Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur vinstdrivande företag i Sverige kommunicerar sitt eget CSR-arbete. Genom undersökningen vill vi beskriva kommunikationen som olika företag använder för att förmedla sitt arbete. Bland annat har vi i studien tagit reda på vilken form det kommuniceras i, vad som förmedlas till respektive företags intressenter, och vilka begrepp som företagen använder sig av.   Metod: Studien grundar sig på en kvalitativ metod. Med hjälp av intervjuer med sex olika företag, som tillhör olika branscher, har material samlats in. Vi har också varit i kontakt med CSR Sweden, ett nätverk som finns för att hjälpa företag med CSR-frågor. I undersökningen har en observation av varje företags hemsida även gjorts, för att få en inblick i kommunikationen av CSR från ytterligare ett perspektiv än själva intervjupersonerna.   Resultat & slutsats: Bland annat tas upp att samtliga kommunicerar via redan befintliga kanaler, och att det tydligt finns en skillnad mellan extern respektive intern kommunikation. Vidare att kommunikation kan ske via envägs- eller flervägskommunikation. En slutsats är just att flervägskommunikation, som i teorin är det bättre alternativet, har bättre förutsättningar på det interna planet. Extern kommunikation verkar mest ske i form av envägskommunikation, d.v.s. att företaget enbart informerar utan att involvera sina externa intressenter.   Förslag till fortsattforskning: I vår studie har vi enbart undersökt kommunikationen av CSR-arbeten från företagens perspektiv. Det vore därför intressant att undersöka hur denna kommunikation uppfattas av intressenterna.    Uppsatsens bidrag: Studien visar på att CSR fortfarande är ett nytt och otydligt begrepp. Vår förhoppning är att uppsatsen ska bidra till en bättre förståelse kring vad CSR är och hur olika företag kommunicerar detta.     Nyckelord: CSR, vinstdrivande företag, kommunikation, intressenter, hållbarhet, miljö, samhälle. / Aim: The aim of this thesis is to examine how Swedish companies that are for profit do to communicate their CSR-activities. To describe this communication, the authors have chosen to look at the ways that the companies communicate, what messages they send to the stakeholders and in what terms this companies express themselves.   Method: In this research there has been used a qualitative method. Through interviews, you will get an insight in six different companies from six different lines. An interview has also been done with CSR Sweden, which is an organisation networking to support members with issues related to CSR. To get a wider perspective of this communication, observations of the companies' homepages have been made.   Result & Conclusions: For instance, there is mentioned how all six companies send their messages through already existing communication channels. The importance of differing between external and internal communication is also revealed. One conclusion, of this study, is that communicating through a dialogue with the stakeholders seems to be happening more with the internal stakeholders, and that probably because there is better conditions for this. External communication appears to be happening mostly in a one-way direction, which means that a company does not involve external stakeholders to a degree where they get to discuss.   Suggestions for future research: This study is entirely based on the companies perspectives. Hence it's interesting to make a research about how different stakeholders receive the messages sent from the companies.      Contribution of the thesis:  In this study it appears that CSR, still today, is a relatively new and confusing term. Therefore we hope that our thesis will contribute to a better understanding of CSR and how different companies communicate this.    Key words: CSR, for profit companies, communication, stakeholders, sustainability,                        environment, society.

With the increased concentration on the corporate social responsibility (CSR), firms are not only required to focus narrowly on generating profit returns for shareholders, but also asked to take responsibilities for firms’ other stakeholders, e.g. customers, employees, society etc., from social, environment and economic perspectives. Hence, nowadays, both having a decent CSR performance and adding profitability are the significant aspects for the company to achieve the sustainable success in the long term. In terms of that, this dissertation aims to explore the CSR-profitability relationship, namely, to explore how does CSR influence the firm’s profitability. After reviewing related literature, and choosing the single-case research method, collecting and handling quantitative and qualitative data analysis, findings are: (1) the CSR-profitability relationship in the case company is not clear in last five years; (2) the prior finding shows ambivalent view and inconsistency with the positive mediating process, a process used to define the CSR-profitability association, of the case company. After discussion of the findings, this study concludes that: (1) the CSR-profitability relationship cannot be clearly defined due to the complex mediating process and direct or indirect effects from tangible/intangible mediating factors; (2) generally, it is not likely to measure the financial impacts from the whole CSR performance, but, the financial impacts can be measured project by project; (3) those intangible resources that related to the CSR cannot be measured; (4) the inconsistent result from the finding may due to some other reasons, e.g. the problem of depending on accounting-based approach to measure the financial impacts from CSR, influence from specific financial crisis, lacking comprehensive measurement system of CSR etc.

