The purpose of the essay is to examine different people's experiences of the home and their experiences in terms of how working life and the work situation have been affected during the Covid-19 pandemic. The questions answered in this essay are how the role of the home has changed during the Covid-19 pandemic, and how people's working lives have been affected during the Covid-19 pandemic. This topic is important and interesting to study to understand how the importance of the home, people's work life and work situation have been affected during the covid-19 pandemic. This essay has been based on a mixed method, this means that both a qualitative and a quantitative method have been used. Two qualitative interviews and a survey have been conducted, and used together with previous studies to answer the essay's questions. The research's conclusions have shown, among other things, that the home has been given a changed role during the Covid-19 pandemic, and that it has shifted from being a place for recreation and rest to a workplace. In addition, people's working lives have been affected in many different ways, some consequences can be considered positive and others negative. The benefits are, for example, more flexible working hours and employees does not have to travel to and from work. But the disadvantages are, for example, that the contact at work can become more complex and the work from home can be seen as a kind of isolation.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om och isåfall hur upplevelsen av matbutiker har förändrats hos föräldrar under covid-19 pandemin. Studiens frågeställningar är följande Hur ser föräldrarnas upplevelse av matbutiker ut? Finns det processer som har förändrat upplevelsen för föräldrar till matbutiker och isåfall vilka? Studien har tagit utgångspunkt i teorierna den socio rumsliga dialektiker, individnivån av den sociala nivå indelningen i samhället och även den kulturgeografiska förklaringen till varför människor konsumerar. De metoderna som använts i studien är kvantitativ enkätstudie och kvalitativ intervjustudie. Denna metod av datainsamling för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. I resultatet presenteras i diagram, tabeller, citat, korsdiagram under olika teman utifrån respondenternas svar. Resultaten har presenterats på detta sätt för att hjälpa läsaren att se de resultat som studien ger. Avslutningsvis har slutsatserna i studien varit att en del föräldrar har upplevt en förändring i matbutiker och andra inte har inte upplevt det. Det har även visats att de processer som förändrats föräldrars upplevelse bygger på de sociorumsliga dialektiker och den individnivån som finns i samhället. / The purpose of this essay was to investigate if and how the experience of grocery stores has changed for parents during the covid-19 pandemic. The study's main questions are as followsWhat does parents' experience of grocery stores look like?Are there processes that have changed the experience for parents of grocery stores and if so, which ones?The study has been based on the theories of the socio-spatial dialects, the individual level of the social levels in society and also the cultural-geographical explanation of why people consume. The methods used in the study are quantitative questionnaire study and qualitative interview study. This method of data collection was chosen to be able to answer the study'spurpose and questions. The results are presented in diagrams, tables, quotes, cross-diagramsunder different themes based on the respondents' answers. The results have been presented in this way to help the reader see the results of the study. The conclusions of the study have been that some parents have experienced a change in grocery stores while others have not experienced that. It has also been shown that the processes that have changed parents' experience are based on the socio-spatial dialects and the individual level that exists insociety.

Syftet med denna studie är att med narrativet i fokus undersöka hur fem sjuksköterskor ser på sittarbete och hur de navigerat sig igenom det under COVID-19 pandemin. Det empiriska materialetbestår av semistrukturerade kvalitativa intervjuer som hölls med fem sjuksköterskor som alla vårdatcovidpatienter. Materialet analyserades genom tematisk narrativ analys och strukturell narrativ analys.Den tematiska analysen identifierade ett antal övergripande teman i sjuksköterskornas berättelser;bakgrund, tillbakablickande, nya arbets- och förhållningssätt, kollegialt stöd, samarbete ochreflektioner samt ovisshet och kunskapsbrist. Sjuksköterskornas berättelser har analyserats genombegreppet meningsskapande samt med Labov och Waletzkys modell om narrativets struktur. Urresultaten framkom att sjuksköterskorna behövt orientera sig genom händelser de inte vetat hur de skaagera inom. För att orientera sig har samtliga informanter påbörjat en meningsskapande process för atttillmäta förståelse till situationen där berättandet haft en central funktion i att göra detta. / The aim of this study is to with focus on narratives examine how five nurses view their work and howthey’ve navigated through it during the COVID-19 pandemic. The empirical data consists ofqualitative semi-structured interviews with five nurses who have been caring for patients diagnosedwith COVID-19. The material was analysed through a thematic narrative analysis and structuralnarrative analysis. The results from the thematic analysis identified a number of general themesretrieved from the nurses’ narratives: background, retrospection, new modes for operation and approach, collegial support, teamwork and reflections as well as uncertainty and knowledge-deficiency. The nurses’ narratives have been analysed through the concept of sensemaking as well as Labov and Waletzky’s model about narrative structure. The results showed that the nurses’ have beencompelled to adjust to events that they lack previous knowledge within. In order for the informants toadjust, they have begun a sensemaking process to allot understanding of the situation in whichnarrating has played a central part.

