• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 34
  • 28
  • 18
  • 7
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 97
  • 97
  • 23
  • 21
  • 18
  • 17
  • 15
  • 14
  • 12
  • 12
  • 12
  • 12
  • 12
  • 12
  • 11
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

POLÍTICAS PÚBLICAS DE HUMANIZAÇÃO NO NASCIMENTO: PERCEPÇÃO DA PARTURIENTE QUANTO À ASSISTÊNCIA DE ENFERMAGEM NO PRÉ-PARTO DO HOSPITAL REGIONAL MATERNO INFANTIL DE IMPERATRIZ-MA. / Public Policies for Humanization of Birth: Perception of Parturient regarding Nursing Care in daily pay-childbirth the Hospital Regional Motherly childlike of Imperatriz-MA.

Silva, Paula Cristina Alves da 29 April 2013 (has links)
Made available in DSpace on 2016-08-10T10:54:09Z (GMT). No. of bitstreams: 1 PAULA CRISTINA ALVES DA SILVA.pdf: 1476609 bytes, checksum: 322179b99686c367765f728990e3883e (MD5) Previous issue date: 2013-04-29 / O Ministério da Saúde afirma que a gravidez é um evento social que marca definitivamente a vida reprodutiva da mulher. Para respaldar e garantir à gestante assistência qualificada, entram em cena as políticas de saúde relacionadas ao momento de gestação e parto, especificamente com o Programa Nacional de Humanização no Pré-Natal e Nascimento, que implementa as políticas do Programa de Atenção Integral à Saúde da Mulher, e visa resgatar a atenção obstétrica integrada, eficaz e humana, envolvendo estados, municípios e unidades de saúde. Um dos locais protagonistas deste percurso é a sala de pré-parto; local destinado ao trabalho de parto. A assistência de enfermagem prestada nesse setor interfere e determina diretamente as condições de parturição. Neste contexto, optou-se por desenvolver uma pesquisa qualitativa com o objetivo: de conhecer a percepção das parturientes atendidas no pré-parto do Hospital Regional Materno Infantil de Imperatriz-MA quanto à assistência de enfermagem, além de conhecer a assistência de enfermagem prestada às parturientes na sala de pré-parto; caracterizar a estrutura física, organizacional e profissional do pré-parto e analisar a assistência e os procedimentos realizados dentro do pré-parto à luz do PHPN. Os dados foram coletados por meio de observação direta e entrevistas por saturação de informações junto a 9 (nove) mulheres com mais de 18 anos, todas no puerpério imediato, independentemente do número de paridade; residentes no município de Imperatriz do Maranhão e que tinham realizado o parto no centro obstétrico do Hospital Regional Materno Infantil de Imperatriz-MA. Elas tiveram permanência mínima de sessenta minutos na sala de pré-parto e consentiram em participar do estudo mediante informação, esclarecimento e assinatura do Termo de Consentimento Livre e Esclarecido. A partir da análise dos dados, constatou-se que a média de idade foi de 24 anos, com ensino médio, em união estável e parto vaginal. As percepções das participantes demonstraram que o pré-parto tornou-se um lugar marcante em decorrência das emoções conflituosas que ali foram vivenciadas; que as mesmas não se sentem acolhidas pela equipe profissional que ali atua, mas que o conforto do espaço físico que elas ocupam e a presença da (o) acompanhante ajudaram a amenizar a ausência de acolhimento das (o) profissionais; quanto ao cuidado, observou-se a superficialidade da assistência de enfermagem, que destinou sua atenção a procedimentos e rotinas técnicas em detrimento da assistência humanizada, além da descaracterização da figura da (o) enfermeira (o), pois se tornou invisível aos olhos das entrevistadas, não conseguindo estas identificar e/ou caracterizar a figura e a função da (o) enfermeira (o) na sala de pré-parto. Os resultados sugerem que a sala de pré-parto é um local marcante pelas emoções conflituosas ali vivenciadas; o acolhimento não é realizado, passando a ser atribuído ao espaço físico e aos acompanhantes; foram encontradas falhas na assistência humanizada preconizada pelo PHPN em decorrência da superficialidade na assistência de enfermagem e a descaracterização da figura da (o) enfermeira (o). Assim, ainda são muitos os desafios das equipes de enfermagem para o acolhimento e a humanização no cuidar de pessoas no ambiente de parturição.
32

Risco de quedas: aplicabilidade de intervenções de Enfermagem da NIC em adultos e idosos hospitalizados / Fall risks: applicability of nursing interventions of NIC in adults and elderly hospitalized

