Background: It has become easy for tourists to visit different countries and cities for vacation due to the globalized world one live in today. Because of the consumers desire to travel and the tough competition among cities, emphasis have been put on city branding with the aim of making a consumer chose a specific city to visit instead of competing ones. In order to create a strong city brand it is important to look at the tourists’ expectations of a city, to get an understanding of what is expected from the consumer and what a city brand should work on in order to get satisfied visitors. Purpose: The purpose of this study is to explain what attributes of a city brand that impact the overall expectation of a potential consumer. Methodology: This is a quantitative study analyzing the 313 answers of conducted questionnaire. The authors have used both a simple and a multiple linear regression to test seven different hypotheses. Conclusion: This research shows that there are six attributes that has a positive impact, these six can explain 77,7% of the overall expectations towards a city brand of a consumer. These attributes are; infrastructure, attraction, uniqueness, expected enjoyment, value for money and word-of-mouth. Expected enjoyment and value for money were the most important attributes when people decide on a trip. Key Words: City branding, destination branding, place branding, expectations, tourism.

<p>There is a mutual dependency between the business world and the country’s municipalities. The municipalities are dependent on the companies to create work and tax income while the companies are dependent on the municipalities they are located in to provide good infrastructure among other things.</p><p>Apart from this the municipalities can work activly with creating a strong brand in the eyes of the companies and many researchers in marketing agree that marketing of places will be more common in the future. Marketing of municipalities is however still a rather new and unexplored area and it is uncertain how and to what extent the municipalities work with this.</p><p>The thesis is formulated:</p><p>How are the municipalities working to market towards companies and is it possible to make out any positive change from these marketing efforts?</p><p>The goal of this study is:</p><p>Our goal is to examine how the view of marketing of places differs from different municipalities in the Stockholm region, how some of these municipalities work with this and how far they have come in this work. Further, we want to study if any connected between the municipalities work with marketing and the local corporate climate in each municipality can be found.</p><p>For this study, the municipalities of Solna, Haninge and Huddinge were selected and personal interviews were conducted with employees responsible for marketing at the municipalities. We also analized statistical data from Svenskt Näringsliv to compare what the companies in these three municiapalities think of the local corporate climate.</p><p>The result show that all three municipalities work actively with marketing of their brand towards companies but at different extent and they have come different lengths in this effort. Since the municipalities haven’t come very far in their work with branding we have unfortunately not been able to detect any effect from these efforts with regards to the local companies’ view of the municipalities.</p> / <p>Det finns ett ömsesidigt beroende mellan näringslivet och landets kommuner. Kommunerna är beroende av företagen för att skapa arbetstillfällen och skatteintäkter medan företagen är beroende av att kommunerna de är verksamma i bl.a. erbjuder en god infrastruktur.</p><p>Utöver detta kan kommuner arbeta aktivt för att stärka sitt varumärke gentemot företagen och många forskare inom marknadsföring menar att marknadsföring av platser kommer att bli en allt vanligare företeelse i framtiden. Fortfarande är marknadsföring av kommuner dock ett nytt och outforskat område och det är oklart hur och till vilken grad kommunerna arbetar med detta.</p><p>Problemformuleringen lyder:</p><p>Hur arbetar kommuner för att marknadsföra sig mot företag och kan man urskilja någon positiv utveckling ur denna marknadsföring?</p><p>Syftet med undersökningen är följande:</p><p>Syftet är att kartlägga hur synen på marknadsföring av platser skiljer sig mellan olika kommuner i Stockholmsområdet, hur några av dessa kommuner arbetar med detta och hur långt de kommit i sitt arbete. Vidare vill vi undersöka om det går att se någon koppling mellan kommunernas arbete med marknadsföring och det lokala företagsklimatet i respektive kommun.</p><p>I undersökningen valdes Solna, Haninge och Huddinge kommun ut och personliga intervjuer genomfördes med marknadsföringsansvariga på de tre kommunerna. Vi analyserade även statistiska data från Svenskt Näringsliv för att jämföra vad företagen i de tre kommunernas anser om det lokala företagsklimatet.</p><p>Resultatet visar på att alla tre kommuner arbetar med marknadsföring av sina kommuner som varumärken men de har kommit olika långt i detta arbete. Eftersom kommunerna ännu inte kommit så långt i detta arbete har det dessvärre inte gått att urskilja någon effekt av detta arbete vad gäller företagens attityd till kommunerna. </p><p>Slutsatsen som vi kunna dra av denna undersökning är att kommunerna arbetar mycket med att hålla en nära kontakt med företagen för att skapa en god kommunikation men att varumärkesbyggande blivit en allt viktigare del i kommunernas arbete. Detta arbete har dock nyligen tagit fart och det är därför svårt att urskilja någon direkt effekt i företagens syn på kommunerna.</p>

