<p>Fear among caregivers in mental health care has always existed. Fear is a basic feeling that will protect us from dangerous situations and it makes itself constantly reminded in the care of mentally ill patients. The feeling makes the carer distanced in the relationship. A distancemean consequences for the patient. When the caregiver don´t relieve the patients suffering, the health process stops and she remains in her suffering. The study is a qualitative literature review with latent content analysis of seven scientific articles. The results revealed three categories that describe the meaning of the caregivers fear and how it affects the caring relationship. The first category is about that caregivers is forced by their duty where it is found that caregivers, despite their fear, acts out of her duty as a constraint, or inside as a virtue. The second category includes the other's frightening world where caregivers is fear ofwhat is experienced as and incomprehensible. The third and final category is about mutual powerlessness where caregiver experience fear for the unpredictable and uncontrollable that can´t be foreseen. The powerlessness make the caregiver to question her professionalism andcompetence. The result showed that carers experienced fear of people with mental illness. Carers had difficulty understanding the patients life-world when it experienced incomprehensible and frightening. There was also fear in carers losing control and not to be sufficiently skilled in their profession. When the caregiver felt that she could not maintaincontrol, she was compelling in its approach to the patient and took the control to respond to her, witch affected the relationship negatively. It was found that caregivers were feared of being injured by patients. The results also showed that fear was making the caregiver rejective. This fear blocks the caring relationship. When the caregiver instead affirms her fearand accept it the conditions increase for the establishment of a caring relationship with the patient.</p>

Fear among caregivers in mental health care has always existed. Fear is a basic feeling that will protect us from dangerous situations and it makes itself constantly reminded in the care of mentally ill patients. The feeling makes the carer distanced in the relationship. A distancemean consequences for the patient. When the caregiver don´t relieve the patients suffering, the health process stops and she remains in her suffering. The study is a qualitative literature review with latent content analysis of seven scientific articles. The results revealed three categories that describe the meaning of the caregivers fear and how it affects the caring relationship. The first category is about that caregivers is forced by their duty where it is found that caregivers, despite their fear, acts out of her duty as a constraint, or inside as a virtue. The second category includes the other's frightening world where caregivers is fear ofwhat is experienced as and incomprehensible. The third and final category is about mutual powerlessness where caregiver experience fear for the unpredictable and uncontrollable that can´t be foreseen. The powerlessness make the caregiver to question her professionalism andcompetence. The result showed that carers experienced fear of people with mental illness. Carers had difficulty understanding the patients life-world when it experienced incomprehensible and frightening. There was also fear in carers losing control and not to be sufficiently skilled in their profession. When the caregiver felt that she could not maintaincontrol, she was compelling in its approach to the patient and took the control to respond to her, witch affected the relationship negatively. It was found that caregivers were feared of being injured by patients. The results also showed that fear was making the caregiver rejective. This fear blocks the caring relationship. When the caregiver instead affirms her fearand accept it the conditions increase for the establishment of a caring relationship with the patient.