Jacira dos Santos Oliveira 11 July 2013 (has links)
O objetivo da pesquisa foi de analisar a aplicabilidade de intervenções propostas pela Classificação das Intervenções de Enfermagem para o diagnóstico Risco de quedas em adultos e idosos hospitalizados. Trata-se de um estudo descritivo quantitativo, realizado com 23 estudantes do 8º período do Curso de Graduação em Enfermagem de uma Universidade Pública de João Pessoa/Paraíba, o qual descreve as atividades listadas pelos estudantes nos domínios Fisiológico Básico, Fisiológico Complexo e Segurança para pacientes adultos e idosos com diagnóstico de risco de quedas; apresenta o mapeamento comparativo das intervenções e das atividades listadas pelos alunos com as propostas pela referida classificação, o refinamento do cross-mapping realizado pelos enfermeiros expertos e, por último, a opinião dos estudantes quanto à aplicabilidade da NIC. Quanto aos resultados, encontraram-se 22 estudantes do sexo feminino, com idades entre 20 e 29 anos. Todos responderam que identificam o diagnóstico de Risco de quedas em pacientes adultos e idosos hospitalizados, com exceção de um estudante; apenas dois tiveram acesso a algum instrumento de avaliação de Risco de quedas; todos responderam que estudaram o assunto sobre prevenção de quedas nas disciplinas de Enfermagem na Atenção à Saúde do Adulto e idoso I e II; apenas dois estudantes apresentaram trabalho sobre a temática em eventos científicos. Primeiramente, identificou-se que as atividades que envolvem a educação do paciente e/ou da família foram listadas com mais frequência nas intervenções de prevenção de quedas, controle do ambiente: segurança, controle de medicamentos e terapia com exercício: equilíbrio. Foram listadas pelos estudantes 242 atividades com as repetições (187, no domínio de Segurança, 37, no domínio Fisiológico Básico, 18, no domínio Fisiológico Complexo). A média de atividades por estudantes foi de 10,5. O estudante que mais se apropriou do domínio de Segurança listou 16 atividades. Quanto ao mapeamento comparativo, foram listadas 22 intervenções e 81 atividades para este estudo. Porém, após o mapeamento, constatou-se que permaneceram as 22 intervenções e aumentaram as atividades para 82, distribuídas em três, de sete domínios da classificação. A intervenção prevenção de quedas foi a mais listada pelos estudantes, seguida pelo controle do ambiente: segurança, controle de demência, controle de medicamentos e terapia com exercício: equilíbrio. A maioria das atividades foi julgada como 100% de concordância entre os enfermeiros expertos. Na análise da aplicabilidade, foram consideradas as intervenções principais, a assistência no autocuidado (0,82) e precauções contra convulsões (0,80). Concluímos que os estudantes de Enfermagem se utilizam fortemente da classificação NIC e que as intervenções de Enfermagem sugeridas pela ligação NANDA-I e NIC foram aplicáveis ao diagnóstico de Risco de quedas. Porém elas precisam ser atualizadas. Sinaliza-se a necessidade de validação clínica das intervenções mapeadas e julgadas para o presente estudo. / The objective of this research was to analyze the applicability of the proposed interventions by the Nursing Interventions Classification for the diagnosis \'Fall risks\' in adults and elderly hospitalized. This is a descriptive quantitative study, performed with 23 students of the 8th period from Nursing Graduation of a Public University in João Pessoa/Paraíba, which describes the activities listed by students in the areas Basic Physiological, Complex Physiological and Safety for adults and elderly patients with diagnosis of \"Fall risks\", presents the comparative mapping of interventions and the listed activities by students with the proposals by this classifications, the refinement of the cross-mapping performed by expert nurses, and lastly, the opinion of students as to the applicability of NIC. As for the results, it was found 22 female students, with ages between 20 and 29 years. All answered that identify the diagnosis of \"Risk of falls\" in adults and elderly hospitalized, with the exception of one student; only two had access to an instrument for the evaluation \"Risk of falls\"; all answered that studied the subject on preventing falls in the courses of Health Attention Nursing of Adult and Elderly I and II; only two students presented researches on the thematic in scientific events. First, it was identified that activities that involve the education of patient and/or family were listed more often in interventions of fall prevention, ambient control: safety, control of medicines and therapy with exercise: balance. Were listed by students 242 activities with repetitions (187 in the area of safety, 37 in Basic Physiological area, 18, in Complex Phisiological area). The average of activities per students was 10.5. The student who most appropriated the area Security listed 16 activities. As for comparative mapping , were listed 22 interventions and 81 activities for this study. However, after mapping, it was found that remained 22 interventions and activities increased to 82, distributed in three of seven areas of classification. The intervention fall prevention was the most listed by students, followed by ambient control: safety, dementia control, medicine control, and therapy with exercise: balance. Most activities were judged as 100% agreement among expert nurses. In analysing the applicability, were considered the main interventions, assistance in self-care (0.82) and precautions against seizures (0.80). We conclude that Nursing students use hardly the classification NIC and that nursing interventions suggested by the connection NANDA-I and NIC were applicable for the diagnosis of \"Risk of falls\". Yet they need to be updated. It is signaled the need for clinical validation of the mapped interventions and judged for this study.
33

