No description available.

Bakgrund: Covid-19 betraktas som en allvarlig luftvägssjukdom som i dagsläget smittat över 270 miljoner människor. I takt med virusets spridning utlystes ett globalt krisläge och restriktioner vidtogs i flera länder som kom att begränsa befolkningens möjligheter till fysisk aktivitet. Under 2021 minskade smittspridningen i Sverige när delar av populationen vaccinerade sig. Hur vaccinering och lättade restriktioner har påverkat befolkningens fysiska aktivitet är dock än så länge relativt outforskat. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om fullvaccinering mot Covid-19 och avvecklade restriktioner har påverkat den fysiska aktivitetsnivån hos fysioterapeutstudenter. Metod: För att besvara studiens syfte valdes en retrospektiv kvantitativ observationsstudie som metodansats. En webbenkät med 11 egendesignade frågor utformades i Google Forms och skickades ut till 132 fysioterapeutstudenter vid Luleå Tekniska Universitet via fysioterapeutprogrammets studentplattform. Data sammanställdes med Microsoft Excel. Resultat: Urvalet bestod av totalt 20 deltagare. Före fullvaccinering var styrketräning och konditionsträning de vanligaste träningsformerna. Efter fullvaccinering hade styrketräning ökat och var den vanligaste träningsformen medan konditionsträning hade minskat. Av urvalet rapporterade 45% (n=9) en ökning, 20% (n=4) en minskning och 35% (n=7) ingen förändring av sina träningstimmar/vecka före/efter fullvaccinering. Konklusion: Studenter som var mindre fysisk aktiva rapporterade en ökad aktivitetsnivå efter fullvaccinering jämfört med de redan aktiva studenterna som hade en oförändrad alternativt minskad aktivitetsnivå efter fullvaccinering. Samtidigt såg man att de mindre aktiva studenterna hade påverkats i större grad av fullvaccinering och restriktioner medan de mer aktiva hade påverkats i mindre grad. Fler studier behövs dock för att bekräfta studieresultatet.

Bakgrund: Den 30 januari 2020 deklarerade WHO att spridningen av det nya coronaviruset var en internationell hälsofara. Pandemin påverkade vårdens rutiner och kapacitet. Kvalitativa studier från andra länder har visat på hög påfrestning både psykiskt och fysiskt för vårdpersonal, dock har inte fysioterapeuters upplevelse och betydelse för vården uppmärksammats i forskningen i samma utsträckning som annan vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att ta del av svenska fysioterapeuters upplevelse av att arbeta med Covid-19 patienter på en intensivvårdsavdelning. Metod: Rekrytering av deltagare gjordes genom utskick av förfrågan till olika sjukhus i Sverige. Sex legitimerade fysioterapeuter som hade arbetat med covid-19 patienter på IVA under pandemin inkluderades och deltog i en semi-strukturerad intervjustudie. Intervjuerna transkriberades ordagrant och den transkriberade texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter bearbetning av insamlat material utformades fyra huvudkategorier; Fysioterapeutens roll, Covids påverkan på patienter och vården, Arbetsplatsens förutsättningar och Personlig påverkan. Konklusion: Informanterna upplevde en hög arbetsbelastning, tuff arbetsmiljö och bevittnade mycket lidande, men upplevde även ett gott samarbete, tacksamhet och att deras roll var uppskattad.

Bakgrund: År 2020 benämnde WHO spridningen av Covid-19 som ett pandemiskt utbrott då viruset spreds i en snabb takt i olika länder. Hälso- och sjukvården har drabbats hårt av pandemin vilket har lett till många konsekvenser. Sjuksköterskor har stått i framkanten under bekämpningen av pandemin. De har kämpat med bland annat en ökad arbetsbelastning, brist på personal och ökad mängd av patienter. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att arbeta under Covid-19 pandemin. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som utgick från 15 valda vetenskapliga artiklar. Analysen för arbetet gjordes utifrån Fribergs (2017) metod för analys av kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Sjuksköterskors upplevelse av att arbeta under Covid-19 pandemin presenteras under tre huvudteman: Konsekvenser som påverkat sjuksköterskans roll, Sjuksköterskors utsatthet och känslor av att bli utnyttjade och Sjuksköterskors copingstrategier. Slutsatser: För att öka sjuksköterskors självsäkerhet i kommande pandemier behöver sjuksköterskor en ökad kunskap om smittsamma sjukdomar och pandemiberedskap. Sjuksköterskan behöver känna sig trygg på sin arbetsplats och det krävs att det finns tillräckligt med resurser för att de ska kunna skydda sig själva. För att undvika att sjuksköterskor ska bli utsatta för ökade arbetsbelastningar och dess följder i kommande pandemier krävs det att det finns tillräckligt med resurser och en väl utarbetat plan för en krishantering inom hälso- och sjukvård.

