No description available.

<p>Med det kvantitativa HOUPE-projektet som grund utfördes en kvalitativ intervjustudie för att fördjupa sig på området självmordstankar och självmordshandlingar bland läkare. Självmord är idag en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Läkare är överrepresenterade när det gäller självmord bland akademiker, speciellt kvinnliga läkare ligger i riskzonen. Syftet med uppsatsen var att finna bakomliggande faktorer till självmord bland läkare. Det använda materialet byggdes på semistrukturerade djupintervjuer med fem läkare och det analyserades med hjälp av Grundad teori. Bland annat tog läkarna upp tidspressen de upplever, trakasserier eller förnedringar de har varit med om, självmordstankar. Även kraven och pressen många av läkarna erfar. Hur arbetet påverkar deras privatliv. I diskussionen användes krav-resursmodellen för att ge en överblick om hur deras arbetsplats upplevs när det handlar om krav och resurser. Kommunikationen mellan ledning och medarbetare tas upp.</p>

Med det kvantitativa HOUPE-projektet som grund utfördes en kvalitativ intervjustudie för att fördjupa sig på området självmordstankar och självmordshandlingar bland läkare. Självmord är idag en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Läkare är överrepresenterade när det gäller självmord bland akademiker, speciellt kvinnliga läkare ligger i riskzonen. Syftet med uppsatsen var att finna bakomliggande faktorer till självmord bland läkare. Det använda materialet byggdes på semistrukturerade djupintervjuer med fem läkare och det analyserades med hjälp av Grundad teori. Bland annat tog läkarna upp tidspressen de upplever, trakasserier eller förnedringar de har varit med om, självmordstankar. Även kraven och pressen många av läkarna erfar. Hur arbetet påverkar deras privatliv. I diskussionen användes krav-resursmodellen för att ge en överblick om hur deras arbetsplats upplevs när det handlar om krav och resurser. Kommunikationen mellan ledning och medarbetare tas upp.

<p>Självmord och självmordstankar förekommer i högre utsträckning bland läkare än i andra yrkesgrupper. Sociala relationer är enligt studier viktigare för kvinnor än för män i utvecklingen av depression. Studien syftar till att undersöka om de inkluderade arbetsmiljövariablerna, vilka behandlar sociala relationer, är viktigare i kopplingen till självmordstankar för kvinnor än för män. Samt att undersöka vilka av arbetsmiljövariablerna som bäst förklarar självmordstankar. Tre arbetsmiljövariabler skiljde sig signifikant eller nära signifikant mellan män och kvinnor. Dessa var att inte ha någon eller en organisation som tillvaratar ens intressen, att inte uppmuntras att tänka ut sätt att förbättra arbetsplatsen, samt nära signifikant; att inte uppmuntras att delta i fattande av viktiga beslut. De variabler som bäst förklarade självmordstankar för kvinnor var att inte ha någon eller en organisation som tillvaratar ens intresse, ej regelbundna möten, trakasserier, och att motstridiga krav ställs från en eller flera personer. Motsvarande för män var att inte uppmuntras att delta i fattande av viktiga beslut.</p> / HOUPE-projektet

Självmord och självmordstankar förekommer i högre utsträckning bland läkare än i andra yrkesgrupper. Sociala relationer är enligt studier viktigare för kvinnor än för män i utvecklingen av depression. Studien syftar till att undersöka om de inkluderade arbetsmiljövariablerna, vilka behandlar sociala relationer, är viktigare i kopplingen till självmordstankar för kvinnor än för män. Samt att undersöka vilka av arbetsmiljövariablerna som bäst förklarar självmordstankar. Tre arbetsmiljövariabler skiljde sig signifikant eller nära signifikant mellan män och kvinnor. Dessa var att inte ha någon eller en organisation som tillvaratar ens intressen, att inte uppmuntras att tänka ut sätt att förbättra arbetsplatsen, samt nära signifikant; att inte uppmuntras att delta i fattande av viktiga beslut. De variabler som bäst förklarade självmordstankar för kvinnor var att inte ha någon eller en organisation som tillvaratar ens intresse, ej regelbundna möten, trakasserier, och att motstridiga krav ställs från en eller flera personer. Motsvarande för män var att inte uppmuntras att delta i fattande av viktiga beslut. / HOUPE-projektet

Självmord och självmordstankar förekommer i högre utsträckning bland läkare än i andra yrkesgrupper. Sociala relationer är enligt studier viktigare för kvinnor än för män i utvecklingen av depression. Studien syftar till att undersöka om de inkluderade arbetsmiljövariablerna, vilka behandlar sociala relationer, är viktigare i kopplingen till självmordstankar för kvinnor än för män. Samt att undersöka vilka av arbetsmiljövariablerna som bäst förklarar självmordstankar. Tre arbetsmiljövariabler skiljde sig signifikant eller nära signifikant mellan män och kvinnor. Dessa var att inte ha någon eller en organisation som tillvaratar ens intressen, att inte uppmuntras att tänka ut sätt att förbättra arbetsplatsen, samt nära signifikant; att inte uppmuntras att delta i fattande av viktiga beslut. De variabler som bäst förklarade självmordstankar för kvinnor var att inte ha någon eller en organisation som tillvaratar ens intresse, ej regelbundna möten, trakasserier, och att motstridiga krav ställs från en eller flera personer. Motsvarande för män var att inte uppmuntras att delta i fattande av viktiga beslut. / HOUPE