Syftet med denna studie är att analysera hur tre banker; Swedbank, SBAB och SEB arbetar med Corporate Social Responsibility (CSR) och hur deras kunder påverkas av och relaterar till dess CSR. Sedan framförallt börskraschen 2008, som till stor del skapades av bankers socialt och ekonomiskt oansvariga agerande, så har CSR begreppet ökat något enormt inom bankbranschen. Krisen har både skapats på grund av en avsaknad av CSR samt att CSR nu har blivit en lösning på den. Svenska Bankföreningen som företräder Sveriges banker menar att många svenska banker har kommit långt i sitt arbete med CSR. De beskriver bland annat hur bankerna arbetar med socialt ansvarstagande genom anställningsvillkor samt jämställdhetsfrågor men också hur bankerna jobbar med etiskt ansvarstagande för att motverka mutor och korruption. Forskningen inom CSR:s finansiella påverkan har visat på både positiva, negativa och neutrala resultat. Därför kommer studien att ta reda på hur banker arbetar med CSR och hur deras kunder relaterar till detta. Studien har triangulering som ansats. Tre personer har intervjuats, en per bank, genom semistrukturerade intervjuer. En enkätundersökning har genomförts centralt i Stockholm med totalt 111 respondenter och ytterligare 25 respondenter via en identisk internetenkät på Facebook. På grund av att studien har ett abduktivt angreppssätt har den teoretiska referensramen haft en ursprunglig form som sedan alternerats allt eftersom studien pågått för att skapa en grund till analysen. I slutändan består den teoretiska referensramen av CSR:s historia, CSR idag, Carrolls pyramid, Socially responsible investing (SRI), Screeningprocess.

ProblemSvårigheten som Länsförsäkringar Bergslagen upplever är att identifiera, definiera och kommunicera sitt samhällsansvar, då vi upplever att de har en viss osäkerhet med vad begreppet innefattar.   SyfteSyftet med studien är att beskriva hur Länsförsäkringar Bergslagen arbetar med samhällsansvar idag.   MetodVi har genomfört två kvalitativa intervjuer och flera strukturerade kortintervju för att samla in den empiriska datan.  Den data vi har samlat in har sedan ställts mot teori i ett försök att besvara studiens syfte samt besvara studiens huvudfråga och delfrågor.   SlutsatsLänsförsäkringar Bergslagen säger sig arbeta med CSR, men det uppkom under studiens gång att de inte är insatta i vad som innefattas i begreppet. För att försöka identifiera och definiera sitt ansvar tror vi att de som första åtgärd behöver se hur andra aktörer inom samma bransch väljer att arbeta med CSR. Detta för att få en förståelse för vad som kan innefattas i begreppet, inom den verksamheten de verkar.

The purpose of this thesis is to gain a deeper understanding about why Swedish banks choose to work and report CSR and also analyze differences and similarities between two banks. Research question: Why do Swedish companies within the financial sector choose to report and work with Corporate Social Responsibility? The major incentives to work and report CSR are because it benefits bank´s businesses, which is driven by stakeholders. Stakeholder pressure is also an important incentive, especially pressure from customers and employees. The incentives that differed between the two banks were morality of the business leader, society and the priority of stakeholders. The incentives that we could not support were guidelines and competitors-

Hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt fenomen och hur företag ska hantera detta är oklart. Denna studie fokuserar på förändringen över tid av denna typ av rapport från början på 2000-talet fram till de senast publicerade rapporterna, 2013 och 2014 i stora svenska företag. Vi granskade tre företags hållbarhetsrapporter från olika branscher för att identifiera skillnader och likheter med hjälp av en egen analysmodell. Vi valde vidare att utföra denna undersökning med legitimitetsteorin i åtanke för att få en förståelse för varför företag hållbarhetsrapporterar som de gör. Vi kunde se att två av företagen utvecklades relativt mycket från och med att de började hållbarhetsredovisa fram till de senast upprättade rapporterna och uppvisade allt mer relevant information, medan det tredje företaget, i förhållande till de andra två, redan från början hade hög kvalitet på sina hållbarhetsrapporter och därmed inte utvecklades i samma utsträckning. Vi kom fram till att införandet av GRI har påverkat rapporteringen kring hållbar information och att samhällets ökade förväntningar på företag påverkar rapporteringen. / Sustainability reporting is a relatively new phenomenon and how organizations are supposed to handle this is not quite clear. This study focuses on the shift of this type of reporting from the beginning of the 21th century until the latest published sustainability reports from 2013 and 2014 from big Swedish enterprises. The study includes three different enterprises from three different business areas to examine differences and similarities with our own analysis model. Furthermore we decided to conduct this survey with legitimacy theory in mind to get an understanding of why enterprises report on sustainability the way they do. We found that two of the enterprises evolved considerable and the reports included more relevant information over time, while the third enterprise showed, in relation to the other enterprises, relatively consistent information and reports from the early years to 2014. Our study shows that the introduction of GRI has affected reporting of sustainable information and the enhanced expectations of the community on enterprises also influences reporting. This study is conducted in Swedish.