Bakgrund: Pandemier har genom historien utgjort ett stort hot mot den globala folkhälsan och utbrottet av covid-19 innebar en ökad arbetsbelastning för hälso- och sjukvården runt om i världen. Tidigare forskning har främst beskrivit sjuksköterskors upplevelser från akut- och intensivvården, medan färre avhandlat erfarenheter sedda ur distriktssköterskans synvinkel. Syfte: Att belysa distriktssköterskornas erfarenheter av att arbeta i primärvården under covid-19 pandemin. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes. Deltagare var åtta distriktssköterskor med anställning i Sundsvall, Sverige. Data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskornas beskrivning av sina erfarenheter resulterade i tre kategorier: Svåra etiska ställningstaganden, Förändrat arbetssätt och Nya erfarenheter. Ur kategorierna framträdde sex underkategorier: Bemötande från patienter, Bemötande från anhöriga, Att arbeta med skyddsutrustning, Krav på flexibilitet, Behov av utbildning samt Behov av information och stöd. Slutsats: Ett bättre stöd genom tydlig information och kommunikation från ledning kan underlätta arbetsbelastningen för distriktssköterskan vid dessa utmanande tider. Att tillvarata resurser, fördela ansvar och stärka hela teamet genom mer förberedande träning samt sträva efter en trygg arbetsmiljö är viktigt. / Background: Pandemics has throughout the history posed as a threat towards the global health care and the outbreak of covid-19 meant an increased workload of the health care around the world. Previous research has mainly focused on the experiences of nurses working in the critical- and intensive care, while less has discussed the experiences from the community nurse point of view. Aim: To illustrate the experiences of community nurses working in the primary care during the covid-19 pandemic. Method: A qualitative interview study with inductive approach was implemented. Participants were eight community nurses currently working in Sundsvall, Sweden. Data was analyzed using a qualitative content analysis. Results: The community nurses’ descriptions of their experiences resulted in three categories: Difficult ethical dilemmas, Changes in the way to work and New experiences. From the categories, six subcategories emerged: Treatment from patients, Treatment from relatives, Working with personal protective equipment, Demands of flexibility, The need of education and The need of information and support. Conclusion: Improved support from the management through distinct information and communication can ease the workload of the community nurse at these challenging times. To make use of resources, distribute responsibilities and to strengthen the whole team through preparatory education and strive to make the working environment safe is important. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-04</p>

Bakgrund Till akutmottagning kommer patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19 smitta. Sjuksköterskor ska kunna ge alla patienter en god och säker vård utifrån gällande lagar och rutiner. Patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19 kan snabbt försämras, vilket gör att sjuksköterskor ställs inför utmaningar i vården med och kring dessa patienter. För att sjuksköterskor ska kunna arbeta säkert och vårda patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19, krävs det att de klär sig i adekvat skyddsutrustning. Syfte Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bedriva säker vård för patienter med misstänkt eller konstaterad covid-19 smitta på akutmottagning. Metod  Studien genomfördes med kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamling gjordes genom tio semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på akutmottagning i södra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes av det insamlade materialet. Resultat  Tre kategorier med subkategorier framkom: Utmaning med isoleringsvård (tidskrävande, bemanning och kontakt): Arbetsmiljö (psykisk påverkan, fysisk påverkan och trygghet): Förändrat arbetssätt (logistik, kunskap, rutiner och lokaler). Slutsats  För att kunna bedriva trygg och säker vård på akutmottagning under pågående pandemi krävs det rätt förutsättningar, som anpassade lokaler för isoleringsvård, evidensbaserade rutiner, skyddsutrustning, tid för patienterna, rätt bemanning och tid för återhämtning. / Introduction Patients with suspected or established Covid-19 infection arrive to the emergency department. Nurses must be able to provide all patients with good and safe care based on current laws and routines. Patients with suspected or established covid-19 can rapidly deteriorate, which means that nurses are faced with challenges in care with and around these patients. To be able to take care of patients with suspected or established covid-19, nurses must wear personal protective equipment. Aim  To describe nurses' experiences of providing safe care for patients with suspected or established covid-19 infection within the emergency department. Method  The study was conducted using a qualitative method with an inductive approach. Data collection was done through ten semi-structured interviews with nurses in the emergency department in southern Sweden. Qualitative content analysis was performed on the collected material. Results  Three categories with subcategories emerged: Challenge with isolation care (time consuming, staffing and contact): Work environment (mental impact, physical impact and secureness (security): Changed way of working (logistics, knowledge, routines and premises). Conclusions  To provide safe and secure healthcare in emergency department during ongoing pandemic, there must be correct prerequisites, like customized premises for isolation care, evidence-based routines, personal protective equipment, adequate staffing, time for patients and time for recovery.

