalitativa intervjuer med respondenter från ett familjeägt företag har genomförts, där två innehar en ledande position i företaget och resterande fem är medarbetare inom skilda avdelningar. Resultatet av studien visar att det har funnits en tydlig, genomarbetad normativ styrning på arbetsplatsen som i sin tur har präglat de anställda när de nu arbetar hemifrån. De anställda identifierar sig med företaget trots hemarbete vilket har möjliggjort att ledning fortsatt kunnat använda sig av identitetsreglerande styrning där tillit och tillhörighet gentemot familjeföretaget spelat stor roll. Hemarbetet har medfört vissa förändringar och utmaningar där resultatet visar att företaget idag använder sig av en kombination av direkt och indirekt styrning med hjälp av digitala tillvägagångssätt. / Control and management of employees has and is a central activity in organizations to achieve efficiency and productivity. In step with the development and change of work, control and management of employees has gone from a more direct control to an increasingly indirect control, where the focus is on influencing the individual's feelings in order to be able to control them. An important component for being able to use tools to control employees has then been that they are present at the workplace.The purpose of this study has been to investigate how control and governance is expressed in an organization, where a forced situation because of Covid-19 has led to staff being forced to switch from office work to working from home. The theoretical standing point of the study is normative control through identity regulation. Seven qualitative interviews with respondents from a family-owned company have been conducted, where two hold a leading position in the company and the remaining five are employees in different departments.The results of the study show that there was a clear, elaborate normative control in the workplace which in turn has characterized the employees when they now work from home.This has resulted in the employees identifying with the company despite working from home, which has made it possible for management to continue to be able to use identity-regulated management where trust and belonging plays a major role. Working from home has led to certain changes and challenges where the results show that the company today uses a combination of direct and indirect control with the help of digital approaches.

Objetivo: Evaluar la asociación entre la actividad física y el aislamiento social obligatorio por el COVID-19 en los estudiantes de carreras de Ciencias de la Salud y Administración y Negocios del deporte en una universidad privada de Lima, Perú. Métodos: Estudio de tipo cuantitativo, longitudinal, retrospectivo. La población será encuestada de forma virtual, a través de una encuesta elaborada en Google Forms durante las dos primeras semanas del mes de junio de 2020. Se evaluará la actividad física en los periodos antes y durante el aislamiento social obligatorio, decretado por el Estado peruano.

The coronavirus disease 2019 (COVID-19, i.e., C-19) pandemic promulgated psychological distress among employees across the United States, necessitating the examination of its consequential negative impact. By drawing upon conservation of resource and scarcity theory, this research develops a theoretical model that demonstrates how employees’ psychological distress triggered by the C-19 pandemic (C-19PD) sways their task performance, organizational citizenship behavior (OCB), and work withdrawal via work engagement. As first-stage moderators, I propose core self-evaluations (CSE), servant leadership, and perceived organizational support (POS) as moderators of the link between C-19PD and work engagement. As second-stage moderators, I propose task interdependence, constraints, and telecommuting intensity as moderators of the link between work engagement and task performance, OCB, and work withdrawal. An individual-level survey study was designed to gather a data set of 275 currently employed workers from four public universities in the U.S., and the mediation hypotheses were supported. However, the moderating effects of CSE, servant leadership, and POS (i.e., first stage moderators) and task interdependence, constraints, and telecommuting intensity (i.e., second stage moderators) were not supported. Implications for theory, limitations, future research directions, and practical applications are discussed.

Covid-19 pandemin satte stort tryck på den redan överbelastade hälso- och sjukvården.För landets alla vårdanställda innebar det en påfrestande arbetssituation. Syftet var attundersöka vårdanställdas upplevda arbetsmotivation under och efter pandemin. Studienhar sin teoretiska utgångspunkt i motivationsteorin Self-Determination theory för attförklara samt analysera vårdanställdas upplevda arbetsmotivation. En kvalitativ studiehar genomförts med insamlingen av empiri från åtta semistrukturerade intervjuer. Ettmålstyrt urval användes och avgränsades till vårdanställda som arbetat patientnära underpandemin och arbetar kvar inom vården. Resultatet visade att största förändringen varhögre upplevd kompetens efter pandemin. Arbetsmotivationen som respondenternaupplevde grundade sig i en inre känsla av meningsfullhet och att göra skillnad därpandemin resulterade i minskad upplevd autonomi för hälften av respondenterna.Sammanhållningen under pandemin hade ökat arbetsmotivationen och minskat efter.

Severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 (SARS-CoV-2) is the etiological agent responsible for the coronavirus disease of 2019 (COVID-19) pandemic, which has infected millions of people worldwide. To date, several vaccines and antivirals have been developed against SARS-CoV-2; however, its tendency to mutate rapidly poses a continued threat to human health. As such, the development of better pan-coronavirus therapeutics is still required. Recently, the SARS-CoV-2 non-structural protein 13 (Nsp13) helicase has been shown to be an attractive therapeutic target given its high conservation rate among coronaviruses and indispensable role in viral replication. Based on this, we sought to further study the biochemical mechanisms behind Nsp13's binding and unwinding activities, along with its interactions with host cells, to provide further insight for future therapeutic development. To study the binding and unwinding activity of Nsp13, we site-specifically incorporated the non-canonical amino acid (ncAA) p-azido-L-phenylalanine (AzF) into Nsp13 to act as a bioorthogonal handle for fluorescent labelling. We identified five potential sites for AzF incorporation in Nsp13 and assessed their reactivities towards a conjugated Cy5 fluorophore through strain-promoted alkyne-azide cycloaddition (SPAAC). Further experiments were also performed to ensure that the unwinding activity was not adversely affected before these Nsp13-AzF constructs were utilized in fluorescence resonance energy transfer (FRET)-based binding assays. Ultimately, the F81AzF construct was identified to be the most suitable for monitoring the binding of Nsp13 to a series of nucleic acid substrates in a distance-dependent manner by FRET. The next steps of this project would be to implement F81AzF in single-molecule FRET (smFRET) experiments to directly monitor the positioning and dynamics of this helicase on its substrate. In addition, interactions between Nsp13 and host cellular and biological processes were investigated to provide further insight into potential mechanisms that can be exploited for novel therapeutic development. From transcriptomic profiling analyses of A549 cells, we uncovered that Nsp13 influences microRNA (miRNA) expression and signalling pathways; in particular, miR-146a, a potent mediator of inflammation and immune responses, was found to be induced upon Nsp13-overexpression. Further experiments revealed that this may lead to the inhibition of NF-κB signalling, through the repression of the upstream targets TRAF6 and IRAK1, to suppress the production of proinflammatory cytokines and facilitate viral infection. Collectively, from this work, we propose that further exploration of these miR-146a-mediated signalling pathways may present alternative strategies for antiviral investigations.

Syfte: Syftet med denna enkätstudie var att undersöka om COVID-19 pandemin påverkade kostvanorna hos en grupp studenter på Malmö universitet. Material och metod: En kvantitativ enkätstudie om kostvanor under COVID-19 pandemin utfördes på studenter som studerade på distans på Malmö universitet. Enkäten omfattade 26 frågor om demografiska faktorer och kostvanor. Data samlades in med enkätprogrammet Sunet Survey och enkäten distribuerades elektroniskt till 826 studenter, varav 192 svarade på enkäten. Resultat: Enkätresultaten visade att en majoritet av deltagarna rapporterade förändringar av sina kostvanor under COVID-19 pandemin. En ökning av totala antal intag per dag påvisades. Hos en stor del av studenterna ökade konsumtionen av hemlagade måltider under distansstudierna. En stor andel av deltagarna rapporterade en ökad konsumtion av godis och choklad, medan konsumtionen av andra livsmedel som frukt, mjölkprodukter och sockerhaltiga pålägg var oförändrad. Ett stort antal av respondenterna ansåg att största anledningen till förändrade kostvanor var att de tillbringade mer tid hemma, hade lättare tillgänglighet till mat, dryck och snacks samt förändrade vardagsrutiner. Slutsats: Denna studie indikerar ändrade kostvanor under COVID-19 pandemin hos en majoritet av de studenter som deltog. Studien belyser även vikten av vidare forskning kring ämnet för att undersöka förändrade kostvanor i samband med samhällskriser och hur dessa potentiellt kan påverka kariesförekomsten. / Purpose: The aim of this survey was to investigate if the COVID-19 pandemic affected the dietary habits of a group of students at Malmö University. Materials and Methods: A quantitative survey study on dietary habits during the COVID-19 pandemic was conducted on students who studied remotely during the pandemic at Malmö university. The survey consisted of 26 questions regarding demographic factors and dietary habits. Data was collected using Sunet Survey software, the survey was distributed electronically to 826 students, of which 192 responded to the survey. Results: The survey results showed that a majority of the participants reported changes in their dietary habits during the pandemic. An increase in the total number of daily intakes was demonstrated. Consumption of home-cooked meals  was increased for a large proportion of the students during remote studies. A large proportion of the participants reported an increased consumption of candy and chocolate. Consumption of fruit, dairy products, and sugary spreads remained unchanged. A large number of respondents believed that the main reason for the changes in dietary habits was that they spent more time at home, had easier access to food, drinks, and snacks and had changed their daily routines. Conclusion: This study indicates changed dietary habits during the COVID-19 pandemic among a majority of the students who participated. The study also highlights the importance of further research on the subject to investigate changed dietary habits in connection with societal crises and how these can potentially affect the incidence of caries.