This dissertation examines the Corporate Social Responsibility in a developing country, Malaysia. The research is divided into two phases. First phase of the research contributes to the literature on CSR by providing a national perspective on CSR in Malaysia. The second phase of the research takes an organisation-centric viewpoint. The aim of is to examine (1) CSR core issues; (2) translation of identified core issues into CSR principles; and (3) implementation of these principles with CSR activities engaged. The key findings from the within-case and cross-case analysis suggest: (i) the role of regulatory bodies promoting CSR; (ii) organisations focus on CSR core issues and written policies; (iii) certain core issues being ignored; (iv) written policies developed not known throughout the organisations; (v) CSR carried out as project or add-on depending on industry norm; (vi) most common CSR activities; (vii) communications aspect rather weak; and (viii) organisation in early stage of CSR reporting; in the CSR management process in Malaysia.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera vad företag inom den privata sektorn har för uttalade motiv till att hållbarhetsredovisa. Metod: I denna studie har den kvalitativa forskningsmetoden tillämpats. Vidare genomfördes semistrukturerade intervjuer med olika företag verkande inom olika branscher. Intervjuerna hade alla en intervjumall som utgångspunkt vid intervjun. Empirin har kommit oss tillhanda från intervjuer med elva företag. Fem telefonintervjuer genomförda med Hemtex, KappAhl, IKEA, NilsonGroup och Fritidsresor. Även sex intervjuer genomförda på plats, dessa företag var Handelsbanken, Bring, EY, Folksam, JM och Fabege. Empiri: Resultatet visade att de främsta motiven till att privata företag valde att hållbarhetsredovisa var för att visa transparens gentemot dess intressenter, långsiktigheten vad gäller framtida generationer och företagets affärsnytta, samt att det för vissa upplevdes som ett krav. Slutsats: Beroende på hållbarhetsredovisningens omfattning och frekvens i företagen drog vi slutsatsen att det fanns ett klart samband mellan dessa och företagets motivation. De företag som etablerat arbetet mer i affärsverksamheten visade tendens till att se arbetet som långsiktigt, medan företag med ett mindre strukturerat arbete mer upplevde det som ett krav. Att visa transparent till intressenterna var även det ett viktigt motiv för företagen att hållbarhetsredovisa. / Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze what companies in the private sector has stated for reasons for sustainability reporting. Methods: In this study we have applied a qualitative research method and used semi-structured interviews with different companies, operating in various industries. All the interviews used an interview guide for the interview. The empirical research has been collected by interviews with eleven companies. Five interviews conducted by phone with Hemtex, KappAhl, IKEA, NilsonGroup and Fritidsresor. Six interviews were conducted at each companies headquarter. These companies were Handelsbanken, Bring, EY, Folksam, JM and Fabege. Empirics: The result shows that the primary motivations for private companies to do sustainability reporting were to show transparency towards their stakeholders, look in a long-term perspective in terms of future generations and business benefit and that some felt that they were forced. Conclusion: Depending on the extent on sustainability reporting and its frequency in the companies there was a clear correlation between these and their motivation. The companies that had establish the work more in the business tended to see the work as a long-term, while companies with a less structured work saw it as a forced work. To show transparent to stakeholders was also an important reason for companies to work with a sustainability report.

