Företag har idag en stor press från olika intressenter i samhället på att vara både vinstdrivande och ta socialt och miljömässigt ansvar. Elbolag är speciellt påverkade då de opererar i en bransch där miljöfrågor har ett stort utrymme. Det är således intressant att undersöka huruvida ett av de ledande elbolagen på den europeiska marknaden, Vattenfall, har reagerat på de ökade påtryckningarna från intressenter över tid. På vilket sätt kan vi se en förändring i hur Vattenfall presenterar sitt CSR-arbete från och med det att de började hållbarhetsredovisa år 2001 fram till idag? För att besvara vår frågeställning har vi utfört en fallstudie där vi analyserat Vattenfalls samtliga hållbarhetsredovisningar samt utfört intervjuer med deras Senior Advisor på Sustainability Performance Monitoring och CSR-manager. Vi kunde se en förändring i Vattenfalls strategi samt hur de presenterar sitt CSR-arbete i deras hållbarhetsredovisningar under den tidsperiod vi undersökt. Koncernen har idag alltmer fokus på att utveckla sin kärnverksamhet till att bli mer miljövänlig och har satt tydliga mål. De har också utvecklat en kontinuerlig intressentdialog för att kunna följa upp kraven som intressenter ställer på dem. Deras nya strategi som presenterades år 2010 tyder på att Vattenfall i all större utsträckning försöker att kombinera sitt CSR-arbete med att vara vinstdrivande.

Abstract Problem: CSR appears frequently in various kinds of reports of different corporations. However, managers are confused about how to practice CSR strategically. Little is known about consumers’ awareness of CSR and how consumers react toward socially responsible corporations and their products. The cosmetic industry has been criticized a lot on CSR because of unethical and unsustainable business activities. Renowned companies in the cosmetic industry are working on different CSR initiatives, but no single study has been done on CSR and its impact on consumer behavior in the cosmetic industry. It is of critical importance to investigate consumers’ awareness of CSR, and to explore consumers’ attitudes and tendency of purchase behavior toward CSR in the cosmetic industry. Purpose: The purpose of the thesis is to investigate consumers’ awareness of CSR in the cosmetic industry and channels consumers get CSR information from. Furthermore, the aim is to investigate consumers’ attitudes on different CSR activities and how consumers’ purchasing behaviors are affected by these CSR activities. Theoretical perspective: The study combines stakeholder theory with theory on CSR’s impact on consumers’ attitudes and behavior. It refers to consumers as one important stakeholder group for a corporation. Method: A quantitative method is used in the study. Primary data of consumers’ awareness of CSR, consumers’ attitudes and tendency of purchasing behavior were collected through an online questionnaire. The results of the questionnaire were analyzed and interpreted. Conclusions: Consumers get CSR information of the cosmetic industry from different channels. Consumers’ CSR information about the cosmetic industry is between “poor” and “average”. They expect cosmetic companies to communicate more about CSR with the public. CSR is not an important factor that influences consumers’ purchase decision. However, consumers are willing to pay more for cosmetic products made in socially responsible ways. Consumers believe it is important that cosmetic companies fulfill their legal and ethical responsibilities, but they do not ask cosmetic companies to be philanthropically responsible.

The aim of this study is to find out if there is any difference between how a state-owned company and a publicly listed private company communicate its sustainability performance in its sustainability report. It also aims to find out if the communication regarding sustainability has changed over time. The poll was conducted in two Swedish companies, Sveaskog AB and AB SCA, operating in the forestry industry and through a quantitative content analysis, the companies' sustainability reports from 2005 and 2010 were examined. To get a result, the reports has been examined by the GRI framework (Global Reporting Initiative) and an assessment of the communication was made based on a scale of 0-3. The results has been evaluated based on stakeholder theory, legitimacy theory and the growing interest in CSR.  The analyses found evidence that there is a link between the form of ownership of the company and how it communicates regarding sustainability. The results shows that the state-owned company has an inferior communication regarding these issues compared to the publicly listed private company. The results also shows that the communication has improved for both companies during the period for the analyses.

