Syftet med denna uppsats är att undersöka hur undersköterskor i fyra olika verksamheter upplever att deras arbetssituation har förändrats sedan man införde LCP (Liverpool Care Pathway). Vidare belyses hur undersköterskorna menar att samarbete, kommunikation och relation har påverkats och på vilket sätt och i så fall hur. Uppsatsen är skriven utifrån samverkan och ett professionellt förhållningssätt i socialt arbete. Ett annat perspektiv som uppsatsen belyser är på vilket sätt metoden blev introducerad i organisationen, detta utifrån implementeringsprocesser och kommunikationsteorin. Resultatet visar att undersköterskorna upplever en större delaktighet och trygghet i deras arbete idag jämfört med tidigare. Vidare har samarbetet med andra samverkanspartners blivit mycket bättre sedan LCP- metoden infördes. Med hjälp av metoden känner undersköterskorna en ökad trygghet, delaktighet, klarhet, tydlighet och öppenhet. Detta genom de checklistor som LCP- metoden bygger på. Det framkom i uppsatsen att undersköterskorna känner att de kan prata mer öppet om döden och döendet med anhöriga efter införandet av LCP - metoden .Nyckelord: Kommunikation, / The purpose of this essay is to explore how staff nurses in four different businesses feel that their work situation has changed since the introduction of LCP (Liverpool Care Pathway). Further highlights is how the nurse believes that cooperation, communication and relationships have been affected, in what way and if so how. The essay is written from collaboration and a professional approach in social work. Another perspective the essay illustrates is the way in which the method was introduced in the organization, this according to implementation processes and communication theory. The result shows that the staff nurses experience a greater involvement and confidence in their work than before. Furthermore has the cooperating with other collaboration partners turn out to be much better since the LCP-method was introduced. By using the method the staff nurses feel an increased security, participation, transparency, clarity and transparency. The LCP-method with its checklists contributes to these feelings. It appeared in the essay that the staff nurses feel they can talk more openly about death and dying with relatives after the introduction of the LCP-method.

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede är vården som ges under patienters sista tid i livet och syftar till att lindra lidande och främja livskvalité. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever tidsbrist och otillräcklig kunskap för att möta patienter och anhöriga i vården i livets slutskede. Sjuksköterskor beskriver att tidsbrist och kunskapsbrist påverkar omvårdnaden i livets slutskede. Sjuksköterskor anser att anhöriga är en viktig del för högkvalitativ vård men upplever att omständigheter påverkar omvårdnaden av palliativ vård i livets slutskede. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg. Åtta kvalitativa artiklar, två kvantitativa artiklar en artikel med mixad metod har analyserats. Resultat: Anhöriga upplevde att kommunikation och stöd bidrog till att vårdrelationer skapades med vårdpersonal. Anhöriga beskrev att delaktighet var betydelsefullt för att tillgodose närståendes behov. Smärtlindring för närstående var ett grundläggande behov enligt anhöriga. Slutsats: Det kan finnas en kunskapslucka hos sjuksköterskor och den grundläggande utbildningen bör innehåll mer kunskap om kommunikation, stöd, delaktighet och smärtlindring. Detta för att tillgodose anhörigas och närståendes behov i palliativ vård i livets slutskede