The master's thesis is focused on the use of behavioural insights in public policy making. It presents possibilities and limitations that this approach brings in general and in the case study of shared medication record, describes the legislative framework and explores the ethical issues perceived by relevant stakeholders. The shared medication record is based on the principle of presumed consent of access doctors and pharmacists to the database of prescribed and dispensed medicines of the patient. He or she may thus make no effort to allow consent. If the patient does not agree with their access, he or she has the option of so-called opt-out, the granting of a prohibition of access. This type of public policy measure, i.e., nudge, is based on the libertarian paternalism. The paternalistic aspect in the shared medication record is represented by the protection of all citizens from possible unwanted medication interactions, the libertarian aspect is the possibility of opt-out.

Hållbarhet har under de senaste decennierna blivit ett kraftfullt nyckelbegrepp som präglar trafikplaneringens riktlinjer. I kombination med de åtgärder som under många år använts för att öka andelen hållbara resor inom transportsektorn, såsom forskning om elbilar och alternativa bränslen, har på senare år även beteendepåverkande åtgärder implementerats under konceptet mobility management. En aktuell teori i sammanhanget är nudge-teorin, vilken innefattar hur beslutsfattare kan hjälpa människor att fatta bra beslut genom mindre åtgärder: genom att ge dem en knuff i rätt riktning, utan att kräva ekonomiska incitament eller begränsa människors valmöjligheter (Thaler och Sunstein 2008). Nudging som koncept är fortfarande relativt outforskat inom trafikplanering, även det finns vissa likheter med mobility management.   Syftet med denna studie är att öka förståelsen om konceptet nudging samt undersöka dess kvaliteter som planeringsverktyg för att påverka resebeteenden. Genom att studera fem kommuner som alla deltagit i det EU-finansierade projektet Knuffa resan rätt, undersöker uppsatsen hur nudge-åtgärder har använts samt hur användarna uppfattat att arbeta med verktyget. Uppsatsen ämnar också belysa hur de deltagande kommunerna tidigare arbetat med beteendepåverkande åtgärder och vilka skillnader de upplever med användandet av nudging som verktyg. Denna studie är en flerfallstudie, där intervjuer har använts som huvudmetod för att samla in empiriska data om de fem olika fallen som studien består av. I kombination med denna metod utfördes även en litteraturstudie, där relevant litteratur om hållbarhet och trafikplanering samlats in, samt ett teoretiskt ramverk om beteendevetenskap, där teorin om nudging lyfts fram.   Resultatet från fallstudierna visar att nudging ses som ett nytt spännande verktyg bland kommunerna, även om somliga påpekar att verktyget omedvetet tidigare använts. Skillnaden avser etableringen av nudging som begrepp, samt att kommunerna nu fått en förståelse för teorierna bakom nudging, hämtade från beteendeekonomin.  Dessa kunskaper har bidragit till en medvetenhet som kommer effektivisera, men också rättfärdiga, framtida beteendepåverkande projekt inom kommunerna. Däremot finns en problematik vad gäller arbetsprocessen vid nudge-åtgärder. I synnerhet krävs en mer omfattande utvärdering vilket resulterar i än mer resurskrävande projekt. Sannolikt kommer det krävas viss modifikation och flera omgångar av testprojekt innan ett bättre koncept eller modell har utvecklats som effektiviserar nudging som exklusivt planeringsverktyg. Tills dess bör insikterna om nudging användas främst som ett komplement till redan befintliga planeringsverktyg, med syftet att i stället effektivisera dessa.

Climate change poses the most significant threat to sustainable tourism in the 21st century, impacting destinations globally with abnormal weather phenomena. Climate change not only affects the environment but also our mental health. Extreme weather events linked to climate change increase the risk of anxiety, depressive disorders, and other mental health issues, particularly among young people such as Gen-Z. Nevertheless, climate change anxiety has shown potential to motivate eco-friendly actions, including travel choices. The current research gap exists concerning how climate change anxiety influences travel decision-making. Understanding this relationship is crucial for comprehending the psychological factors driving environmentally responsible decisions. In the present study, the protection motivation theory offers the theoretical lenses for understanding responses to fear stimuli and the motivation for protective actions. This study utilized a nonequivalent quasi-experimental design with focus groups to investigate the impact of climate change anxiety on travel choices among Gen-Z university students. Two groups, a treatment group and a comparison group, were exposed to different climate change videos designed to evoke higher or lower levels of anxiety. While the video shown to the treatment group successfully heightened climate change anxiety, the study found that increased anxiety did not necessarily result in sustainable travel choices. Instead, it often led to feelings of apathy and desensitization. The research identified lack of self-efficacy, cost and time as the main barriers for university students to consider more environmentally travels. It highlights the need for better climate change communication to inspire positive action, emphasizing a vision of a better future. The study’s results offer a baseline for future research aimed at understanding effective climate change communication strategies that prompt pro- environmental actions. Interventions aimed at reshaping travel decision-making, which take into account climate change anxiety and evolutionary biases influencing travel choices, can offer valuable insights for public campaigns promoting sustainable consumption among Gen Z. By nudging tourists and making sustainability the default choice, these interventions could effectively encourage more eco-friendly travel decisions.

Klimat och miljö är idag ett omdiskuterat ämne inom politik och samhälle. Trots det lever och konsumerar svenskarna i dag som om det fanns resurser från fyra jordklot i stället för ett. Detta leder i sin tur till onödigt avfall som med hjälp av rätt metoder skulle kunna förebyggas. I samarbete med Motala kommun genomfördes därför detta projekt, med syfte att använda nudging som en metod för att förebygga matavfallsmängder från barnfamiljer med fokus på minskat matsvinn. Nudgesen implementerades i två olika bostadsområden tillhörande Motala kommun, där det ena området mottog pro-self-nudges och det andra området mottog pro-social-nudges och där dessa nudges sedan jämfördes med varandra. Resultatet från undersökningen visade inte någon signifikant påverkan på matavfallsmängderna, varken från pro-social-nudgesen eller pro-self-nudgesen. Slutsatsen som drogs av resultatet var därmed att denna typ av nudging inte är tillräcklig för att kunna förändra människors konsumtions- och slängbeteenden, utan det krävs att fler aktörer, såsom livsmedelsbutiker, hjälps åt för att få människor att fatta rätt beslut redan i affären, innan matsvinnet uppstår.

No description available.