Problemformulering: Kan CSR stärka varumärket inom branschen för kläder och skor och på vilka sätt kan företag nå ut med tydlig information om sitt CSR- arbete till konsumenten? Syfte: Uppsatsen syfte är att skapa en förståelse kring CSR inom området för kläder och skor samt klargöra de möjligheter som finns att förmedla ut ett företags ansvarstagande. Det här gör vi genom att analysera och utreda: På vilket sätt företag inom detaljhandeln arbetar med Corporate Social Responsibility samt hur företag upplever kundens intresse inom området. Hur företag kommunicerar sitt CSR-arbete ut mot kund. Den påverkan CSR kan ha på ett företags varumärke. Metod: Uppsatsen har grundats på en kvalitativ forskningsmetod, tillvägagångssättet har formats genom en abduktiv ansats. För att skapa en djup förståelse har vi haft sju semi-strukturerade intervjuer med respondenter som har kunskap inom områdena för CSR, kommunikation och varumärken. Slutssats: Uppsatsen tyder på att det är av stor vikt att företag arbetar med CSR samt att de kommunicerar detta till kunden. Vidare har det framkommit att kommunikation bör ske där kunden befinner sig. Dessutom har det visat sig att varumärket stärks genom att företag arbetar med hållbarhet. / Research question: Can Corporate Social Responsibility within the clothing and shoe industry enhance the perception of the brand, and in which ways can these companies communicate their engagement within CSR to the consumer? Purpose: The purpose of this thesis is to analyse how CSR within the clothes and shoe industry influence the perception of the brand and communicate accountability to the consumer. We determine this by analysing the following questions: In which way retail companies engage in CSR and how companies perceive the customers interest in the area. How companies communicate their work with CSR towards the customer. The impact CSR can have on a company’s brand. Method: This study is based on a qualitative research method; and conducted with an abductive process. In order to create a understanding, seven semi-structured interviews were made with people knowledgeable in the field of CSR, communication and branding. Conclusion: The study implies the significance for companies to work with CSR and communicate the message to their customers. Furthermore, the analysis has revealed that the communication should take place where the customer is located. By working with CSR, the chosen brand’s perception in the industry has been reinforced.

CSR, handlar om företags sociala ansvarstagande i samhället de verkar. I ett led att ta ansvar så upprättar företag en code of conduct, en uppförandekod, vars syfte är att förmedla hur företaget tar ansvar och agerar i olika situationer. En bransch som kraf-tigt har ökat sitt arbete med CSR är bankbranschen. En förklaring till det skulle kunna vara att de utpekades som starkt bidragande till den senaste finanskrisen år 2008.Banker måste följa stadgar och regler från Finansinspektionen och därigenom upp-rätta en uppförandekod. Även om bankernas uppförandekod kanske styrs av direktiv från Finansinspektionen så vill studien belysa att det finns andra motiv bakom ban-kens uppförandekod. Syftet med studien är att studera vilka olika motiv en bank har att upprätta en uppförandekod. Studien försöker även bidra med en ökad förståelse för uppförandekoder och visa på vilka effekter en uppförandekod kan ha för banker. För att studien ska kunna hitta de olika motiven så har de fyra storbankerna i Sverige valts ut som studieobjekt, där deras respektive uppförandekoder har legat till grund för undersökningen.Studien är en kvalitativ undersökning med ett abduktivt förhållningssätt. Studien har en undersökande förhållning och ett förklarande syfte. Den empiriska grunden utgörs av en dokumentstudie på de fyra storbankernas skriftliga uppförandekod. Utöver detta så har studien kompletterats med intervjuer och tidigare forskning som genom-förts inom ämnet.I undersökningen analyseras och sammanfattas olika motiv i en förklarande bild där de olika motiven har olika karaktär. Studien kommer fram till att det finns flera mo-tiv bakom en uppförandekod. Dels tvingande motiv, och dels motiv som ger banken positiva effekter. Tvingande motiv kan exempelvis vara lagar och regler. De positiva effekterna av en uppförandekod kan ses både ur ett externt och ur ett internt perspek-tiv för en bank. Ett motiv med att förmedla uppförandekoden externt kan exempelvis vara att det stärker det egna varumärket eller ökat förtroendet från sina intressenter. Genom att upprätta en uppförandekod kan en bank även påverkas internt då uppfö-randekoden medför en stärkande identitet för banken, men den kan även fungera som en styrning för medarbetare då riktlinjer presenteras. / CSR is about corporate social responsibility in the community they serve. As a step to take responsibility, a company establishes a Code of Conduct that aims to convey how it takes responsibility and actions in different situations. One industry that has significantly increased its CSR work is the banking industry.Banks must follow the laws and rules from the authority, therefore, they establish a Code of Conduct. The purpose of this study is to see the effects of what a code of conduct can provide to a bank in addition to following the directive given by the au-thority e.g. One of the motives of a bank is to establish a code of conduct. This study will also contribute to a deeper understanding of the Codes of Conduct. To see their motives, we selected the four major banks in Sweden as subjects of the study as well as looking through their respective Codes of Conduct as basis for this investigation.The study concludes that there are several motives behind having a Code of Conduct. Foremost, companies are required by the authority to have a Code of Conduct. Also, companies gain several advantages in having a Code of Conduct. The study provides external and internal advantages for a company in drawing a Code of Conduct