No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på vilka arbetssätt och bemötande professionella använder gentemot klienter med självmordstankar. Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjustudie där fem professionella som i sitt arbete möter klienter med självmordstankar varit delaktiga. Resultat visade att professionella använder sig av kartläggande samtal, bedömningsformulär, samtal och uppföljning i arbetet med dessa klienter. De professionella uppgav att det viktigaste i bemötandet är att lyssna, våga fråga, låta klienten berätta och visa att man finns där för klienten. Resultatet förväntades bidra till ökad kunskap om arbetssätt och bemötande gentemot klienter med självmordstankar för oss socialarbetare. Detta för att vi upplevde att vi saknade specifik utbildning i ämnet inom socionomutbildningen. / The aim of this study was to investigate the existing types of working methods and approaches used by professionals on clients with suicidal thoughts. Through interviews with five professionals who meet clients with suicidal thoughts, data were collected for a qualitative study. The result suggested that the working methods used by these professionals are mapping based on therapy talk, evaluation forms, talks and follow-ups. The professionals treat their clients by listening, having the courage to ask questions about suicide, to allow the client to narrate their story and to be there for the client. The results are expected to contribute to increasing our knowledge as social workers on working methods and approaches towards clients with suicidal thoughts. Our choice was based on the lack of specific training on that field within the study program in social work.

Bakgrund: Runtom i världen är det cirka 800 000 personer som begår självmord varje år. Årligen i Sverige, är det cirka 1800 personer under 19 år som någon gång har försökt ta sitt liv och en tredjedel av alla unga vuxna har haft självmordstankar. Av dessa unga vuxna lyckas 40-50 stycken ta sitt liv. Suicid har under de senaste 15 åren minskat men dock inte bland unga vuxna. Självmordsförsök och självmordstankar går att förebygga. Syfte: Syftet var att undersöka unga vuxnas upplevelser av omvårdnad vid suicidtankar och efter suicidförsök samt deras känslor runt detta. Metod: Deskriptiv design med litteraturstudie som metod användes. Litteraturstudien baserades på 11 vetenskapliga, kvalitativa originalartiklar. Artiklarna granskades enligt SBU:s (2014), granskningsmall för patientupplevelser. Vid analys av inkluderade artiklar tillämpades innehållsanalys enligt Forsberg och Wengström (2016). Resultat: Bemötandet från vårdpersonalen hade stor betydelse för unga vuxna. Unga vuxna hade en längtan av att bli sedda och respekterade, det skapade trygghet för dem, speciellt när de fick en god relation med personalen. Resultatet visade att majoriteten av unga vuxna upplevde god omvårdnad vid sin suicidalitet. Resterande unga vuxna upplevde en känsla av att bli nedvärderade, speciellt inom den somatiska vården. De flesta unga vuxna är nöjda med sin vård och är beredda på att blicka framåt i livet samt att börja leva. Slutsats: Vårdpersonalen bör utbilda sig mer inom psykisk ohälsa. Det är viktigt att unga vuxna blir sedda och förstådda i sin suicidalitet och att deras känslor blir uppmärksammade. Om individerna får denna bekräftelse kommer unga vuxna troligtvis kunna se en större mening med livet. Det krävs mer forskning på hur unga vuxna upplever omvårdnaden vid suicidalitet. / Background: All around the world, around 800 000 individuales succeed with suicide every year. Every year in Sweden, it is 1800 persons under 19 years old try to take their life and a third of all young adults have had suicidal thoughts. Of these young adults there are 40-50 persons who succeed to take their life. Suicide has under the past 15 years reduced but not with young adults. Suicide attempt and suicide ideation can be prevented. Aim: The aim was to describe young adults experiences of nursing care in suicide ideation and after suicide attempt and their feelings around it. Method: Descriptive design with litterature study was chosen. The litterature study was based on 11 scientific, qualitative original articles. The quality of the articles were examined by SBU:s (2014), reviewed tampled for patients´ experiences. The analysis of the included articles, where content analysis by Forsberg and Wengström (2016), was elected. Result: The reception from nursing staff meant a lot to young adults. Young adults had the desire to be seen and respected, that created safety for them, especially when they had a good relationship with the staff. The result showed that the majority of young adults experienced good nursing in their suicidality. Remaining young adults experienced a feeling of being undervalued, especially in somatic care. Most young adults are satisfied with their care and are prepared to look forward to life as well as to start living. Conclusion: Healthcare professionals should be more trained in mental health. It is important that young adults are seen and understood in their suicidality and that their feelings are brought to attention. If individuals get this attention, young adults will probably be able to see a bigger meaning in life. More research is required on how young adults experiences nursing in suicidality.