Bakgrund: Covid-19-pandemin orsakas av ett coronavirus som upptäcktes i december 2019. Vaccin mot Covid-19 har tillverkats för att skydda människor från att insjukna. Att vaccinera är sjuksköterskans arbetsuppgift. Sjuksköterskan ansvarar över att informera personen och göra hen delaktig vid vaccinationen. Genom att sjuksköterskan arbetar efter omvårdnadsprocessen och sjuksköterskans etiska kod kan personen som vaccineras få personcentrerad omvårdnad och bemötas efter personens behov. Syfte: Att undersöka vuxna personers uppfattningar om Covid-19-vaccin. Metod: Kvantitativ enkätstudie med kvalitativa inslag. Resultat: Viljan att vaccinera sig mot Covid-19 är hög och majoriteten av respondenter är vaccinerade. Trots att Covid-19-vaccin genomgått alla de kontroller vaccin måste genomgå för att bli godkända ses bristande förtroende för vaccinens säkerhet. Biverkningar av vaccinen, misstro för vaccinens effekter och genomgången Covid-19-infektion är bidragande faktorer till att personer inte vill vaccinera sig. Media har påverkat vaccinationsviljan både positivt och negativt. Konklusion: Denna studie bidrar till kunskap som kan öka sjuksköterskans förståelse för olika uppfattningar om Covid-19-vaccin. Sjuksköterskor kan med hjälp av resultatet få stöd i bemötandet av personer som funderar på att vaccinera sig. Det är huvudsakligen personer med negativa uppfattningar gällande Covid-19-vaccin som är i behov av sjuksköterskans stöd. / Background: The Covid-19-pandemic caused by a coronavirus was first discovered in December 2019. Vaccines against Covid-19 has been produced to protect people from the disease. Vaccinating is one of the nurse’s assignments. The nurse is responsible for informing the person and involving them in the vaccination. By using the nursing process and the nurse’s code of ethics, the person being vaccinated can receive person-centered care and be treated according to the person’s needs. Aim: To investigate adults' opinions of Covid-19 vaccines. Method: A quantitative survey study with qualitative elements. Findings: The willingness to get vaccinated against Covid-19 is high and most respondents are already vaccinated. Although Covid-19-vaccines has been tested there is a lack of confidence in the safety of the vaccines. Side effects of the vaccines, mistrust of vaccines effects and a history of Covid-19 infection are contributing factors to people not wanting to be vaccinated. The media has influenced the attitude towards Covid-19 vaccinations both positively and negatively. Conclusion: With the help of the results, nurses can receive support in the treatment of people who are considering getting vaccinated. It is mainly people with negative opinions regarding Covid-19-vaccines who need the nurse’s support.

No description available.

Bakgrund: I december 2019 upptäcktes ett nytt virus, SARS-CoV-2, som under 2020 gav upphov till en global pandemi. Pandemin resulterade i ett ökat vårdbehov världen över vilket gav upphov till nya utmaningar för hälso- och sjukvården. Sjukdomen resulterar i såväl fysiska som psykiska symtom och allvarlighetsgraden av dessa varierar mellan individer. Behandlingen riktas mot symtomen och kan kräva sjukhusvård. Sjuksköterskans kompetensområde är omvårdnad och skall utföra personcentrerad vård som innebär att förhålla sig till och vårda patienter som unika personer med individuella behov. Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av vårdtiden med en Covid-19-infektion.  Metod: En litteraturöversikt baserad på 11 artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: I resultatet framkom 5 teman: Rädslor och farhågor hos patienter, isolering och ensamhet, patienters behov av kommunikation och information, vårdpersonalens stödjande funktion samt nya insikter och tacksamhet. Konklusion: Patienters upplevelser av insjukna i Covid-19 är förenat med olika typer av lidande. Covid-19-diagnosen är förenat med känslor av rädsla och oro både inför patienters egna hälsa samt vänner och familj. Vikten av personcentrerad vård och att se situationer utifrån ett livsvärldsperspektiv gör att patienters behov bli tillfredsställda. Vårdpersonalen har stödjande funktion som är viktig för patienter som vårdas för Covid-19. / Background: In december 2019 a new virus was discovered, SARS-CoV-2, that during 2020 resulted in a global pandemic. The pandemic resulted in a bigger need for and led to new challenges faced by healthcare services worldwide. The illness leads to physical and mental symptoms and different types of severities. The treatment for Covid-19 is symptomatic and may require hospitalization. Nursing includes person centered-care which includes that the nurse acts and treats patients as unique people with individual needs. Aim: To examine patients' experiences during a hospitalization with a Covid-19 infection. Method: A literature review based on 11 articles with a qualitative approach. Findings: The results revealed 5 themes: Fears in patients, Experience of isolation and loneliness, patients' need for communication and information, the staff's supportive function and new insights and gratitude. Conclusion: The study shows that the patients experience during Covid-19-hospitalization includes different kinds of suffering. The illness is united with different kinds of fears and worries which includes the patients own health and the health of friends and family. Person centered-care is important and to see the patient from a lifeworld perspective can cater the patients needs.