The purpose of this thesis is to investigate the role of CSR (Corporate Social Responsibility) on the consumers’ brand perception. It is assumed that if CSR has any effect on the consumers’ brand perception it is supposed to be found as a component of the brand image.  The aim is to get realistic insight into the role of CSR in the consumers’ brand perceptions. Therefore it was needed to overcome essential limitations that previous studies had faced. Past researches have applied similar methods whereby almost no attention was given for the limitations that came along with experiments and quantitative approaches. This study tried to elude such constrains with an approach different to the most that have been conducted previously. Previous researches used to support their respondents either during their studies or beforehand with additional information about CSR in general, companies’ CSR activities or asked right from the beginning, directly and explicit about consumers perception about CSR. This research avoided “feeding” participants with any information on CSR, in the early stages of the in-depth interviews. But in the last stage, interviewers asked directly consumers on how they perceive CSR, in order to be able to compare whether artificial awareness biases or influences consumers’ perception of CSR. By this the topic under study was enlightened from another angle, results could support a holistic overview on the topic from an exceptional perspective.  This thesis applied a qualitative approach as the researchers expected that the results for the complex topic under study would be more meaningful, rich and unveiling than numerical measurements. Therefore, in-depth interviews with German consumers have been conducted. The study illustrates the complexity of the consumers’ perceptual process. The process is influenced by numerous variables and in particular by the individual personality of the consumers. As each human person has its own personality the individual impact is hard to cover. Nevertheless a model was created by using the dimensions “Personal Motives” and “Attitudes toward CSR”. As a result four types of consumers were discovered: “Passivists”, “Cynics”, “Egoists”, “Idealists”. In the model consumers are characterized by their personal motives, their attitudes toward CSR, their general interest in CSR, their attitudes towards perceived motives of the company and their perception of certain causes. It is expected that the model contributes constructively to the research in the field of CSR and that it provides complementary information for decision makers from the economy.

Globalizationhas lead to a condition of an ever increasing role of the Multinational Corporations(MNCs) acting on the global arena. This development has further resulted in thecreation and wide recognition of Corporate Social Responsibility (CSR). WhileCSR is thought to enhance quality of life and promote human rights, at timesthe norms which is often referred to as universal and that are building up thefoundation of CSR clashes with culturally manifested practices. This study aimsat providing a discussion of how we can address CSR and thus norms consideredas universal when they clashes with practices regarded as culturally embedded.This study will conduct the practice of guanxi – a Chinese custom oftenconfused with corruption – and explore the possibility to think outside the boxby making use of postcolonial theory when approaching the problem of culturalrelativism, ethnocentrism and moral dilemmas.

Begreppet ansvarsredovisning har många olika meningar, och har fått en allt större betydelse för företagens kommunikation. Samhället ställer krav på organisationernas och företagens etik, sociala ansvar och miljöansvar enligt litteraturen. Trots dessa krav är företagens och organisationernas ansvarsredovisning till stor del frivillig. Den lågkonjunktur som råder i Sverige och i övriga världen kan också antas ha påverkat kraven på företagen, att ta ett större samhälligt ansvar. Allmänheten ställer också större krav på att informationen redovisas på ett korrekt sätt, och att informationen är tillförlitlig. Syftet med denna uppsats är att utifrån studiens frågor beskriva innebörden av begreppet ansvarsredovisning. Resultatet visar att ansvar har en teknisk innebörd som kräver tekniska färdigheter och kommunikation, men har även en social dimension som blir allt viktigare. Hur kan ansvarsredovisning beskrivas i ett organisatoriskt sammanhang, samt den tekniska dimensionen av ansvarsredovisningen? Vi har studerat organisationen ur ett organisatoriskt perspektiv. Studiens resultat karakteriseras genom två olika former, den sociala och den tekniska. Studien är baserad på det induktiva perspektivet. Undersökningsstrategin är deskriptiv och explorativ. Vi använder en multipel teoretisk referensram för att berika analysen av insamlade materialet. Tillämpning av multipla teorier resulterade i en i en klar koppling mellan teori och praktik. Företag och organisationer vill framstå i ”god dager” i media som en ansvarsfull enhet.Ansvarsredovisning balanserar förhållandet mellan intressenters krav och företagens och organisationernas ansvar.Ansvarsredovisningens betydelse ökar stadigt, trots att lagkravet för ansvarsredovisning är minimalt. Vi tror att ansvarsredovisningen har kommit för att stanna.

Corporate Social Responsibility (CSR), företags sociala ansvar, har blivit ett allt mer omdiskuterat ämne sedan 1990-talets början. Denna uppsats visar på att kommunikation av CSR är någonting som även så kallade oetiska företag har engagerat sig inom. Syftet med studien är att studera i vilken utsträckning företag som klassificerats som “oetiska” kommunicerar kring CSR i redovisning. Uppsatsen finner stöd i tidigare forsknings beprövade ansatser och undersökningsmetoder men differentierar sig genom valet av undersökningsområde. Års- alternativt hållbarhetsredovisningar från samtliga 51 företag listade i Sjunde AP-fondens sammanställning av ”exkluderade företag år 2010” har studerats. Exkluderade företag är sådana som inte lever upp till grundläggande internationella överenskommelser och konventioner. Textanalys har använts där förekomsten av undersökningsbegrepp relaterade till CSR har räknats i redovisning. Studien kommer fram till att de undersökta företagen dels i hög grad presenterar hållbarhetsredovisningar och dels använder sig av begrepp som är centrala för CSR med stark förankring i tidigare forskning (Ernst & Ernst, 1978; Ingram, 1978; Gray et al., 1995; Hackston & Milne, 1996). Utformningen av den empiriska undersökningen har gjort det möjligt att urskilja i vilken utsträckning olika områden av CSR förekommer i företagens redovisning. Undersökningen belyser även branschmässiga skillnader utifrån företagens huvudsakliga verksamhetsområde. Resultaten har med hjälp av Carrolls moralpyramid samt teorier inom legitimitet vidare nyanserat bilden av de så kallade oetiska företagens kommunikation av CSR i redovisning.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som har lett till att relationen mellan välgörenhetsorganisationer och bidragsgivande företag har stärkts. Vidare studeras orsakerna bakom ökningen av både antalet välgörenhetsorganisationer och av antalet bidragsgivande företag under de senaste åren.   Teori: Teorin utgår från interaktionsmodellens fyra huvudgrupper; interaktionsprocessen, parternas egenskaper, omgivningen i vilken interaktionen äger rum och atmosfären som påverkar eller påverkas av interaktionen.   Slutsats: Faktorer som stärkt relationen mellan välgörenhetsorganisation och bidragsgivare är främst det ömsesidiga beroende som utvecklats mellan parterna samt att det tidigare ensidiga utbyte ersatts av ett gemensamt samarbete där båda parter strävar efter att uppnå samma mål. Den ökade medvetenheten om CSR i samhället har lett till en stärkt vilja hos företag att involvera sig i och utveckla samarbeten med välgörenhetsorganisationer.

