BACKGROUND. Every year, 800,000 suicides are carried out in the world and in Sweden suicidal behaviour is the most common cause of death among individuals 15 to 44 years. The nurse's specific expertise in emergency care consists of the patient's care, a task which the suicidal patients state requires a positive attitude and the opportunity to devote time to the patient. Despite this, this patient group states that they are addressed by sentencing nurses with a lack of understanding. But how do nurses experience this meeting and their attitude towards this patient group? AIM. The aim of this general literature review was to describe nurses’ attitudes to and experiences of meeting patients with suicidal behaviour in emergency care. METHOD. The study's design is a descriptive general literature review. Articles were searched in CINAHL and MEDLINE via PubMed and 12 articles were included in the results. RESULTS. The study showed that nurses in emergency care generally held positive attitudes towards patients with suicidal behaviour. Negative attitudes were also described, which could be influenced by the nurses' own moral and religious values. The encounter between nurse and suicidal patient created great frustration among the nurses, due to lack of time and environmental adjustment for patients with suicidal behaviour, as well as the feeling of not having the knowledge and skills needed to care for this patient group. CONCLUSION. Nurses need education in suicidal behaviour to influence their attitude and experience of meeting this patient group.  KEYWORDS: suicidal behavior, nurses, attitudes, emergency care

No description available.

Bakgrund Suicidalt beteende även kallad suicidalitet är ett stort globalt hälsoproblem.Begreppet innefattar suicidtankar, suicidförsök och suicid. Var 40:e sekundavlider en människa på grund av suicidalitet någonstans på jorden. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i vården av patienter med suicidalt beteende samt beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna. Metod Föreliggande litteraturstudies resultat inkluderar 12 vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Studien har en beskrivande design. Databaser som användes var PubMed, CINAHL och PsycINFO. Huvudresultat Sjuksköterskorna erfar att omvårdnad av patienter med suicidalt beteende är en komplex situation. Erfarenheterna är att suicidalt beteende väcker känslor som chock besvikelse, frustration, skuld och stress hos sjuksköterskorna. Egna värderingar har en dömande inverkan på patienten. En osäkerhet i omvårdnaden av dessa patienter finns. Fysiska behov prioriteras därför före psykiska. Detta kan kopplas till brist på utbildning, stöd och resurser. Slutsatser Sjuksköterskors erfarenheter är betydelsefulla för att ge den suicidala patienten bästamöjliga omvårdnad. Sjuksköterskor bör ha en icke dömande inställning och ett holistiskt förhållningssätt. Föreliggande studie vill bidra till en samlad bild av sjuksköterskors erfarenheter i omvårdnaden av denna patientgrupp. Detta för att belysa det stöd och utbildning som sjuksköterskan behöver för att möta patienten professionellt. Men även för att belysa vikten av förståelse och betydelsen av rätt omvårdnad.

Introduktion: Enligt nationellt centrum för suicidforskning tog 1588 personer sitt luv i Sverige 2019. Sju gånger så många dör i suicid i jämförelse med trafikolyckor. Psykisk ohälsa och suicidalt beteende är ett betydande folkhälsoproblem nationellt. 90% av de som begår suicid har en psykisk störning. Det är vanligare att män suiciderar. Som ambulanssjuksköterska är det vanligt att man är den första kontakten som patienten får med sjukvården. Syfte: Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med ett suicidalt bettende. Metod: En kvalitativ metod valdes. Datainsamling skedde med semistrukturerade intervjuer. 7 Intervjuer genomfördes. Intevjuerna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Studien kom fram till att informanterna saknade kunskap och kompetens för att vårda patienter med ettt suicidalt beteende. Informanterna upplevde att det var svåra möten och komplicerade bedömningar. Man upplevde att patienterna var oberäkneriga och att man var tvungen att tänka på säkerheten genom hela vårdkedjan. Slutsats: Resultatet i studien visade på att ambulanssjuksköterskorna kände sig obekväma i mötet med patienter med ett suicidalt beteende då de saknade kunskap. Specialistutbildningen till ambulanssjuksköterska innehåller inte mycket utbildning om patienter med ett suicidalt beteende. Man upplevde att patienterna var oberäkneriga och snabbt svängde i sitt humör, därför var det viktigt att tänka på hur man bemötte patienten samt att man alltid tänkte på säkerheten. Mer svensk forskning behövs för att studera erfarenheter med patienter med ett suicidalt beteende.