Thesis focuses on impact of covid-19 pandemic on employees of retail chain store, who couldn't work during the lockdown. Using self-evaluation questionnaire and CD - RISC 10 scale we mapped selected aspects like well-being, perception of risk of infection, teamwork, experienced emotion and resilience. Survey was completed during both spring and autumn lockdown. We processed the results using correlations, linear regressions and paired t-test on sample of n=199 employees during the spring, n=192 employees during autumn. We managed to pair 41 answers. During the spring survey we found several significant correlation between variables: percieved difficulty of lockdown and percieving the infection as risky (r=0,313, p <0,001), satisfaction of employee with: the communication with superior and need to communicate (r=0,424, p <0,001) and feeling of being informed (r=0,545, p <0,001). Percieved difficulty of lockdown weakly correlated with emotion of fear (r=0,346, p <0,001). For variables well-being we found two significant predictors: emotion of sadness (p=0,004) and anger (p=0,039), for variable percieing the difficulty of lockdown we managed to find two predictors: percieving the infection as risky (p=0,001) and importance of emotion in respondent's life (p=0,035). Feeling of being informed from the...

The aim of this thesis is to explore the needs of clients of one of the helplines for seniors in time of the state of emergency in spring 2020. Before the exploration itself, theoretical background is described - definition of important terms, researches on experience and impact of the covid-19 pandemic and also selected theories of needs. The aim was achieved by the use of the method of grounded theory, I analysed the records about calls in the given time frame (12.3. - 17.5.2020). This resulted in determination of six categories of needs, which were being expressed by the line's clients in association with the given situation. The importance of practical help was decreasing, on the other hand, needs of contact, information and dignity were increasing. Emotional needs were important during the whole time period, least important during the second period. Need of certainty was the least expressed one. The results of this thesis can be used as a foundation of follow-up research and also as an inspiration in solving similar situations.