Denna uppsats har som syfte att undersöka aktiekursförändringar efter att insynshandel har ägt rum på svenska techbolag. Syftet med uppsatsen är även att utreda om dessa kursförändringar skiljer sig från innan coronautbrottet jämfört med efter coronautbrottet, då studier visar att marknaden förändrats sedan pandemin startade. Detta undersöks med hjälp av en eventstudie där 302 insynsförvärv på techbolag används för att kunna observera den potentiella positiva onormala avkastningen som uppstår under eventfönstret. Resultaten visar att det sker en positiv onormal avkastning när samtliga observationer testas. Det finns belägg för att det uppstår en positiv onormal avkastning som effekt av insynsförvärv innan coronautbrottet, dock inte efter coronapandemin startade. Testet, huruvida dessa perioder skiljer sig åt, visar signifikanta resultat vilket betyder att insynsförvärv på techbolag hade en betydligt större effekt innan pandemin startade. En anledning till resultaten kan vara att insynsförvärv inte är lika intressant för investerare längre utan att makronyheter som nya virusmutationer, nedstängningar och ökad arbetslöshet har en betydligt större inverkan på investerare vid dess investeringsbeslut.

Magister Commercii - MCom / Shopping patterns of customers in South Africa since the outbreak of COVID-19 has shifted in more ways than one way. For instance, where and when consumers purchase household items. Because of COVID-19, many consumers continue to reassess their shopping preferences and behaviour. This research aims to determine the switching behaviour of consumers in Cape Town concerning the choices of retail outlets for groceries and household items. To date especially given the novelty of COVID-19 and the unprecedented lockdowns, the factors informing consumers' choices and the resultant behaviours remain largely unknown. The research opens the opportunity for further research into the phenomena that the pandemic has revealed. Also, the research adds to the body of knowledge of switching behaviour within the retail industry. The dissertation adopts the Theory of Planned Behaviour as a conceptual framework for the research. To more realistically test the effect of independent variables on the dependent variable (change in a retail outlet), the moderating effects of gender were also investigated. A survey design in which 158 respondents participated in the study was conducted. Quantitative data collection using a questionnaire was employed using Google Forms to comply with social distancing requirements and limit the possible transmission of COVID-19 between researcher and participants and among participants themselves if pen and paper questionnaires were used.

Covid-19 har drabbat en stor del av världens befolkning och prehospitala sjuksköterskor är mitt i smittans front och vårdar patienter med akut behov av sjukvård. Vårdandet av patienter med konstaterad eller misstänkt covid-19 sker i olika miljöer och även i trånga utrymmen inne i ambulansen. Nya riktlinjer vid användning av skyddsutrustning har uppdaterats under pandemins utveckling och blivit en stor del av vårdandet. Tidigare forskning betonar vikten av användning av skyddsutrustning vid utsatthet av smitta hos sjukvårdspersonalen. Covid-19 har bedömts som riskklass tre vilket innefattar smittämnen som kan medföra allvarliga konsekvenser där smittspridningen är stor och möjligheten att förebygga eller bota är begränsade. De prehospitala sjuksköterskornas utsatthet och rädsla vid vårdmötet kan leda till ökad stress vilket kan öka risken för ohälsa. Rädslan och stressen kan vara en ökad risk till att omvården av patienter med covid-19 försämras. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med covid-19 prehospitalt. En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats utfördes där tio sjuksköterskor som arbetar prehospitalt intervjuades. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever olika dimensioner av känslor, rädsla för sin egen utsatthet och hälsa, men även oro av att föra smittan vidare till familjemedlemmar. Det framkommer även att skyddsutrustningen blivit en vardag för sjuksköterskor att arbeta och bidrar till en ökad trygghet under pandemin, men den beskrivs även utgöra en påfrestning i form av fysiska samt psykiska besvär. Skyddsutrustningen upplevdes även som en barriär och bidrog till kommunikationssvårigheter mellan sjuksköterskor och patient under vårdmötet.