Bakgrund: Vårdrelationen beskrivs som grunden till främjande hälsoprocesser. Relationen är ömsesidig men vårdaren har ansvaret och tar del av patientens berättelse för att vårda tillsammans med snarare än åt patienten. Det dubbla uppdraget samhällsskydd och vård komplicerar vårdrelationen i rättspsykiatrisk vård. Att vårda en patient som begått brott är inte lika självklart som att vårda en skuldfri. Viktigt inom rättspsykiatri är vardagligt umgänge där vårdaren hittar balansen mellan personligt och privat. Negativa känslor som rädsla kan göra vårdare inskränkta och kompromisslösa. En oväntad åtgärd utanför ramarna visas vara betydelsefull för återhämtning. Rättspsykiatriska patienter beskriver längtan efter trygga, vårdande relationer men kan mötas av maktutövande, nonchalans, hot och våld som ger en känsla av förvaring och icke-vård. Syfte: Att beskriva vårdares tankar om att berätta om sig själva och det privata för patienter i rättspsykiatrisk vård. Metod: Kvalitativ design med fokusgruppsintervjuer för datainsamling. Två fokusgruppsintervjuer med vårdare inom rättspsykiatrisk vård genomfördes. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet genererade fyra huvudkategorier och tio subkategorier. Påverkande omständigheter: patientens behov och brottets karaktär, tidsaspekter och informationsflöde. Medvetenhet i vårdarrollen: beakta vem som hör och hantera konsekvenser, förmåga till gränsdragning och kommunikation. Nyckel till relation: att ge för att få, ärlighet, mänsklig kontakt och förtroende. Indifferens och lidande: lögner och distansering, negativa konsekvenser, varken behov eller mening. Diskussion: Resultatet diskuteras mot den teoretiska referensramen: Vårdandets symfoni som avhandlar vårdrelationen. Här återfinns många tankar som framkommer i denna studie. / Background: The care relationship is described as the cornerstone of nursing processes. This relationship is mutual but the caregiver carries the responsibility and shares the patient's story in order to nurse together with rather than only nursing the patient. The dual mission, civil protection and nursing, complicates the relationship in forensic care. Nursing a patient who committed a crime is not as intuitive as relieving the suffering of an innocent patient. Important in forensic psychiatry is everyday socializing where the caregiver finds a balance between personal and private. Negative emotions such as fear can make carers narrow-minded and uncompromising while an unexpected action beyond the daily work routines can prove to be important for patient recovery. The forensic psychiatric patients express a desire for safe, caring relationships but can be met by an exercise of power, negligence, intimidation and violence that create a feeling of containment and non-care. Aim: To describe nurses' thoughts concerning their privacy and what to reveal about themselves to patients in forensic psychiatric care. Method: Qualitative design with focus group interviews for data collection. Two focus group interviews with caregivers in forensic psychiatry were conducted. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: The results generated four main categories and ten subcategories. Influencing factors: the patient's needs and the nature of the crime, timing and information flow. Awareness of caring role: consider who hears and deals with the consequences, ability to set boundaries and communication. Key to relationship: giving in order to receive, honesty, human contact and trust. Indifference and suffering: lies and distance, negative consequences, neither need nor meaning. Discussions: The results are discussed within the theoretical framework of ‘The Symphony of Care’, which discusses the phenomenon of the care relationship. Many caregivers’ reflections that emerge in the results can be identified within this context.

Bakgrund: Humor har funnits i alla tider. Det finns olika teorier som förklarar humorns funktioner. Gemensamt är att det sker positiva funktioner i kroppen. Skatt är muskelavslappnande, ökar immunförsvaret, minskar stress och lindrar smärta. Kommunikation i vårdrelationen är det som bygger vårdrelationen och innefattar det verbala och kroppsliga språket, men även humor. Personcentrerad vård i relationen är viktig och lägger grunden för gott partnerskap. Syfte: Syftet var att belysa humorns betydelse för vårdrelationen mellan sjuksköterska och vårdsökande person. Metod: En litteraturöversikt har gjorts, baserad på 10 kvalitativa artiklar. Arbetet är skrivet med induktiv ansats. Resultat: Resultatet visar att humor kan vara god hjälp i vårdrelationen för sjuksköterskor då humor öppnar upp för samtal, hjälper till att bygga relationer, främjar välbefinnandet och hjälper vårdsökanden att hantera svåra känslor och situationer. Är dock inte alltid lämpligt, utan användningen ska hela tiden avvägas och anpassas efter person och situation. För vårdsökande visar resultatet att användandet i vårdrelationen var välkommet. Dock ska det göras med respekt för olikheter och med stor varsamhet vid svåra situationer. Slutsatser: Humor är viktigt i relationen mellan den vårdsökande och sjuksköterska och bör användas mer. / Title: Humor in nursing. A literature review of the meaning of humor in the care relation between the patient and the nurse. Background: Humor has existed in all times. There are different theories that explain the humor's functions. A good laugh relaxes the muscles, improves the immune system, reduces stress and relieves pain. Communication in the care relationship is what builds a care relationship. Person-centered care in the relationship is important and provides the foundation for a good partnership. Aim: This study was made with the aim to enlighten the meaning of humour in the interaction between the nurse and the care taker. Method: A literature review of ten qualitative articles. The literature review has an inductive approach. Result: The result shows that humor can be an aid in nursing care when humor opens for conversations, helps build relationships, promotes well-being and helps the care seeker to handle difficult feelings and situations. For healthcare applicants, the result shows that the use in the care relationship was welcome. However, it should be done with respect for differences and with great caution in difficult situations. Conclusion: Humor plays an important role in the relationship between the patient and the nurse and should be used more.

