When the COVID-19 pandemic first reached Ottawa, Canada in March 2020, the lives of nearly all residents were dramatically impacted. From the loss of jobs to the loss of loved ones, many experienced an intense period of loneliness, fear, and uncertainty. This thesis explores residents’ experiences of the pandemic in Ottawa and how these were shaped by the state’s response to COVID-19, namely its public health and economic response. It is based on fieldwork conducted during the first waves of COVID-19, which combined participant observation, interviews, and online observation. It begins by exploring how the state called on residents to take responsibility for public health, thereby enacting a certain type of citizenship, and the ethical striving of my interlocutors to become responsible. It then focuses on how state officials urged people to use their common sense at the limits of state advice and how my informants attempted to cultivate their ability to make safe decisions. Lastly, it analyzes how the introduction of CERB, a social program that targeted un- and underemployed Canadians, renewed public discourse about the purpose of welfare and how the program served as a technology of government that encouraged applicants to reflect on their receipt of the benefit.

Covid-19 pandemin slog till plötsligt och intensivt och på kort tid gjordes förändringar inom hälso- och sjukvården över hela världen. Sjukvården drabbades hårt av pandemin med långa vårdköer som konsekvens och sjuksköterskor som inte hann återhämta sig. Patienter som smittats med viruset kände först att det var overkligt, hur kunde de bli smittade som vidtagit åtgärder som att använda munskydd och hålla en god hygien. Basala hygienrutiner blev viktigare än någonsin och Florence Nightingales lära om hygien användes som en del i bekämpandet av covid-19. Det är viktigt att ta vara på sjuksköterskors erfarenheter av pandemin för att kunna rusta vården ifall ytterligare en pandemi skulle slå till i framtiden. Därav vill författarna med denna studie belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda under covid-19 pandemin. En litteraturstudie genomfördes där åtta kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultatet ledde till två teman: Ta sig ut på andra sidan och Insidan av rustningen där underkategorierna belyste upplevelser som snabba förändringar, rädsla för smitta, brist på skyddsutrustning, utmanande situationer och hanteringen av dem, och hur de fick agera anhöriga som stöd när patienterna blev isolerade. Detta mynnade ut i en diskussion där författarna beskrev andra artiklar som dels bekräftade resultaten men också artiklar som visade på motsatta resultat.

Syftet med denna studie är att ur ett anknytningsperspektiv undersöka pedagogernas erfarenheter av förskolebarns beteende under inledningsskedet av Covid-19 utbrottet och hur pedagogernas upplevelser av att utbrottet av Covid-19 år 2020 har förändrat verksamhet och undervisning i förskolan. Anknytningsteorin har använts i studien som ett centralt teoretiskt perspektiv för att studera pedagogernas erfarenheter ur ett anknytningsperspektiv samt också pedagogernas förhållningsätt i verksamheten till barnen och för att kunna beskriva de beteendeförändringar som pedagogerna har sett hos barnen under utbrottet av Covid-19 med hjälp av centrala begrepp inom anknytningsteorin. Metoden som användes var kvalitativ, i form av intervjuer. Dessa skedde utifrån ett strukturerat intervjuformulär och medverkande intervjupersoner var alla verksamma inom förskolor i södra Skåne.Studiens resultat visar att det har skett förändringar i både verksamhet och i undervisning inom förskolan sedan utbrottet av Covid-19. Pedagogerna beskriver i resultatet att barnen visar anknytningsbeteende som att barnen vill bli burna, är ledsna och oroliga. Resultatet visar att barnen använder specifika pedagoger som trygg bas och säker hamn när de vill utforska den nya miljön eller när barnen känner sig ledsna under sammanslagningen. Resultatet visar att barnen sätter pedagogerna i en anknytningshierarki då barnen enligt pedagogerna gärna går till den pedagog som funnits på den tidigare avdelningen innan sammanslagningen skett.