No description available.

Bakgrund: Suicid är ett folkhälsoproblem. Varje år begår över 700 000 personer världen över suicid och många fler gör suicidförsök. Hälso- och sjukvården har en viktig roll när det handlar om att upptäcka, bemöta och vårda patienter med suicidalt beteende. Patienter som begår suicid har oftast haft kontakt med vården i närtid innan de begår suicid. Forskning visar att patienterna sällan får det bemötandet de skulle behöva. I sjuksköterskans profession ingår att ansvara för och leda omvårdnaden av patienter med suicidalt beteende.       Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva ​​sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med suicidalt beteende.      Metod: Litteraturöversikt grundad på elva kvalitativa originalartiklar valda utifrån givna kriterier. Efter kvalitetsgranskning analyserades likheter och skillnader vilket resulterade i fyra teman.       Resultat: Sjuksköterskor erfor att en god vårdrelation är grunden för en bra vård av patienter med suicidalt beteende. De hade många tankar om hur en vårdande relation bör vara och hur de bör agera för att uppnå det. Att vårda dessa patienter väckte starka känslor och svåra etiska frågor. De teman som framkom i denna litteraturöversikt var: Skapa en vårdande relation, Väcka känslor och etiska frågor, Ställa höga krav och Sakna kunskap, träning och stöd.  Slutsats: Det ställs höga krav på sjuksköterskor som vårdar patienter med suicidalt beteende. Sjuksköterskor behöver tid till och förmåga att bygga en god vårdrelation och möjlighet att reflektera om känslor och etiska frågor tillsammans med kollegor. / Background: Suicide is a public health problem. Every year over 700 000 people worldwide commit suicide and many more make suicide attempts. Health care has an important role when it comes to detecting, responding to, and care for patients with suicidal behaviour. Patients who commit suicide have usually had contact with healthcare in the near future before they commit suicide. Research shows that patients rarely receive the treatment they would need. The nurse’s profession includes being responsible for and leading the care of patients with suicidal behaviour. ​      Aim: The purpose of this literature review was to describe nurses‘ experiences of caring for patients with suicidal behaviour.     Method: Literature review based on eleven qualitative original articles selected based om given criteria. After quality review, similarities and differences were analysed, resulting in four themes.       Results: Nurses learned that a good nursing relationship is the basis for good care of patients with suicidal behaviour. They had many thoughts about what a nurturing relationship should be like and how they should act to achieve it. Caring for these patients raises strong emotions and difficult ethical questions. The themes that emerged in this literature review were: Create a nurturing relationship, Raise emotions and ethical questions, Set high demands and Lack knowledge, training and support.        Conclusion: High demands are placed on nurses who care for patients with suicidal behaviour. Nurses need time and ability to build a good care relation and the opportunity to reflect on feelings and ethical issues together with colleagues.