Butiksdöden och Covid-19 har båda ändrat förutsättningarna för hur detaljhandelsföretag behöver tänka kring sina fysiska butiker för att hålla sig konkurrenskraftiga. Det har börjat ske att konsumenter köper allt mer online och med den globala epidemin så innebär det att strategierna som fungerade tidigare möjligen inte längre gör det. Syftet med denna studie är att undersöka vilken påverkan som externa händelser har på hur detaljhandelsföretag arbetar med sina försäljningskanaler. Studien gjordes genom att intervjua fem olika butiks/varuhuschefer inom stora detaljhandelsföretag som är verksamma i Sverige. Studien använder sig av en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användas för att samla in empirin. Teorierna som används inom studien delades in i två spår: teorier kring olika flerkanalsstrategier och konsumentbeteende. Resultatet som genererades av studien var att detaljhandelsföretagen inte har kommit fram med helt nya arbetsmetoder och strategier som åtgärd mot covid-19, utan de har istället förbättrat och utvecklat redan befintliga arbetsmetoder och strategier. Detta skiljer sig från påverkan av butiksdöden där dessa företag behövt öppna nya verksamheter och komma fram med nya strategier i samband med användningen av internet. Det här visar även på att företagen inte kan behålla sina vanliga strategier när det förekommer problem utanför deras kontroll. Resultaten visade också att det var Covid-19 som var den händelse som hade störst påverkan angående hur företagen arbetar. / The retail apocalypse and Covid-19 have both changed the landscape of retail businesses and the way these companies have to think about their physical stores. More and more customers are choosing to buy online and Covid-19 has seemed to increase this behavior even further meaning that the old strategies may no longer work. The purpose of this study was to examine what impact external events have on how retail businesses work on their sales channels. This was achieved by interviewing five different store managers in the retail business active in Sweden. The study used a qualitative method where semi structured interviews were used to collect data. The theories used were divided in two categories: theories regarding multi-channel strategies and theories regarding consumer behavior. The results that the study generated were that the retail businesses did not create new methods and strategies as a measure against Covid-19, they had instead improved and developed the already existing methods and strategies. This is in contrast to the effect of the retail apocalypse where these companies have had to open new operations and had to come up with new strategies in conjunction with the usage of the internet. This also shows that these businesses can not retain their regular strategies when faced with problems outside their own control. The results showed that Covid-19 was the event that had the biggest impact on how the companies operated.

Syftet med denna studie var att undersöka arbetspendling med kollektiva färdmedel i VästraGötalandsregionen under covid-19-pandemin samt faktorer som spelar in vid val av kollektiv trafik som färdmedel för att förklara eventuell påverkan på mobilitet. De frågeställningar som besvarats är: 1. Hur har resandet med kollektiva färdmedel i Västra Götalandsregionen förändrats till följd avcovid-19-pandemin? 2. Hur kan valet av kollektiva färdmedel för arbetspendling under covid-19-pandemin förklaras? 3. Hur har mobiliteten bland personer som använder kollektiva färdmedel för arbetspendlingpåverkats av covid-19-pandemin? För att besvara frågeställningarna har en induktiv studie med kvantitativa och kvalitativa metoder genomförts. Ett omfattande material om antalet resor med kollektivtrafik i Västra Götalandsregionen från 2019 och 2020 har använts för att visa hur resandet förändrats. En enkätundersökning med personer som arbetspendlat med kollektiva färdmedel under covid-19-pandemin har genomförts. Studien bekräftar att antalet resenärer i kollektivtrafiken har minskat kraftigt i majoriteten av kommunerna i VästraGötalandsregionen. Ekonomiska faktorer visas vara en stark förklaringsfaktor för valet av kollektivtrafik som färdmedel. Studien visar även att en avgörande faktor för möjligheten att arbeta hemifrån ligger i vilken typ av arbete en individ har och att covid-19-pandemin kan ha bidragit till en ökad transportrelaterad social exkludering. Studiens tydligaste slutsats är att personer som använt kollektivafärdmedel för arbetspendling har tagit till olika mobilitetsstrategier för att kringgå de barriärer i form av oro och upplevd otrygghet som pandemin givit upphov till. Slutligen visade studien att covid-19-pandemin har mobilitetsbegränsande effekter på den grupp som inte haft några alternativa färdmedel än kollektivtrafik för sina resor till och från arbetet. / The purpose of this study was to investigate commuting by public transport in the Västra Götaland region during the covid-19 pandemic and the factors that play a role in the choice of public transport as a meansof transport to explain any impact on mobility. The questions answered are: 1. How has travel by public transport in the Västra Götaland region changed as a result of the covid19 pandemic? 2. How can commuting for work with public transportation during the covid-19 pandemic beexplained? 3. How has the mobility of people using public transport for commuting been affected by the covid19 pandemic? To answer these questions, an inductive study with quantitative and qualitative methods has been conducted. Extensive material on the number of travels with public transport in the Västra Götaland region from 2019 and 2020 has been used to show how travel has changed. A survey of people who commuted to work by public transport during the covid-19 pandemic has been conducted. The study confirms that the number of passengers using public transport has decreased vastly in the majority of municipalities in the Västra Götaland region. Economic implications are shown to be a strong explanatoryfactor for the choice of public transport as a means of transport. The study also shows that a key factor for the opportunity to work from home lies in the type of work an individual has and that the covid-19pandemic may have contributed to an increased transport-related social exclusion. The clearest conclusion of the study is that people who have used public transport for work commuting have resorted to different mobility strategies to circumvent barriers in the form of anxiety and perceived insecurity that the pandemic has given rise to. Moreover, it can be concluded that the covid-19 pandemic has mobility limiting effects on the group that does not have any other means of transport than public transport for their commuting to and from work.