This thesis explores the drivers of the commitment of volunteers that support migrants. It aims at investigating the reasons that lead people to decide to get involved in solidarity action with migrants through the case study of Grenoble and the Isère department, in France. Through qualitative interviews with volunteers and coordinators from solidarity organizations in the geographical area, this ethnographically inspired research identifies factors participating to the birth of solidarity action. Beyond finding that there is never one reason for people to get involved, the study identifies internal and external drivers of the commitment and the mechanisms within which they operate. It concludes that a combination of internal and external factors resulted in the volunteers getting involved physically in helping migrants. Additionally, it contributed to the discussion on solidarity, including its political dimension, and generated findings about motives for volunteering that may benefit civil society actors supporting migrants.

No description available.

Webinar a cargo del Dr. Pablo Rosenblatt (Chile), en el que hablará del impacto que el COVID 19 ha tenido sobre el estilo de vida de las personas y como este impacto se ha visto reflejado en los diferentes modelos de negocio. Dentro del análisis se comprenden las realidades Estadounidenses, Chilenas y Peruanas.

In the beginning of 2020 Covid-19 was classified as a worldwide pandemic. The aim of this essay was to research how the Covid-19 pandemic, and the preventive measures that were introduced, have affected children in Sweden. Furthermore, we also wanted to understand if children's availability to support or help has been affected due to the pandemic. To answer our research questions, we used a qualitative content analysis method and analyzed reports from three different organizations: Socialstyrelsen, Bris and Rädda Barnen. We analyzed our result with Antonovsky’s theory sense of coherence and Bourdieu's theory of capital and field as these theories emphasized how different individuals have different resources in handling crises and how different individuals will be affected when their everyday life is changed. We found that even though Sweden did not demand lockdowns and schools for children under the age of 16 remain open to a large extent, children in Sweden have been affected by the pandemic. Children often experienced limitations at school or limitations in their after-school activity. The children that were most affected by the pandemic were children that were in difficult situations before the pandemic. The recommendations and preventative measures that were put in place resulted in isolation which made difficult situations more difficult. The preventative measures also made it more difficult for children to seek support or help from resources outside their family. It was harder to receive support and help when the children no longer had the ability to meet important adults outside their caretakers, and many professionals and organizations would only digitally meet the children. It is yet too early to fully understand the consequences that the pandemic has had on children as the pandemic is still ongoing and a lot more research is needed. We hope that this essay can highlight the consequences that have already been established after the year 2020 was summarized.

Omställningen till ett digitalt arbetsliv, till följd av Covid-19-pandemin, på distans har förändrat många människors sätt att arbeta de senaste två åren. Forskning visar på motstridiga resultat hur distansarbetare upplever detta sätt att arbeta och det finns en bristande kunskap om hur kommunikationen inom de digitala plattformarna påverkar distansarbetarnas upplevelse av KASAM. Syftet var att undersöka om distansarbetare, som innan pandemin inte tidigare arbetat på distans, upplever att kommunikation via digitala plattformar påverkar deras upplevelse av KASAM. I studien deltog 12 respondenter från både offentlig och privat sektor. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer, som analyserades tematiskt, visade resultatet att respondenterna upplevde både faktorer som hindrade KASAM, som bland annat försämrad teamkänsla, och faktorer som främjade KASAM, som bland annat ökad effektivitet. Studiens resultat visade i linje med vad tidigare forskning sagt att det finns både positiv och negativ påverkan på respondenternas KASAM när de kommunicerar via digitala plattformar under distansarbete.