AVALIAÇÃO DAS CRENÇAS SOBRE AS PRÁTICAS PARENTAIS AO RECÉM-NASCIDO PREMATURO NA PERSPECTIVA DAS MÃES CUIDADORAS

Barros, Paula Luísa Lima Melo de 15 March 2018 (has links)
Submitted by admin tede (tede@pucgoias.edu.br) on 2018-05-03T13:08:09Z No. of bitstreams: 1 PAULA LUÍSA LIMA MELO DE BARROS.pdf: 594432 bytes, checksum: ea4a8441afae247d5c1c38102db155ca (MD5) / Made available in DSpace on 2018-05-03T13:08:09Z (GMT). No. of bitstreams: 1 PAULA LUÍSA LIMA MELO DE BARROS.pdf: 594432 bytes, checksum: ea4a8441afae247d5c1c38102db155ca (MD5) Previous issue date: 2018-03-15 / The present study aimed to evaluate the beliefs about parental practices to the premature newborn from the perspective of the caregiver mothers of the outskirts of the city of Guanambi / BA. This is an exploratory study with a qualitative approach. We interviewed 30 mothers of premature newborns, registered in the Basic Unit of the Municipality of Guanambi / BA. Three questionnaires were applied: a sociodemographic, beliefs about parental practices and a qualitative instrument. The data were evaluated using descriptive and comparative statistics. The results identified that sociodemographic factors and prematurity influence the adoption of specific parental practices for each context. The main practices adopted by the mothers studied were face-to-face contact, with an average of 8.5 (+2.6), and body stimulation, with 6.8 (+0.8) points. Mothers were the ones who took care of their children at home (36.7%), followed by grandparents (26.7%). The frequency of prenatal consultations was 93.3%, but 70.0% never participated in any type of support group and exchange of experiences. The main guidelines given to mothers during prenatal care were on vaccines (73.3%). The guidelines offered during prenatal care were classified by mothers as very important (83.3%), but they did not identify any professionals responsible for promoting the link between the family and the FHT. More than half (56.7%) of the participants did not feel prepared to take care of their children at home, as they felt fear (53.3%) and insecurity (33.3%). Mothers did not perceive a relevant contribution from the FHS (66.6%); reported family interferences regarding newborn care, but they saw this interference as positive (33.0%). It was concluded that social, cultural, environmental and, above all, prematurity contexts interfered in the adoption of parental styles and perception of parenthood. The need for new studies to increase knowledge that subsidize effective public policies with an emphasis on the care of premature newborns and the context in which they are inserted is emphasized. / O presente estudo objetivou avaliar as crenças sobre as práticas parentais ao recémnascido prematuro na perspectiva das mães cuidadoras de bairros periféricos da cidade de Guanambi/BA. Trata-se se um estudo de caráter exploratório com abordagem qualiquantitativa. Foram entrevistadas 30 mães de recém-nascido prematuro, cadastradas na Unidade Básica do Município de Guanambi/BA. Foram aplicados três questionários: um sociodemográfico, crenças sobre as práticas parentais e um instrumento qualitativo. Os dados foram avaliados com uso de estatística descritiva e comparativa. Os resultados identificaram que os fatores sociodemográficos e a prematuridade apresentam influência na adoção de práticas parentais específicas para cada contexto. As principais práticas adotadas pelas mães estudadas foram o contato face a face, com a média de 8,5 (+2,6), e a estimulação corporal, com 6,8 (+0,8) pontos. As mães foram as que mais cuidaram dos seus filhos em domicílio (36,7%), seguidas das avós (26,7%). A frequência de consultas de pré-natal foi de 93,3%, mas 70,0% nunca participaram de nenhum tipo de grupo de apoio e troca de experiências. As principais orientações dadas às mães durante o pré-natal foram sobre vacinas (73,3%). As orientações oferecidas durante o pré-natal foram classificadas pelas mães como muito importantes (83,3%), porém elas não identificaram nenhum profissional responsável por promover o elo entre a família e a ESF. Mais da metade (56,7%) das participantes não se sentiram preparadas para cuidar dos seus filhos em domicílio, pois sentiram medo (53,3%) e insegurança (33,3%). As mães não perceberam contribuição relevante por parte da ESF (66,6%); relataram interferências dos familiares quanto aos cuidados ao recém-nascido, porém viram tal interferência como positiva (33,0%). Concluiu-se que os contextos sociais, culturais, ambientais e, sobretudo, a prematuridade, interferiram na adoção de estilos parentais e percepção da parentalidade. Ressalta-se a necessidade de novos estudos para ampliação do conhecimento que subsidiem políticas públicas efetivas com ênfase no cuidado ao recém-nascido prematuro e o contexto em que estão inseridos.
34