Objetive: To evaluate the quality of life of older adults who belong to the Seniors Centers (CAM) of the Social Security during the COVID-19 pandemic. Material and methods: Data were collected through telephone calls to older adults aged 60 years and over in the CAM. Quality of life was assessed with the EQ-5D-3L questionnaire, which considers the dimensions of mobility, self-care, activities of daily living, pain/discomfort and anxiety/depression and an analog scale from 0 to 100. The presence of depression, anxiety, comorbidities and functional status were also measured. A bivariate analysis with nonparametric tests was performed to assess the association between covariates and the quality of life analog scale. In addition, a simple regression analysis was performed using generalized linear models of the Poisson family to evaluate variables associated with the presence of problems in the quality of life dimensions. Results: A total of 99 older adults participated, mostly women (84.9%) and with an average age of 73.1 years, 83.3% had a higher education level and 86.7% lived with their spouse. Older adults with obesity, lung disease, inability to manage their own money, feeling fatigued, and hearing problems reported a lower than average score (<78.9) on the analogous quality of life scale. Osteoarticular diseases and feeling fatigued increase the likelihood of having problems with mobility, performing daily activities, and pain/discomfort. Conclusions: Older adults quality of life is influenced by multiple factors that must be addressed to improve their physical and mental well-being. / Revisión por pares

Introduktion/Bakgrund: I världen pågår en pandemi och hittills har över 200 miljoner människor smittats och över 4,5 miljoner människor har avlidit. Hög ålder och underliggande sjukdomar är riskfaktorer för att drabbas av svår sjukdom av coronaviruset. År 2018 rapporterades det att världens befolkning ökar, blir äldre och lever mer ensamma.  Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa och kritiskt granska hur internationella forskningsresultat beskriver hur de äldres psykiska hälsa har påverkats under covid-19- pandemin.  Metod: Litteraturstudien har följt Polit och Becks (2017) nio steg. Artiklar söktes i relevanta databaser som Cinahl, PubMed och PsycInfo. Artiklarna granskades utifrån Polit och Becks (2017) granskningsmallar.  Resultat: Resultatet består av elva artiklar, varav tre med mixad metod och åtta med kvantitativ metod. Resultatet utgår från fyra kategorier som identifierats: känsla av ensamhet, upplevd oro och ångest, frånvaro av sociala och fysiska aktiviteter samt möjliga skyddsfaktorer.  Slutsats: Sammanfattningsvis upplevde de äldre inte att deras psykiska hälsa påverkades markant under Covid-19 pandemin. Dock visade resultatet en ökad ensamhet, oro och ångest främst hos kvinnorna. Trots detta framkom det att de äldre besitter en högre personlig motståndskraft som tycks vara en möjlig skyddande faktor.

The COVID-19 pandemic has negatively affected everyone in the world, however the phenomenon of growth following intense suffering has been well-documented over the past few decades (e.g., Tedeschi et al., 2018). Less research has been able to explain why some experience growth from trauma while others do not. Drawing from Joseph and Linley’s (2005) Organismic Valuing Theory model of posttraumatic growth, we examined the role of the basic psychological needs of autonomy, competence, and relatedness (during the onset of the pandemic and currently) in fostering posttraumatic growth. Participants (N = 289) completed an online survey assessing the impact of the pandemic, basic psychological needs, and posttraumatic growth. We hypothesized that participants with greater satisfaction of basic psychological needs during the onset of the pandemic and currently would report greater posttraumatic growth. We found that current satisfaction of psychological needs significantly predicted posttraumatic growth (β = .42, p < .001) whereas satisfaction of psychological needs at onset did not. Secondary analyses of the impact of each need (current and at onset) on posttraumatic growth revealed that current autonomy support significantly predicted posttraumatic growth above and beyond the other needs across both time points (β = .29, p < .001). Interpretations of these results are discussed, and implications and limitations of the study are addressed. / Graduate / 2023-12-31