Hur samverkan mellan hem och förskola kom att påverkas av Covid-19 utbrottet har ännu inteforskats om i särskilt hög grad. Denna studies syfte grundar sig därför i att undersökahur samverkan mellan hem och förskola kom att påverkas av Covid-19-utbrottet. Med hjälp avatt se på situationer i förskolan där vårdnadshavare och förskollärare möts har vi kunnat skapafrågeställningar för att undersöka syftet av studien, de frågeställningar är: På vilket sätt harinskolningen av nya barn förändrats till följd av pandemin?, Hur har hämtning och lämningorganiserats under pandemin och hur har detta upplevts av vårdnadshavare respektiveförskollärare?, Vilka erfarenheter och upplevelser har nya rutiner för hemskickande av barnmed luftvägssymtom gett upphov till?, och Hur har det dagliga respektive organiserade samtaletmellan förskolans personal och vårdnadshavare upplevts under pandemin?. Som metod har vihaft en kvalitativ metod där vi haft intervjuer med vårdnadshavare och förskollärare med öppnafrågor. Den teori som ligger till grund för analys och resultat är systemteorin och dess centralabegrepp unfreezing, moving, refreezing, ekvifinalitet, jämvikt och störning av jämvikt. Resultatet av hur samverkan mellan hem och förskola påverkats av Covid-19 utbrottet förståsoch uppfattas olika av respondenterna. Vissa menar att det dagliga samtalet förändrats och attinformationsutbytet inte håller samma standard som förut, andra menar att det är likadant sominnan utbrottet men att organiseringen av hämtning och lämning är annorlunda. Det framkommeralltså i resultatet olika erfarenheter och känslor om hur samverkan påverkats eller inte, det lyftsockså fram olika sammanhang där hem och förskola möts. Nyckelord: Förskola, Covid-19, samverkan, kommunikation, unfreezing, moving och refreezing.

Sedan slutet av 2019 har COVID-19 viruset spridit sig från sitt epicentrum Wuhan i Kina till resterande delen av världen. Då viruset är luftburet har COVID-19 inneburit höga dödstal och blivit en livsfara för miljarder människor. Utöver den mänskliga påverkan som viruset har haft har COVID-19 haft en stor påverkan på den globala ekonomin. I hela världen har fabriker stoppat produktion, institutioner stängt sina dörrar för allmänheten och människor har förlorat sina jobb då många människor inte kunde befinna sig i samma rum längre. En av branscherna som har drabbats hårt är flygbranschen som har drabbats av flygrestriktioner som lett till att 60% av kommersiella flyg blivit tvungna att ställas in.  Denna studies syfte är att studera COVID-19 pandemins effekter på den ekonomiska utvecklingen för flygbolag i förhållande till marknadsindex. Dels utifrån ett makroekonomiskt perspektiv med hjälp av AS-AD-modellen, men flygbolagens aktiekursutveckling kommer också att jämföras med marknadsindex i en regressionsanalys för att besvara forskningsfrågan; hur har COVID-19 pandemin påverkat korrelationen mellan flygbolag och marknad? Utifrån en kvantitativ analys kan slutsatsen att COVID-19 pandemin kan ha haft en påverkan på samtliga flygbolags ekonomiska utveckling dras. Däremot går det inte att fastställa då enbart en del av resultaten uppvisar statistiskt signifikanta samband. / Since the end of 2019, the COVID-19 virus has been spreading from it’s epicenter Wuhan in China to the rest of the world. As a result of the virus being airborne, COVID-19 has led to high numbers of deaths and is a danger for billions of people. Except from the results on the humanitarian front, the virus has also affected the global economy. All over the world, factories have stopped production, institutions have closed their doors for the public and people have lost their jobs to avoid crowding. One of the industries that have been hit hard is the flight industry because of flight restrictions which have led to 60% of commercial flights being canceled. The purpose of this paper is to study how the COVID-19 pandemic has affected the economic development of airlines in comparison to the marketindexes. Partly based on a macroeconomic perspective with help of the AS-AD framework, but the stock price of airlines will also be compared to the market index in a regression analysis to answer the question; how have the COVID-19 pandemic affected the correlation between the airlines and the market? Based on a quantitative analysis, the conclusion is that the COVID-19 pandemic might have had an effect on the economic development of all the airlines that are studied in this paper. However, this can’t be determined because the results are only partly statistically significant.