Reserach question: To what extent has consumer behaviour been influenced by supermarkets’ CSR responses to the COVID-19 pandemic? Purpose: To what extent the perceived importance of CSR responses by supermarkets to the COVID-19 pandemic has influenced consumer behaviour and what implications this have for the business-consumer relationship. Method: Quantitative study by collecting 137 responses from Swedish consumers. A deductive approach to theory development alongside a positivist and partially interpretivist philosophical position is utilized to explain the extent of change in consumer behaviour. Conclusions: The results of the study indicate that the perceived importance of CSR responses to the COVID-19 pandemic of supermarkets has influenced consumer behaviour which has implications for the business-consumer relationship. The authors also discovered that the effect of cause-fit CSR activities is particularly strong in the Swedish empirical context.

Bakgrund: Distansarbete till följd av den pågående Covid-19 pandemin har blivit ett hett ämne senaste året. HR har som alla andra yrkesgrupper påverkats av detta, HR är ett komplext yrke som kräver mycket mänsklig interaktion och därför kanske kan vara svårt att kombinera med ett distansarbete i alla lägen. Syfte: Syftet är att tolka om HR-rollen har förändrats inom organisationer i kontexten det ökade distansarbetet till följd av Covid-19. Metod: Denna studie har genomförts med hjälp av en kvalitativ datainsamling i form av semistrukturerade intervjuer och ett tolkande förhållningssätt. Datainsamlingen har sedan lett till en empirisk dataanalys som identifierade fyra teman i form av initialt krisarbete, det digitala arbetssättet, kommunikation i digitala sammanhang och framtiden efter covid-19. Slutsats: HR har behövt arbeta mer operativt än tidigare för att kunna hantera den problematik som Covid-19 har medfört. Detta har medfört att fokus skiftats ifrån de strategiska roller som finns inom HR. Därför har HR-rollen påverkats men i grunden inte förändrats. / Background: Teleworking as a result of the ongoing Covid-19 pandemic has become a hot topic in recent years. HR, like all other professions, has been affected by this, HR is a complex profession that requires a lot of human interaction and therefore may be difficult to combine with a telework in all situations. Purpose: The aim is to interpret if there is a change in the HR role within organizations in the context of the increased teleworking as a result of Covid-19. Method: This study was conducted using a qualitative data collection in the form of semi-structured interviews and an interpretive approach. The data collection has since led to an empirical data analysis that identified four themes in the form of initial crisis work, the digital approach, communication in digital contexts and the future after covid-19. Conclusion: HR has had to work more operationally than before to be able to handle the problems that Covid-19 has caused. This has meant that the focus has shifted from the strategic roles that exist within HR. Therefore, the HR role has been affected but has not fundamentally changed.

In this study you as a reader are going to get an understanding how Swedish commercial real estate companies met the problems during the Corona pandemic. The consequences that the pandemic caused and how companies acted during a recession. The study was made with a qualitative method with an abductive approach. In this study personnel in leading positions from six different commercial real estate companies were interviewed.  There are lot of theories about what kind of impact the pandemic will cause in the real estate industry. Will the result be empty premises with lot of vacancies, loss of rental income and how will the predictions look like in the future. Will the demand for office properties decrease when people realizing the comfort of working from home?  The study showed, that among the interviewed real estate companies most of them did apply for the state rent subsidy. The loss of rental income during the period has not increased more than a few percent. However, the insight of the importance of frequent customer dialogues and to work proactively has improved during the recession. Some future actions involves strategies to invest in properties in different segments and in various places. Overall, all of the interviewed companies predicts a transformation in the real estate industry but to what, is still a question.