This study examines the impact of the COVID-19 pandemic on the geographical labour mobility of employees in Sweden. The analysis employs a difference-indifference (DiD) approach to compare the mobility patterns of employees in treated municipalities with higher COVID-19 infectious rates to those in controlled municipalities with lower infectious rates. The study utilizes two primary datasets: population-wide micro-level data on COVID-19 infectious rates provided by the Swedish Public Health Agency, and aggregate data on employed commuters from Statistics Sweden. The latter dataset includes information on the residential and employed municipalities of individuals aged 16 and above between 2014 and 2021. The analysis focuses on the geographical mobility ratio which represents the proportion of employed commuters with different residential and employed municipalities. Regression models are used to estimate the treatment effect of COVID-19 on geographical labour mobility, controlling for municipality-specific factors and potential confounding variables. The results indicate that the treated municipalities with higher COVID-19 infectious rates exhibit significantly higher geographical labour mobility than the controlled municipalities. However, the main effect of time, representing the impact of the COVID-19 outbreak, is found to be statistically non-significant, suggesting that the pandemic did not have a direct effect on workers' geographical mobility. Gender is found to have an equal influence on commuters' mobility patterns, irrespective of the impact of COVID-19. The study contributes to the understanding of labour mobility dynamics during a pandemic and highlights the importance of considering contextual factors such as infection rates and demographic characteristics. It also underscores the need for further research to explore the nuanced factors influencing remote work preferences among different demographic groups.

Det här examensarbetet utforskar hur covid-19 har förändrat sättet för industriföretag i norra Sverige att arbeta med supply chain risk management, där fokus ligger på de två processerna riskidentifiering och begränsningsstrategier. Supply chain risk management är ett växande ämne som fått allt mer uppmärksamhet hos forskare. Fortsättningsvis har existerande litteratur visat att covid-19 fick stora effekter på företags försörjningskedjor i form av störningar och att förändringar inom arbetet med risker tagit sin början. Däremot saknas forskning på hur förändringarna fortsatt utvecklas fram till idag som en konsekvens av pandemin. Därav saknas ett helhetsperspektiv över vilka förändringar som har skett från innan covid-19 fram tills idag. Vidare har existerande litteratur framhållit riskidentifiering och begränsningsstrategier som de två mest kritiska processerna i supply chain risk management och därför valde vi att rikta in studien på just dem. Fortsättningsvis har norra Sverige valts som geografisk kontext för studien eftersom det hittills varit ett outforskat område. Dessutom har industriföretag varit föremål för studien då de ofta har globala och komplexa försörjningskedjor. Syftet med den här studien är att undersöka och skapa en djupare förståelse för hur industriföretag belägna i norra Sverige har förändrat arbetet med riskidentifiering och riskbegränsning inom processen supply chain risk management från tidsperioden innan covid-19, under covid-19 och tiden efter covid-19. I studien genomfördes 6 semi-strukturerade intervjuer med respondenter från olika industriföretag i norra Sverige. En kvalitativ metod valdes för den här studien, tillsammans med ett induktivt synsätt, vilket har gett oss flera insikter om hur industriföretag förändrat sitt sätt att arbeta med risker från innan covid-19 till efter.  För det första indikerar våra resultat att en förändring som har skett är att förståelsen har ökat under covid-19, för hur pandemier fungerar och vilka konsekvenser en pandemi kan orsaka för företagens verksamhet, från att knappt ha existerat innan covid-19. Det här medförde att företagen implementerade en mer strukturerad riskidentifiering och började arbeta mer konsekvent med riskidentifiering under covid-19. För det andra observerades en förändring där en övergång skett från fysiska riskidentifierings möten till digitala riskidentifierings möten, vilket berodde på social distansering. Samtidigt som mötensfrekvensen ökade för att kunna identifiera kritiska komponenter för verksamheten. För det tredje kunde resultatet visa att det har skett en förändring från att företag haft liten kunskap om leverantörer och avancerade datasystem under covid-19, till att de efter covid-19 införde verktyg för att förstå leverantörer tillsammans med avancerade datasystem. För det fjärde visar resultatet att företagen arbetade med leverantörer utifrån just-in-time innan covid-19, vilket förändrades under covid-19 då företagen blev medvetna om just-in-times utsatthet. För det femte påvisar resultatet att företag arbetade med endast en eller ett fåtal leverantörer innan covid-19 vilket förändrades under covid-19 då second sourcing infördes som begränsningsstrategi. För det sjätte användes inte strategin säkerhetslager under covid-19, men infördes efter covid-19. Slutligen bidrar studien med praktiska bidrag till industriföretag och personal. För det första, framkommer vikten av att ha kunskap och struktur för riskidentifiering och begränsningsstrategier hos industriföretag. För det andra, behöver företag arbeta mer med samarbeten och öka sin förståelse för olika intressenter för att hantera risker. För det tredje bör industriföretag införa säkerhetslager och second-sourcing för att hantera risker. För det fjärde, bör industriföretags personal få ökad möjlighet till information och kunskap om risker och hur dessa hanteras. Vårt teoretiska bidrag skapar en helhetsbild för hur riskidentifiering och begränsningsstrategier har förändrats på grund av covid-19 inom geografiska kontexten norra Sverige. Därutöver har studien bidragit med kvalitativ forskning på ämnet och gett en ökad förståelse för att det behövs mer forskning gällande makro-riskers påverkan på företags verksamhet och försörjningskedja.