Bakgrund: Suicid är ett globalt folkhälsoproblem hela världen över. Varje år dör 700 000 människor genom fullbordat suicid. I Sverige dör dagligen ca 4 människor genom suicid.   I WHO’s handlingsplan är målet att fram till 2030 att minska suicidantalet med en tredjedel och förebygga psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att vårda patienter med suicidalt beteende. Metod: En litteraturstudie baserad på tio kvalitativa artiklar. Databassökning genomfördes i Cinahl, PubMed, PsykInfo och Scopus. Studier analyserades med hjälp av Fribergs femstegmodell. Resultat: Analysprocessen resulterade i 3 kategorier och 7 underkategorier. De tre kategorier var: Bristande organisation, känslomässiga reaktioner och attityder. Konklusion: Psykisk ohälsa är ett stigmatiserat ämne. Att vårda suicidala patienter kan vara psykiskt påfrestande för vårdpersonalen. Vårdpersonalen behöver mer kunskap inom det här ämnet för att kunna bedriva en säker och gynnsam vård som främjar hälsa för patienterna samt bidrar till att vårdkvalitén höjs. / Background: Suicide is a global public health problem worldwide. Every year 700,000 people die by completed suicide. In sweden, about 4 people die by suicide every day. In the WHO's action plan, the goal is to reduce the number of suicides by a third by 2030 and prevent mental illness. Aim: The aim of this study was to describe the nursing stuff’s experiences of caring for patients with suicidal behavior. Methods: A literature study based on ten qualitative articles. Database search were conducted in Cinahl, PubMed, PsykInfo and Scopus. The articles were analyzed using Friberg’s five-step model. Results: The analysis process resulted in 3 categories and 7 subcategories. The four categories were: Lack of organization, emotional reactions and attitudes. Conclusion: Mental illness is a stigmatized subject. Caring for suicidal patients can be psychologically stressful for the nursing staff. The healthcare staff need more knowledge in this subject to be able to provide safe and beneficial care that promotes health for the patients and contributes to raising the quality of care.

Bakgrund Psykisk ohälsa ökar bland ungdomar över hela världen och risken för suicidala handlingar till följd av detta. Fysiologiska och psykologiska förändringar under tonåren bidrar till en omtumlande period i livet som kan leda till ökad skörhet för utvecklandet av psykisk ohälsa. Sjuksköterskors bemötande har stor betydelse för vården av dessa patienter och ofta upplever patienterna att de möts av fördomar och okunskap kopplat till stigma. Dessa patienter måste fångas upp i ett tidigt skede för att reducera risken för utveckling av långvarigt lidande och suicidalt beteende. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med ungdomar med suicidalt beteende. Metod För studien genomfördes en litteraturöversikt med systematisk ansats och som grund för resultatet ligger elva artiklar som redovisar kvalitativa data. Materialet sammanställdes och analyserades med stöd av Thomas och Hardens metod för tematisk syntes. Resultat Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde olika utmaningar i arbetet med ungdomar med suicidalt beteende. Sjuksköterskorna blev ofta frustrerade och känslomässigt berörda och egna föreställningar och attityder visade sig ha betydelse för omvårdnaden. Utmaningarna varierade till viss del beroende på sjuksköterskornas bakgrund och brist på tilltro till den egna kompetensen. Efterfrågan om utbildning inom området var vanligt förekommande, oavsett tidigare kunskap eller erfarenheter. Slutsats Det fanns en efterfrågan och ett behov av kompetensutveckling hos sjuksköterskor som arbetar med ungdomar med psykisk ohälsa och suicidalt beteende. Genom ökad kompetensutveckling, ökad förståelse för patienterna och större fokus på att etablera goda relationer kan vården bli mer säker, effektiv och personcentrerad för denna växande patientgrupp. / Background Mental illness is increasing amongst adolescents and the risk of suicidal acts can be seen as a result. Physiological and psychological changes during adolescence make this a turbulent period in life which can contribute to increased fragility and pose a risk of developing mental illness. Nurses' attitudes are important for the care of these patients, as the patients are often met with prejudice and ignorance linked to stigma. Patients with mental illness must be taken care of in an early stage to minimize the risk of developing suicidal behavior. Aim To describe nurses' experiences of working with adolescents with suicidal behavior. Methods A literature review with a systematic approach. Eleven primary studies of qualitative research were found and analyzed using Thomas and Harden´s thematic synthesis. Results The results of the study showed that the nurses experienced different challenges in working with adolescents with suicidal behavior. The nurses often became emotionally affected and frustrated, based on their own beliefs and attitudes towards this behavior. This also affected the care of the patients. What was most challenging in working with adolescents with suicidal behavior varied due to the nurses´ background and to their level of competence. They also requested additional education, regardless of previous experience. Conclusions Professional development was requested and needed by all nurses. By increasing the level of education and professional development, this will lead to a greater understanding of the unique experience of the patient. As a result of this, nurses are capable of delivering safer, more efficient and person-centered care for these patients.