skolsköterskors beskrivningar av att bemöta elever med psykisk ohälsa : en intervjustudie

Lundhag, Birgitta, Olsson, Annelie January 2008 (has links)
<p>Inledning: Psykisk ohälsa har ökat bland ungdomar under 1990-talet jämfört med</p><p>andra åldersgrupper. Att fånga och hjälpa barn och ungdomar med psykisk ohälsa</p><p>är en viktig del i skolhälsovården, och skolsköterskans främsta uppgift är att</p><p>främja barn- och ungdomars psykiska välmående. Syfte: Syftet var att beskriva</p><p>hur skolsköterskor på högstadiet får kännedom om en elevs psykiska ohälsa och</p><p>hur de bemöter detta. Metod: Åtta skolsköterskor från tre olika kommuner i</p><p>mellersta Sverige intervjuades individuellt och insamlad data analyserades med</p><p>kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: första kontakten,</p><p>samtalets innehåll och arbetssätt i bemötandet. Slutsats: Skolsköterskorna ansåg</p><p>att de inte hade tillräckligt med kunskap för att bemöta ungdomar med psykisk</p><p>ohälsa och att de inte kunde bemöta dessa elever på ett tillfredställande sätt pga.</p><p>allt för hög arbetsbelastning i form av för många elever och att de hade ansvar för</p><p>flera skolor.</p>
35

En konklusion över sjuksköterskans förmåga och möjligheter att påverka patientens följsamhet i egenvård - en litteraturöversikt

Wallinder, Nils-Henrik January 2008 (has links)
<p>Bakgrund: Människors ovilja eller oförmåga att följa givna råd är ett problem för den samhällsfinansierade sjukvården och som leder till ökade kostnader och ökad ohälsa bland befolkningen. Sjuksköterskan har här en viktig uppgift att fylla som utbildare, informatör och vägledare för att öka compliance. Syfte: Syftet med uppsatsen var att genom en litteraturstudie belysa hur sjuksköterskans strategival vad gäller åtgärder och pedagogiska ansats påverkar patientens följsamhet gentemot rekommendationer och ordinationer. Metod: En litteraturstudie genomfördes, där resultaten från kontrollerade studier om compliance analyserats, vägts samman och presenterats. Resultat: Sammanställningen visade på flera faktorer, såsom att patientens förmåga till delaktighet och inlärning, samt sjuksköterskans pedagogiska och analytiska förmåga är viktiga beståndsdelar för att förstärka compliance. Även plats, tillfälle, teknik-anpassning och förmågan att anpassa och förstärka sitt budskap med olika hjälpmedel väger tungt för hur resultatet ska bli. Diskussion: Trots den allmänna hållningen av studiens resultat, kan ändå slutsatsen dras att sjuksköterskan, genom att vara nära patienten i många vårdsituationer, kan välja ett aktivt agerande i sin pedagogiska uppgift och därmed få ett stort inflytande på patientens hälsa och välbefinnande.</p>
36

En studie om kvinnlig omsorgspersonals upplevelse av chefens stöd vid långtidssjukskrivning.

Jansson, Helena, Hammarberg, Marie January 2009 (has links)
No description available.
37

En studie om kvinnlig omsorgspersonals upplevelse av chefens stöd vid långtidssjukskrivning.