Bakgrund: Vårdrelationen är ett samspel och består av all kommunikation som sker i   vårdsituationerna med hållning, samtal och handlingar. Det finns forskning som visar att upplevelsen av vårdrelationen är betydande för patienters tillfrisknande inom psykiatrisk omvårdnad. Samtidigt finns skildringar om hur utmanande psykiatrisjuksköterskor kan uppfatta vårdrelationen. Sjuksköterskans förmåga till närvaro beskrivs som essentiellt i vårdrelationen. Medveten närvaro innebära att genom riktad uppmärksamhet bli medveten om ögonblicket här och nu. Forskning pekar på att träning i medveten närvaro verkar gynnsamt för sjuksköterskor genom att ge ökad fokus och utrymme för reflektion, en större acceptans och empati. Därtill finns studier på patienter som indikerar en större tillfredställelse i kommunikationen med sjuksköterskor som praktiserar medveten närvaro. Vårdrelationen beskrivs som essentiell i psykiatrisk omvårdnad varför en fördjupad förståelse för hur medveten närvaro påverkar båda dess parter anses betydelsefullt att utforska. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av medveten närvaro och dess betydelse för vårdrelationen inom psykiatrisk omvårdnad.  Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer.  Informanterna var sju sjuksköterskor verksamma på mottagningar inom psykiatri och beroendevårdens öppenvård. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet pekar på att när sjuksköterskor är medvetet närvarande i vårdrelationen påverkas båda parter positivt.  Aspekter som påverkade patienten var att bli sedd och lyssnad på, att bli bemött i nuet, att inte dömas och att bli betraktad som en hel människa. När sjuksköterskorna var medvetet närvarande gynnades färdigheter som att stanna upp och observera samt bidrog till ökad flexibilitet och sensibilitet i vårdrelationen. Medveten närvaro beskrevs därtill som hjälpsamt för den personliga utvecklingen och gjorde det lättare att vara autentisk i vårdrelationen. Förhållningssättet beskrevs som återhållsamt, motsatsen till att fixa eller lösa patientens svårigheter. Detta gjorde upplevelsen av vårdrelationen för sjuksköterskorna som mer givande, roligare och tryggt istället för en känsla av börda eller att ta över patientens ansvar och elände. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Jean Watsons teori för mänsklig omsorg samt relevant forskning.

Bakgrund: Våld mot kvinnor sker världen över och mörkertalet är stort. Detta kan innefatta fysisk, psykiskt och sexuellt våld. Detta är även ett folkhälsoproblem då det leder till sämre hälsa hos de som blir utsatta för någon typ av våld. Sjuksköterskor har en betydande roll att identifiera och fånga upp dessa kvinnor.  Syfte: Att undersöka sjuksköterskors kunskap gällande identifiering av våldsutsatta kvinnor. Metod: Metoden var en litteraturöversikt som utfördes i överensstämmelse med Fribergs metod. I databaserna PubMed och Cinahl Complete identifierades tio vetenskapliga artiklar vilka svarade på syftet. De valda artiklarna analyserades i två huvudteman och fyra subteman.  Resultat:  Litteraturöversikten resulterade i två huvudteman. Det första temat var: Sjuksköterskans kunskap och kunskapsutveckling med subteman: Brist på kunskap och utbildning kring våld samt Användning av olika screeningverktyg. Det andra temat var: Sjuksköterskans beredskap i vårdmötet med subteman: Att skapa en trygg och tillförlitlig relation och Att ställa frågor om våld. Resultatet diskuterades med Phil Barkers tidvattenmodell som referensram. Sammanfattning: Litteraturöversikten visade att ökad kunskap kring subjektiva och objektiva tecken för våldsutsatta kvinnor behövs för att kunna identifiera kvinnorna i tid. Kunskap om bemötande av våldsutsatta kvinnor och att ställa frågor om våld är betydande för att sjuksköterskan ska känna sig förberedd och kunna ge kvinnor adekvat vård. Sjuksköterskors kunskap om de riktlinjer, policys, vårdprogram samt screeningverktyg som finns är av betydelse för att vidta rätt åtgärder till de våldsutsatta kvinnorna. / Background: Violence against women is happening all over the world and the number of blacks is high. This can include physical, mental and sexual violence. This is also a public health problem as it leads to poorer health of those who are exposed to some type of violence. Nurses have a significant role to play in identifying and capturing these women.  