Ett virus vid namn Covid-19 spred sig i början av 2020 över världen och tvingade människor att arbeta på distans. Vad tycker cheferna om distansarbetet och hur påverkar det deras syn på hur de vill fortsätta med distansarbetet efter att pandemin är över? Syftet är att beskriva chefers positiva och negativa inställning till distansarbetet samt hur det påverkar deras inställning till distansarbete efter Covid-19. Studien är grundad i en kvalitativ och kvantitativ forskningsstrategi där intervjuer, enkäter och sekundärdata används för att skapa en triangulering. Studien undersöker chefer som arbetat på distans och hur deras upplevelser och åsikter påverkats av distansarbetet. Cheferna har både positiva och negativa inställningar till att arbeta på distans, dessa inställningar påverkade deras syn på hur arbetet skulle se ut efter pandemin. De positiva effekterna var aspekter som ansågs göra distansarbetet mer effektivt och som hade positiv påverkan på livsbalansen för dem. De negativa effekterna ansåg till största delen vara ensamhet och skapade en avsaknad till kontakt. Det framgår att de positiva effekterna påverkade viljan att fortsätta arbeta på distans medan de negativa effekterna påverkade cheferna att inte vilja arbeta helt på distans. Det tillsammans med inställningar om vad som kunde påverka framtidens distansarbete bidrog till en hybridlösning. Vilket med andra ord är att chefers optimala arbetssituation är att arbeta 2–3 dagar på distans och resterande på kontoret. / A virus called Covid-19 spread around the world in early 2020, forcing people to work remotely. What do managers think about teleworking and how does it affect their view of how they want to continue teleworking after the pandemic is over? The purpose is to describe the manager's positive and negative attitude to telework and how it affects their attitude to telework after Covid-19. The study is based on a qualitative and quantitative research strategy where interviews, questionnaires and secondary data are used to create a triangulation. The study examines managers who worked remotely and how their experiences and touch affect the telework. The managers have both positive and negative attitudes to working remotely and these led on to how they thought the work after the pandemic would look like. The positive effects were aspects that were considered to make teleworking more efficient and that had a positive effect on their life balance. The negative effects were largely considered to be solitary and created a lack of contact. They show that the positive effects influenced the willingness to continue working remotely, while the negative effects influenced managers not to want to work entirely remotely. This, together with attitudes about what could affect future teleworking, contributed to a hybrid solution. Which in other words is that the leader optimal work situation is to work 2-3 days remotely and the rest in the office.

Den akuta situationen med Covid-19 har haft en global påverkan på utbildning. Vid studiens tidpunkt hade pandemin pågått i drygt ett år och normala förhållanden var inte inom synhåll.  Författarna av denna uppsats har själva genomgått en radikal förändring och har känt behovet av att undersöka kring ämnet programmering vid distansundervisning. För att sätta ljus på de positiva aspekterna och hitta möjligheter för vidareutveckling, vill författarna förmedla det som varit bra respektive mindre bra. Uppsatsen genomsyras av en tematisk analys efter ett antal genomförda kvalitativa intervjuer.  Studien har huvudsakligen sökt efter berättelser, upplevelser och känslor som studenter och lärare på programmet Informationsarkitekt vid Malmö Universitet delar med sig.  Trots att studieresultaten inte påvisade någon märkbar skillnad i förhållande till föregående år, verkar pandemin ha haft en stor inverkan på många områden. Lärarna upplevde att klyftan mellan högpresterande och lågpresterande studenter blivit större. Detta tros delvis bero på att de lågpresterande studenterna drar sig för att be om hjälp, trots att de är i behov av det. Samtidigt tycks de högpresterande studenterna blivit duktigare på att söka information på egen hand. / The emergent situation regarding Covid-19 has had an effect on education globally. At the time of this study, the pandemic had been going on for about a year. The usual everyday life was nowhere to be seen.  The authors of this paper have experienced the radical changes and felt the need to investigate the remote education of programming. To shed some light on the positive outcomes and to find possibilities for further improvements, the authors want to relay the successful and unsuccessful aspects. The paper contains a thorough thematic analysis of the conducted qualitative interviews. In the study, stories, experiences and feelings from the students and teachers from the information architect programme at Malmö University have been the main part of the data collected.  Though the grades didn’t show any noticeable differences in comparison to the last few years, the pandemic seems to have had a major impact in many areas. The teachers have witnessed an increasing gap between high performing students and low performing students. It is believed that this may be caused by the low performing students' tendency not to seek help when they need it the most. While the high performing students seem to have gotten better at searching for information by themself.