More than 800 000 people take their own lives every year, this effects over five million people – family, friends and acquaintances. To report about this requires knowledge and careful consideration about how and what to write, therefore it is crucial to understand how journalists and news chiefs talk and think about their suicide reporting. And why they do or do not report about suicide. Therefore, four journalists and two news chiefs from two different newspapers have discussed 15 questions about their suicide reporting in group interviews at each editorial office. During these interviews it became clear that journalists and news chiefs discuss suicide reporting more often when a suicide actually happens, but seldom otherwise. This behaviour is more or less explainable in terms of social responsibility theory, news valuation theory and the theory of professionalism. Some conclusions drawn from this was that research in this area must continue and that media theories are insufficient when it comes to suicide reporting.

Bakgrund: Cirka 800 000 människor globalt avlider i suicid varje år. Den vanligaste orsaken utöver somatiska sjukdomar till dödsfall i Sverige är suicid. Patienter med suicidalt beteende förekommer inom alla delar av hälso- och sjukvård och det förebyggande arbetet är av stor vikt. Det är viktigt att alla inom hälso- och sjukvård har kunskap att kunna identifiera riskfaktorer hos patienter med suicidalt beteende då många patienter har haft kontakt med hälso- och sjukvården nyligen innan de begått suicid.   Syfte: Att belysa faktorer av betydelse för sjuksköterskans omvårdnad av patienter med suicidalt beteende inom somatisk sjukvård.  Metod: En litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ design inkluderades i resultatet.    Resultat: Faktorer av betydelse för omvårdnad av patienter med suicidalt beteende beskrivs genom kategorierna organisation- och arbetsmiljö, inställning hos sjuksköterskan och kunskap- och kompetens. Kategorierna består även av tillhörande subkategorier.   Konklusion: Sjuksköterskor behöver utbildning kring suicid för att kunna ge en god och säker vård till patienter med suicidalt beteende. Organisation och ledning bör se till att arbetsmiljön är god, att rutiner och riktlinjer för hantering av patienter med suicidalt beteende finns samt att sjuksköterskans kompetens uppfyller de krav som finns för att möta patienter med suicidalt beteende. Sjuksköterskor har även ett ansvar att aktivt utvärdera sin kunskap och rätt att efterfråga utbildning om den brister. / Background: Worldwide, approximately 800,000 people die due to suicide every year. The most common cause of deaths besides chronical somatic diseases in Sweden is suicide. Patients with suicidal behavior occur in all aspects of health care why prevention work is of great importance. It is important that everyone in health care has the knowledge to be able to identify risk factors of patients with suicidal behavior as many patients have had contact with health care prior to the suicide.  Aim: To describe factors of importance for the nurse’s nursing care of patients with suicidal behavior in somatic healthcare.  Method: A literature review in which seventeen scientific articles with both quantitative and qualitative design was included in the result.  Results: Factors of importance for the nurse`s nursing care of patients with suicidal behavior are described by the categories: organizational and work environment, perceptions of the nurse and knowledge and competence. The categories also consist of associated subcategories.  Conclusion: Nurses need education in suicide to provide good and safe care for patients with suicidal behavior. Organization and management should ensure that the work environment is good, that routines and guidelines for managing patients with suicidal behavior are in place and that the knowledge and competence of the nurse fulfil existing requirements to meet patients with suicidal behavior. Nurses also have a responsibility to actively evaluate their own knowledge and the right to require further education if its lacking.