Aim: The purpose was to examine nurses' knowledge regarding the identification of women exposed to violence. Method: The method was a literature review that was performed in accordance with Friberg's method. In the databases PubMed and Cinahl Complete, ten scientific articles were identified which answered the purpose. The selected articles were analyzed in two main themes and four sub-themes. Results: The literature review resulted in two main themes. The first theme was: The nurse's knowledge and knowledge development with sub-themes: Lack of knowledge and education about violence and Use of various screening tools. The second theme was: The nurse's preparedness in the care meeting with sub-themes: Creating a safe and reliable relationship and Asking questions about violence. The results were discussed with Phil Barker's tidal model as a frame of reference. Conclusion: The literature review showed that increased knowledge about subjective and objective signs for women exposed to violence is needed to be able to identify women in time. Having knowledge about treating women exposed to violence and asking questions about violence is important for the nurse to feel prepared and able to provide women with adequate care. Nurses' knowledge of the guidelines, policies, care programs and screening tools that are available is important for taking the right measures for the women exposed to violence.

Bakgrund:Humor har positiva effekter på människors fysiska och psykiska hälsa. Humor är individuellt och är ett sätt för människor att kommunicera. Ett av sjuksköterskans viktigaste verktyg i mötet med patienter är kommunikation. I vårdrelationen använder vårdpersonal erfarenhet och kunskap för att skapa en god grund för vårdandet. Syfte:Syftet var att belysa humorns betydelse för vårdrelationen mellan vuxna patienter och vårdpersonal. Metod:Metoden som användes var allmän litteraturöversikt. Litteratursökningen gjordes i databaserna MEDLINE och CINAHL. Tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Artiklarna analyserades genom att författarna läste dem individuellt och gemensamt. Likheter och skillnader identifierades för att sedan sammanställas i olika teman. Resultat:Resultatet visade att humor används av både vårdpersonal och patienter. Humor kunde användas som ett sätt att stärka vårdrelationen både av patienter och vårdpersonal, men när humor användes på fel sätt kunde det leda till negativa konsekvenser för vårdrelationen. Då humor är individuellt och används för att påvisa identitet så skapades spänningar i vårdrelationen när patientinitierad humor inte blev uppmärksammad. I resultatet framkom även könsskillnader i användningen av humor. Diskussion:Resultatet diskuterades utifrån tidigare forskning samt Joyce Travelbees teori Interpersonal aspects of nursing. Resultatdiskussionen belyste konsekvenser av obesvarad patientinitierad humor, humor som maktfaktor samt professionellt förhållningsätt till humor. / Background:Humor have positive effects on humans physical and mental health. Humor is individual and is a way for humans to communicate. One of nurse´s most important tool in meetings with patients is communication. In the care relationship, care workers use experience and knowledge to create a good foundation for care. Aim:The aim was to illustrate the meaning of humor in the care relation between adult patients and care workers. Method:The method was a general literature review. The literature search was conducted in the databases MEDLINE and CINAHL. Ten scientific articles were reviewed and analyzed. The articles were analyzed by the authors by reading the articles individually and jointly. Similarities and differences were identified and then compiled into different themes. Results:The result showed that humor is used by both care workers and patients. Humor could be used as a way to strengthen the care relationship both by patients and care workers, but when humor is used incorrectly it could lead to negative consequences for the care relationship. Since humor is individual and used to demonstrate identity, tension was created in the care relationship when patient-initiated humor was not noticed. The result also revealed gender differences in the use of humor. Discussion:The result was discussed based on previous research, as well as Joyce Travelbee’s theory Interpersonal aspects of nursing. The result discussion highlighted the consequences of unanswered patient-initiated humor, humor as a power factor and professional approach to humor.