Bakgrund: I slutet av 2019 spreds sjukdomen Covid-19 och i mars 2020 deklarerades det som en pandemi. Sjukdomen resulterade i en stor mängd intensivvårdskrävande patienter vilket krävde stora resurser från hälso- och sjukvården. Historiskt har omfattande epidemier under 1900-talet påverkat vården på liknande sätt och sjuksköterskor som har arbetat under dessa har upplevt en stor arbetsbelastning vilket påverkat deras mående. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att arbeta med intensivvårdskrävande patienter drabbade av Covid-19 under år 2020. Metod: Intensivvårdssjuksköterskor från tre intensivvårdsavdelningar i Mellansverige intervjuades i fokusgrupper angående deras upplevelser av att vårda patienter med Covid-19. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt Krueger och Caseys (2015) konstant jämförande metod. Resultat: Resultatet sammanställdes till 5 kategorier och 15 koder. Kategorierna var Personliga uppfattningar, Pandemins påverkan på vården, Relationen med patient och närstående, Arbetsgivarens hantering och Yrkets framtid. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskorna upplevde en ansträngd arbetssituation, där stress och utmaningar av att arbeta i skyddsutrustning var utmärkande. Arbetsbelastningen upplevdes leda till en hotad patientsäkerhet. Sjuksköterskorna upplevde en bristfällig beredskap inom organisationen. De saknade konkret klinisk information samt stöd från arbetsgivaren. För- och nackdelar av att inte ha närstående närvarande på avdelningen diskuterades och slutligen uttryckte sjuksköterskorna en oro inför framtiden. / Background: At the end of 2019, Covid-19 disease took spread and in March 2020 it was declared as a pandemic. The disease claimed large resources from the health care system. Epidemics during the 20th century have affected the health care system in a similar way and nurses working during these conditions have experienced a great workload, which affected their well-being. Aim: To describe the Critical Care Nurses [CCN] experiences working with patients suffering from Covid-19 during the year of 2020. Method: CCN from three critical care units in Sweden were interviewed in focusgroups regarding their experiences of caring for patients with Covid-19. The interviews were transcribed and analyzed according to Krueger and Casey's (2015) constant comparative method. Results: The results were compiled into 5 categories and 15 codes. The categories were Personal perceptions, The pandemic's impact on care, The relationship with the patient and their relatives, The management by the employer and The future for the profession. Conclusion: CCNs experienced a strained working situation, where stress and challenges of working in protective gear were characteristic. This led to a perceived endangered patient safety. The nurses experienced a lack of preparedness within the organization, they lacked information and support from their employer. Impacts of not having the patient's relatives present were discussed and finally the nurses expressed concern about the future.

