The importance of experience in relation to intellectual work has been of growing interest within historical research, as it focuses on the subjective, biographical, and thus historical conditions preceding any claim to abstract or objective knowledge. This paper explores the connection between experience and intellectual thought in relation to the Swiss psychologist Carl Gustav Jung (1875–1961), primarily through an examination of his autobiography. The analysis shows that experience was essential to Jung in several ways, and that he struggled with it as an intellectual, epistemological, and personal problem. His encounters with Kant, Nietzsche and Freud were especially formative in this regard, as they brought him theoretical and practical insights into the limits of communicable knowledge. Mystical experiences, beginning from hischildhood, gave rise to a dichotomy between the inner and the outer world, and with it a deep sense of solitude, which remained important throughout his life and work. The sense of being outside of his time informed his psychological conceptions of “the shadow”, individuation and the collective unconscious. However, Jung’s struggle to lend credibility to his experiences resulted not so much in recognized scientific knowledge as in what Nietzsche once called a “personal confession”.

This thesis is a literary analysis that discusses gender archetypes within two extensive literary works of Ladislav Klíma which he adapted into final pieces: Sufferings of Prince Sternenhoch and Glorious Nemesis. The methodological and theoretical part of the work examines the question of literary canon, defends feminist criticism as a legitimate approach to text analysis, looks back at the relatively short history of the use of gender as an analytical category, and represents a method of resistant reading. It also reflects the inspirational source of Klíma's authorship, the philosophy of Friedrich Nietzsche with an emphasis on gender aspects. Using classical feminist texts, works of literary theory, and the works that are central (not exclusively to feminist) analysis of (not only literary) archetypes identifies (mostly) female literary characters with some of the traditional (but also less common) archetypes - mother, witch, goddess of justice and fate, collaborator, and others. Except for archetypes, the thesis also discusses other gender (literary) aspects, for example the issue of stereotypical display of femininity and masculinity, the conceptualization of women as a capital, and women's connection with nature or female sexuality which is still often analyzed on the basis of the...

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

I mitt projekt ville jag använda mig av den skogsmark som finns på och runtom tomten. Jag ville att den nya skolan skulle integrera med skogen. Skolan i skogen, eller skogen i skolan. En skolvardag uppe bland träden och nere i marknivå. I utformningen och planeringen inspererades jag av "kojan" och hade ambitionen att byggnaden skulle vara en fridfull, men samtidigt en lekfull och inspirerande plats som ska kunna ge energi och motivation till eleverna. I utformningen så har ambitionen varit att skapa platser för koncentration, men också platser som ska gynna kreativiteten. I byggnaden finner man också genomgående element hämtat från "kojans" kvaliteter såsom "kryp in", "uppe bland träden", växtlighet, klättra. Materialet är helt i trä. Konstruktionen är pelare och balkar, där taket består av trianglar i diamant struktur som böljar genom hela byggnaden. Detta för att skapa en spänning, dynamik, lekfullhet, energi och en ambition att hitta ett intressant förhållningssätt till "kojan" och naturens formspråk.

Various issues engage the attention of thinkers during various eras in history. Among those which have occupied commentators on the contemporary state of humanity are the problem of individuality--its origin, its nature, its significance for mankind as a whole--and a problem not unrelated to this: namely, the question of what may result from a cross fertilization of Eastern and Western ways of thought

Anna-Karin Palms debutroman Faunen (1991) innebar ett omedelbart genombrott. Romanen är skriven på ett fascinerande och egenartat sätt, med en blandning av olika genrer, berättarteknik och tidsplan. Berättelsen består av tre separata delar, som till en början tycks vara självständiga från varandra men emellertid visar sig vara sammanlänkade via ett flertal beröringspunkter. Jag har funnit romanen allt mer intressant och spännande desto mer jag har fördjupat mig i den. Efterhand som jag har studerat innehållet i de tre delarnas världar har jag upptäckt flera intressanta och fascinerande faktorer som bidragit till att utgöra en fängslande och egenartad historia. Romanen Faunen är en engagerande berättelse som är humoristiskt och lekfullt skriven med ett flertal spännande hänsyftningar till såväl litteratur, psykologi och mytologi, den innehåller exempelvis flera anknytningar till Virginia Woolfs liv och verk. Palm verkar på olika sätt vara tydligt inspirerad av just Woolf och hennes författarskap, men hon har till synes även tagit intryck av psykologen Carl Gustav Jung och speciellt av dennes teorier om det omedvetna. Jag avser att studera roman Faunen med utgångspunkt från Carl Gustav Jungs psykoanalytiska modell samt Virginia Woolfs feministiska synsätt, då jag anser att Palm fått inspiration från dessa båda personer och därmed låtit deras synsätt till stor del utgöra komponenter i romanen. Jag avser även att påvisa hur Faunen förhåller sig till och är påverkad av den rådande svenska samtidslitteraturen som var aktuell då romanen skrevs.