Bakgrund: Suicid är ett folkhälsoproblem. Varje år begår över 700 000 personer världen över suicid och många fler gör suicidförsök. Hälso- och sjukvården har en viktig roll när det handlar om att upptäcka, bemöta och vårda patienter med suicidalt beteende. Patienter som begår suicid har oftast haft kontakt med vården i närtid innan de begår suicid. Forskning visar att patienterna sällan får det bemötandet de skulle behöva. I sjuksköterskans profession ingår att ansvara för och leda omvårdnaden av patienter med suicidalt beteende.       Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva ​​sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med suicidalt beteende.      Metod: Litteraturöversikt grundad på elva kvalitativa originalartiklar valda utifrån givna kriterier. Efter kvalitetsgranskning analyserades likheter och skillnader vilket resulterade i fyra teman.       Resultat: Sjuksköterskor erfor att en god vårdrelation är grunden för en bra vård av patienter med suicidalt beteende. De hade många tankar om hur en vårdande relation bör vara och hur de bör agera för att uppnå det. Att vårda dessa patienter väckte starka känslor och svåra etiska frågor. De teman som framkom i denna litteraturöversikt var: Skapa en vårdande relation, Väcka känslor och etiska frågor, Ställa höga krav och Sakna kunskap, träning och stöd.  Slutsats: Det ställs höga krav på sjuksköterskor som vårdar patienter med suicidalt beteende. Sjuksköterskor behöver tid till och förmåga att bygga en god vårdrelation och möjlighet att reflektera om känslor och etiska frågor tillsammans med kollegor. / Background: Suicide is a public health problem. Every year over 700 000 people worldwide commit suicide and many more make suicide attempts. Health care has an important role when it comes to detecting, responding to, and care for patients with suicidal behaviour. Patients who commit suicide have usually had contact with healthcare in the near future before they commit suicide. Research shows that patients rarely receive the treatment they would need. The nurse’s profession includes being responsible for and leading the care of patients with suicidal behaviour. ​      Aim: The purpose of this literature review was to describe nurses‘ experiences of caring for patients with suicidal behaviour.     Method: Literature review based on eleven qualitative original articles selected based om given criteria. After quality review, similarities and differences were analysed, resulting in four themes.       Results: Nurses learned that a good nursing relationship is the basis for good care of patients with suicidal behaviour. They had many thoughts about what a nurturing relationship should be like and how they should act to achieve it. Caring for these patients raises strong emotions and difficult ethical questions. The themes that emerged in this literature review were: Create a nurturing relationship, Raise emotions and ethical questions, Set high demands and Lack knowledge, training and support.        Conclusion: High demands are placed on nurses who care for patients with suicidal behaviour. Nurses need time and ability to build a good care relation and the opportunity to reflect on feelings and ethical issues together with colleagues.