This thesis explores the intersection between city planning in Winnipeg, Manitoba and branding the city as a creative city, by examining several key Winnipeg planning documents, which are interpreted as enacting the collective drive to develop - and brand - Winnipeg as a Creative City. Inspired in particular by the work of Charles Landry, this study reveals how Winnipeg’s creative city identity and approach is actively crafted and defined through local planning discourses. The research seeks to expand and enrich the dialogue around the creative city, using a creative city-making framework, to encourage a more holistic and inclusive approach to what rates as a creative city, and what merits recognition as creative and creativity in a city planning context. Some of the creative themes found in Winnipeg of interest to planners include a commitment to collaboration, integration, participation and the desire to operationalize creativity within municipal governance. / May 2016

<p>INSTITUTION:                       Institutionen för kulturvetenskaper</p><p>Linnéuniversitetet</p><p>ADRESS:                               351 95 Växjö</p><p>TELEFON:                              0772-28 80 00</p><p>HANDLEDARE:                        Emilie Karlsmo</p><p>TITEL:                                  Medborgarnas konststråk?!</p><p>En studie av konstprojektet ”Växjö Art Site”</p><p>ENGELSK TITEL:                     The Citizens´ Art Walk?!</p><p>A Study of the Art Project ”Växjö Art Site”</p><p>FÖRFATTARE:                        Lillemor Meijer Wadefur</p><p>ADRESS:                               Seglarevägen 37</p><p>352 55 Växjö</p><p>TYP AV UPPSATS:                   C-uppsats</p><p>VENTILERINGSTERMIN:            Ht 2009</p><p> </p><p>Området för uppsatsen är konststråket ”Växjö Art Site” vid Växjösjön. Fokus ligger i att medborgaromröstningar har genomförts vid valet av skulpturer.</p><p>Uppsatsens syfte är att urskilja och analysera ställningstaganden för att förstå vad Växjö kommun velat med detta projekt. I uppsatsen utreds vilka aktörer som haft betydelse för projektet, hur besluts­processen sett ut och med vilka argument man har drivit ärendet. Det rekonstruerade förloppet tolkas mot företeelsen city branding och vidare mot teorier om samtida politik och demokrati med fokus i teorier om postpolitik. Materialet för uppsatsen utgörs i huvudsak av kommunala protokoll och skrivelser samt intervjuer.</p><p>I uppsatsen diskuteras hur man kan se medborgaromröstningar som ett uttryck för en förskjutning från representativ demokrati mot olika typer av samverkansformer. Samtidigt kan det uppfattas som ett vällovligt syfte att vilja engagera medborgarna i valet av skulpturer. Denna önskan kanske har varit svår att förena med det vidare syftet att marknadsföra staden och sätta Växjö på kartan.</p><p>Keywords: offentlig konst, city branding, demokrati, postpolitik</p><p> </p><p><strong> </strong></p>

There is a mutual dependency between the business world and the country’s municipalities. The municipalities are dependent on the companies to create work and tax income while the companies are dependent on the municipalities they are located in to provide good infrastructure among other things. Apart from this the municipalities can work activly with creating a strong brand in the eyes of the companies and many researchers in marketing agree that marketing of places will be more common in the future. Marketing of municipalities is however still a rather new and unexplored area and it is uncertain how and to what extent the municipalities work with this. The thesis is formulated: How are the municipalities working to market towards companies and is it possible to make out any positive change from these marketing efforts? The goal of this study is: Our goal is to examine how the view of marketing of places differs from different municipalities in the Stockholm region, how some of these municipalities work with this and how far they have come in this work. Further, we want to study if any connected between the municipalities work with marketing and the local corporate climate in each municipality can be found. For this study, the municipalities of Solna, Haninge and Huddinge were selected and personal interviews were conducted with employees responsible for marketing at the municipalities. We also analized statistical data from Svenskt Näringsliv to compare what the companies in these three municiapalities think of the local corporate climate. The result show that all three municipalities work actively with marketing of their brand towards companies but at different extent and they have come different lengths in this effort. Since the municipalities haven’t come very far in their work with branding we have unfortunately not been able to detect any effect from these efforts with regards to the local companies’ view of the municipalities. / Det finns ett ömsesidigt beroende mellan näringslivet och landets kommuner. Kommunerna är beroende av företagen för att skapa arbetstillfällen och skatteintäkter medan företagen är beroende av att kommunerna de är verksamma i bl.a. erbjuder en god infrastruktur. Utöver detta kan kommuner arbeta aktivt för att stärka sitt varumärke gentemot företagen och många forskare inom marknadsföring menar att marknadsföring av platser kommer att bli en allt vanligare företeelse i framtiden. Fortfarande är marknadsföring av kommuner dock ett nytt och outforskat område och det är oklart hur och till vilken grad kommunerna arbetar med detta. Problemformuleringen lyder: Hur arbetar kommuner för att marknadsföra sig mot företag och kan man urskilja någon positiv utveckling ur denna marknadsföring? Syftet med undersökningen är följande: Syftet är att kartlägga hur synen på marknadsföring av platser skiljer sig mellan olika kommuner i Stockholmsområdet, hur några av dessa kommuner arbetar med detta och hur långt de kommit i sitt arbete. Vidare vill vi undersöka om det går att se någon koppling mellan kommunernas arbete med marknadsföring och det lokala företagsklimatet i respektive kommun. I undersökningen valdes Solna, Haninge och Huddinge kommun ut och personliga intervjuer genomfördes med marknadsföringsansvariga på de tre kommunerna. Vi analyserade även statistiska data från Svenskt Näringsliv för att jämföra vad företagen i de tre kommunernas anser om det lokala företagsklimatet. Resultatet visar på att alla tre kommuner arbetar med marknadsföring av sina kommuner som varumärken men de har kommit olika långt i detta arbete. Eftersom kommunerna ännu inte kommit så långt i detta arbete har det dessvärre inte gått att urskilja någon effekt av detta arbete vad gäller företagens attityd till kommunerna. Slutsatsen som vi kunna dra av denna undersökning är att kommunerna arbetar mycket med att hålla en nära kontakt med företagen för att skapa en god kommunikation men att varumärkesbyggande blivit en allt viktigare del i kommunernas arbete. Detta arbete har dock nyligen tagit fart och det är därför svårt att urskilja någon direkt effekt i företagens syn på kommunerna.