<p>Begreppet ansvarsredovisning har många olika meningar, och har fått en allt större betydelse för företagens kommunikation. Samhället ställer krav på organisationernas och företagens etik, sociala ansvar och miljöansvar enligt litteraturen. Trots dessa krav är företagens och organisationernas ansvarsredovisning till stor del frivillig. Den lågkonjunktur som råder i Sverige och i övriga världen kan också antas ha påverkat kraven på företagen, att ta ett större samhälligt ansvar. Allmänheten ställer också större krav på att informationen redovisas på ett korrekt sätt, och att informationen är tillförlitlig.</p><p>Syftet med denna uppsats är att utifrån studiens frågor beskriva innebörden av begreppet ansvarsredovisning. Resultatet visar att ansvar har en teknisk innebörd som kräver tekniska färdigheter och kommunikation, men har även en social dimension som blir allt viktigare. Hur kan ansvarsredovisning beskrivas i ett organisatoriskt sammanhang, samt den tekniska dimensionen av ansvarsredovisningen? Vi har studerat organisationen ur ett organisatoriskt perspektiv. Studiens resultat karakteriseras genom två olika former, den sociala och den tekniska.</p><p>Studien är baserad på det induktiva perspektivet. Undersökningsstrategin är deskriptiv och explorativ. Vi använder en multipel teoretisk referensram för att berika analysen av insamlade materialet.</p><p>Tillämpning av multipla teorier resulterade i en i en klar koppling mellan teori och praktik. Företag och organisationer vill framstå i ”god dager” i media som en ansvarsfull enhet.Ansvarsredovisning balanserar förhållandet mellan intressenters krav och företagens och organisationernas ansvar.Ansvarsredovisningens betydelse ökar stadigt, trots att lagkravet för ansvarsredovisning är minimalt. Vi tror att ansvarsredovisningen har kommit för att stanna.</p>

Syfte &amp; forskningsfråga: Syftet med vår studie är att få en djupare förståelse för den roll Corporate Social Responsibility (CSR) har i sporthandeln genom att undersöka och analysera den vikt företag inom sporthandeln lägger vid CSR. Vidare är syftet att undersöka konsumenters syn på CSR inom sporthandeln och de faktorer som påverkar konsumenters köpbeteenden, samt näringslivsorganisationers analys av CSR:s nuvarande och framtida roll. Forskningsfrågan i vår studie är: Hur kan företag inom sporthandeln använda CSR i sin marknadsföring på ett konkurrenskraftigt sätt?   Metod: Då vi ämnar få en djupare förståelse för CSR:s roll inom sporthandeln valde vi att utföra en explorativ kvalitativ studie och har därmed valt en induktiv ansats. Insamlingen av vårt empiriska material har skett genom intervjuer med representanter för Intersport och Team Sportia samt för CSR of Sweden och Svensk Handel. Vidare genomfördes fokusgrupper för att undersöka konsumenternas perspektiv.   Slutsatser: Vi har genom vår studie kunnat uppmärksamma vissa tendenser som bidrar till att nå en djupare förståelse för CSR:s roll inom sporthandeln. De tendenser vi har kunnat se är bland annat att konsumenter efterfrågar mer information om hållbara produkter, samt att priset är av stor betydelse vid val av produkter. Den tredje tendensen vi tycker oss kunna se är att sportföretagen i vår studie i nuläget inte vill förmedla hållbarhet då de snarare verkar se hållbarhet som en hygienfaktor än en positioneringsstrategi. Vår studie visar dock att det kan vara fördelaktigt att marknadsföra CSR, då information om hållbara produkter efterfrågas.