Bakgrund: Varje sjuksköterska har som omvårdnadsansvarig ett etiskt och juridiskt ansvar för sitt bemötande, sina bedömningar och sina beslut. En personcentrerad vård förmodas kunna återförena den humanistiska omtanken till en alltmer medicinteknisk vård utan att reducera vårdtagaren till ett passivt vårdobjekt. Kan humor vara en bidragande komponent till att göra vården mer personcentrerad?  Syfte: Syftet var att belysa humorns betydelse för personcentrerad vård. Metod: En allmän litteraturöversikt med en kvalitativ innehållsanalys baserad på nio vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2009–2019. Resultat: Innehållsanalysen genererade tre huvudteman: humor som ett kommunikationsverktyg, humorns betydelse för relationen mellan patient och sjuksköterska, samt förhållningssätt till humor. Slutsats: Humor har en central plats inom hälso-och sjukvård för att främja personcentrerad vård och bör betraktas som något att ta på allvar. Ett salutogent humorbruk har flera positiva effekter och undergräver inte sjuksköterskans professionalism. Genom att våga initiera, använda och återgälda humoruttryck kan sjuksköterskan stärka partnerskap, patientberättelse och dokumentation för den personcentrerade vården. Författarna efterfrågar mer forskning kring manliga sjuksköterskors upplevelser av humor då artiklarna i resultatet endast inkluderade kvinnliga sjuksköterskor, förslagsvis en empirisk studie med intervjuer i en svensk kontext. / Background: All nurses have an ethical and legal responsibility for their care, assessments and decisions. Person-centered care is assumed to bring a more humane aspect to the healthcare of today, without reducing the patient to a passive care object. Could the use of humor be a way to make the healthcare more person-centered? Aim: The aim was to explore the importance of humor to person-centered care. Method: A literature review with a qualitative content analysis, based on nine scientific articles published between 2009-2019. Results: The study generated three main themes: humor as a tool for communication, the importance of humor for the nurse-patient relationship, and approaches to humor. Conclusion: Humor has a key role in healthcare to promote person-centered care, and should be taken seriously. A salutogenic use of humor has multiple positive aspects and does not undermine the professionality of the nurse. Nurses can strengthen partnership, patient stories and documentation in person-centered care by initiating, using and reciprocating humor. The authors ask for more empirical studies targeting the experiences of the use of humor by male nurses, as the articles only included female nurses, for example an empirical study based on interviews conducted in Sweden.

Bakgrund: Vårdcentraler är första instans vid vårdbehov om patientens tillstånd inte är akut. Av alla läkarbesök på vårdcentral utgörs 23 % av barn 0-18 år. Barn kommer sällan själva utan har med sig föräldrar eller vårdnadshavare. Därmed behöver vårdpersonalen förhålla sig till två individer i vårdsituationen. Föräldrar är en resurs för barnet och behöver ges möjlighet att tillsammans med barnet vara delaktiga i vårdsituationer. Vårdrelationen påverkar hur mötet mellan föräldrar, barn och vårdpersonal blir. Syfte: Att beskriva vårdpersonals reflektioner kring möten med föräldrar som söker vård för sina barn på vårdcentral. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Det analyserade materialet utgörs av vårdpersonals reflektioner ur ett tidigare forskningsprojekt om barns delaktighet. Resultat: Att möta föräldrar som söker vård för sina barn på vårdcentral innebär att vårdpersonal balanserar mellan skilda perspektiv och förväntningar. Detta beskrivs som: Att ha föreställningar om föräldrars föreställningar och förväntningar; Att möta föräldrar och barn som en enhet och unika individer och Att vägleda föräldrar. Slutsats: Distriktssköterskans förutsättning för att upprätta en vårdande relation med föräldrar och barn i en vårdsituation innebär att försöka förstå och möta föräldrars och barns perspektiv och förväntningar. Genom en vårdande relation gynnas vårdsituationen, barnets hälsa och förälderns förtroende för vårdpersonalen. / Background: Primary Healthcare Centers (PHC) are the first instance to seek care for patients who are not acutely ill. Children between 0-18 years account for 23 % of all doctor visits at PHC. These children rarely arrive by themselves; they are accompanied by parents or guardians. Thereby the health care professionals (HCP) need to relate to two individuals in the care situation. Parents are a resource for their child and they should be given the opportunity to participate with the child in caring situations. The care relation influences the outcome of the encounter between parent, child and HCP. Aim: To describe HCP' reflections about the encounters with parents seeking care for their children at the PHC. Method: A qualitative content analysis with inductive approach was used. The analyzed material consists of HCP's reflections derived from a prior research project regarding children's involvement. Results: Encountering parents who seek care for their children at PHC means that HCP's in these care situations balance between different perspectives and expectations. This balance includes reflections that are described as: To have beliefs about parent's perceptions and expectations; To encounter parents and children as a unit and unique individuals and To guide parents. Conclusion: The prerequisite for district nurses to create a caring relationship with parents and children in a care situation involves understanding and encountering parents and childrens perspectives. A caring relationship benefits the care situation, the child's health and parent's trust in the HCP's.