Latinx communities in the United States made up 18% of the total population, yet accounted for 33% of COVID-19 morbidity and mortality. This supported the study aim to increase Latinx COVID-19 knowledge and self-efficacy for performing COVID-19 risk reduction mitigation behaviors via dissemination of the new online e-health intervention of the “Our COVID-19 Knowledge Test.” The study recruited online a largely female Latinx adult sample (N=118) with 68.6% born in the U.S. that was well-educated, given a mean education level of a bachelor’s degree; and, a mean annual household income of $50,000 to $99,000. During the pandemic year of 2020, 46.5% of the survey participants experienced moderate to maximum/extreme cultural stress, and moderately high COVID-19 related stress—while 66.9% reported depression, 78.8% anxiety, and 45.2% trauma. Their high rates of COVID-19 depression and anxiety were more than double those rates reported across samples identified globally during the pandemic. They experienced significant declines in their self-rated mental health status and physical health status from pre-pandemic to during the pandemic, high social support, and closest to a good quality of life. Supporting the value of the new “Our COVID-19 Knowledge Test” as a brief online e-health intervention, paired t-tests showed statistically significant increases in self-ratings for both COVID-19 knowledge and self-efficacy for COVID-19 risk reduction behaviors after taking the True-False test. Participants endorsed the dissemination of the new True-False “Our COVID-19 Knowledge Test” with all True answers as a brief online e-health intervention they would recommend to others as a way to learn about COVID-19. Meanwhile, on this True-False test, the sample evidenced very high knowledge of COVID-19. The sample also had a high intention to vaccinate or already vaccinated at 87%. Findings from independent t-tests, Pearson correlations, and regression analyses collectively affirmed the critical importance of having both high knowledge and high self-efficacy for performing preventive behaviors for reducing the risk of COVID-19 transmission, implementing mitigation strategies, and reducing mortality. Implications and recommendations focused on the value of the genre of a True-False test, with all True answers, for disseminating evidence-based information, and countering misinformation during pandemics and public health crises. Finally, the short tools used in this study were recommended for application in future research and as screening tools.

Under våren 2020 drabbades Region Stockholm av en pandemi som gick under namnet Covid-19, med ett kraftigt ökat inflöde av patienter. Ett av det större sjukhuset utökade sina vårdplatser inom intensivvården med flera hundra, och personal inom sjukhuset omplacerades för att möta upp behovet av intensivvårdsplatser. Samtidigt aktiverades ett krisavtal som reglerade anställningsvillkoren med utökad veckoarbetstid. Studier har visat att sjukvårdspersonal som arbetat under Covid-19 har utsatts för arbetsrelaterad stress med fysisk och psykisk utmattning. Att arbeta som intensivvårdssjuksköterska kräver specialistutbildning för att vårda patienter i en komplex högteknologisk miljö, och för patienten är ett interprofessionellt samarbete en förutsättning för en god och säker vård. Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur sjuksköterskor utan formell kompetens och erfarenhet av intensivvård lärde sig arbetet inom intensivvården under Covid-19. Totalt tio anestesisjuksköterskor, operationssjuksköterskor och grundutbildade sjuksköterskor deltog i studien och berättade om sina upplevelser av hur de lärde sig arbetet i ett socialt sammanhang och hur det påverkade deras lärande. Studien utgår från Wengers sociala teori ’Communities of Practice’ med delar som praktik, gemenskap, mening och identitet. Resultatet har efter analys av  insamlade empirin gett fyra huvudteman med underteman som diskuteras i ljuset av teorin, och i ett bredare perspektiv diskuteras relevansen av arbetet. / In the spring of 2020, the Stockholm Region was hit by a pandemic known as Covid-19, with asharp increase in the number of patients. One of the larger hospitals expanded its intensive careunits by several hundred, and staff within the hospital were relocated to meet the need forintensive care units. At the same time, a crisis agreement was activated which regulated theterms of employment with extended weekly working hours. Studies have shown that healthcareprofessionals working under Covid-19 have been exposed to work-related stress with physicaland mental exhaustion. Working as an intensive care nurse requires specialist training to carefor patients in a complex high-tech environment, and for the patient, interprofessionalcollaboration is a prerequisite for good and safe care. This study aims to contribute knowledgeabout how nurses without formal competence and experience of intensive care learned the workin intensive care during Covid-19. A total of ten anesthesia nurses, surgical nurses andundergraduate nurses participated in the study and told about their experiences of how theylearned the work in a social context and how it affected their learning. The study is based onWenger's social theory of ‘Communities of Practice’ with elements such as practice,community, meaning and identity. After analyzing the collected empirical data, the results havegiven four main themes with sub-themes that are discussed in the light of the theory, and in abroader perspective, the relevance of the work is discussed.