Jansson, Helena, Hammarberg, Marie January 2009 (has links)
No description available.
38

En konklusion över sjuksköterskans förmåga och möjligheter att påverka patientens följsamhet i egenvård - en litteraturöversikt

Wallinder, Nils-Henrik January 2008 (has links)
Bakgrund: Människors ovilja eller oförmåga att följa givna råd är ett problem för den samhällsfinansierade sjukvården och som leder till ökade kostnader och ökad ohälsa bland befolkningen. Sjuksköterskan har här en viktig uppgift att fylla som utbildare, informatör och vägledare för att öka compliance. Syfte: Syftet med uppsatsen var att genom en litteraturstudie belysa hur sjuksköterskans strategival vad gäller åtgärder och pedagogiska ansats påverkar patientens följsamhet gentemot rekommendationer och ordinationer. Metod: En litteraturstudie genomfördes, där resultaten från kontrollerade studier om compliance analyserats, vägts samman och presenterats. Resultat: Sammanställningen visade på flera faktorer, såsom att patientens förmåga till delaktighet och inlärning, samt sjuksköterskans pedagogiska och analytiska förmåga är viktiga beståndsdelar för att förstärka compliance. Även plats, tillfälle, teknik-anpassning och förmågan att anpassa och förstärka sitt budskap med olika hjälpmedel väger tungt för hur resultatet ska bli. Diskussion: Trots den allmänna hållningen av studiens resultat, kan ändå slutsatsen dras att sjuksköterskan, genom att vara nära patienten i många vårdsituationer, kan välja ett aktivt agerande i sin pedagogiska uppgift och därmed få ett stort inflytande på patientens hälsa och välbefinnande.
39

skolsköterskors beskrivningar av att bemöta elever med psykisk ohälsa : en intervjustudie

Lundhag, Birgitta, Olsson, Annelie January 2008 (has links)
Inledning: Psykisk ohälsa har ökat bland ungdomar under 1990-talet jämfört med andra åldersgrupper. Att fånga och hjälpa barn och ungdomar med psykisk ohälsa är en viktig del i skolhälsovården, och skolsköterskans främsta uppgift är att främja barn- och ungdomars psykiska välmående. Syfte: Syftet var att beskriva hur skolsköterskor på högstadiet får kännedom om en elevs psykiska ohälsa och hur de bemöter detta. Metod: Åtta skolsköterskor från tre olika kommuner i mellersta Sverige intervjuades individuellt och insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: första kontakten, samtalets innehåll och arbetssätt i bemötandet. Slutsats: Skolsköterskorna ansåg att de inte hade tillräckligt med kunskap för att bemöta ungdomar med psykisk ohälsa och att de inte kunde bemöta dessa elever på ett tillfredställande sätt pga. allt för hög arbetsbelastning i form av för många elever och att de hade ansvar för flera skolor.
40

Äldre individers upplevelse av livskvalitet

Petterson, Ann, Gabrielsson, Anna January 2011 (has links)
Sammanfattning Inom äldreomsorgen ses ibland de äldre sitta ensamma tomt stirrandes. Funderingar kan uppstå om den äldre individen känner livskvalitet. Forskning visar att vad som ger livskvalitet är individuellt, det är därför viktigt att ta hänsyn till individens uppfattning om vad som ger livskvalitet.  Denna kvalitativa studies syfte var att beskriva hur äldre personer som bor i särskilt boende upplever sin livskvalitet. Resultatet bygger på tolv semistrukturerade intervjuer analyserade enligt Granheim &amp; Lundmans metod. Till intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide med 8 öppna frågor.   Ett strategiskt urval användes för studien där inklusionskriterierna var att informanterna skulle vara över 80 år, svensktalande, boende på ett servicehus i Mellansverige som drivs i kommunal regi. Informanterna skulle även vara orienterade till tid, rum och tidigare yrkeserfarenhet var oviktig. Resultat visar att relationen till personalen är betydelsefull för informanterna, men att de ibland upplever sig vara beroende av dem och detta upplevs som negativt. Aktiviteter som ordnas på boendet uppskattas och valmöjligheten att delta eller inte samt kunna påverka utbudet av aktiviteterna upplevs som viktigt. Besvärande fysiska åkommor kan ibland begränsa informanternas deltagande i aktiviteterna, vilket upplevs negativt då aktiviteten ger de äldre individerna glädje och gemenskap. Fysisk träning är viktig, detta gör att de mår bra och känner sig mer självständiga. Besök av familj och vänner uppskattas och ger den äldre glädje, dock finns individer på det särskilda boendet som upplever ensamhet. Även lugna stunder i ensamhet uppskattas då de äldre ibland minns tillbaka i livet. Nyckelord: livskvalitet, särskild boendeform, äldre, kvalitativ studie

Page generated in 0.0628 seconds