Titel: Stadsdelen som varumärke - Invånares uppfattningar om Gävles stadsdelar   Nivå: Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Martina Engebretzen Jonsson &amp; Josefin Lundström   Handledare: Jonas Kågström   Datum: 2013 - Augusti Syfte: Syftet med detta examensarbete är att analysera hur varumärket för en stadsdel uppfattas i en medelstor stad och om undersökningar som tidigare gjorts på länder och städer kan appliceras och tas ned till stadsdelsnivå. Metod: I den här studien kommer en kvantitativ metod med en deduktiv ansats att användas. Vidare kommer det positivistiska synsättet att ligga till grund för utformandet av studien. En enkät har utformats, utifrån en modifiering av City Brands Index, anpassad för stadsdelar. Resultatet på enkäten har sedan sammanställts och analyserat i statistikprogrammet Minitab samt Excel där ett nytt index tagits fram. Resultat och slutsats: Vi kan se att det föreligger uppfattningar som gör stadsdelarna till ett varumärke. Det finns tydliga indikationer på vad som utgör en populär stadsdel och till en önskvärd plats att bo på. Ryktet har stor påverkan för såväl den positiva som negativa uppfattningen om stadsdelar som varumärken. Detta är något som både allmännyttan, fastighetsmäkleri, privata fastighetsbolag samt kommunens stadsplanering kan ha intresse av vid utvecklande av områden. Förslag till fortsatt forskning:Studien kan göras om efter ett par år för att se förändringen av uppfattningen kring stadsdelarna, och sedan jämföra med hur lång tid som krävs för stadsdelar gentemot den tid det tar för länder och huvudstäder att ändra sin brand image internationellt. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till den forskning som finns inom områdena för place branding och city branding. Detta då det testas om tidigare forskning kring länder och/eller städer som varumärken även går att applicera på dimensionen stadsdelsnivå, samt att fokus läggs på invånarnas perspektiv.

INSTITUTION:                       Institutionen för kulturvetenskaper Linnéuniversitetet ADRESS:                               351 95 Växjö TELEFON:                              0772-28 80 00 HANDLEDARE:                        Emilie Karlsmo TITEL:                                  Medborgarnas konststråk?! En studie av konstprojektet ”Växjö Art Site” ENGELSK TITEL:                     The Citizens´ Art Walk?! A Study of the Art Project ”Växjö Art Site” FÖRFATTARE:                        Lillemor Meijer Wadefur ADRESS:                               Seglarevägen 37 352 55 Växjö TYP AV UPPSATS:                   C-uppsats VENTILERINGSTERMIN:            Ht 2009   Området för uppsatsen är konststråket ”Växjö Art Site” vid Växjösjön. Fokus ligger i att medborgaromröstningar har genomförts vid valet av skulpturer. Uppsatsens syfte är att urskilja och analysera ställningstaganden för att förstå vad Växjö kommun velat med detta projekt. I uppsatsen utreds vilka aktörer som haft betydelse för projektet, hur besluts­processen sett ut och med vilka argument man har drivit ärendet. Det rekonstruerade förloppet tolkas mot företeelsen city branding och vidare mot teorier om samtida politik och demokrati med fokus i teorier om postpolitik. Materialet för uppsatsen utgörs i huvudsak av kommunala protokoll och skrivelser samt intervjuer. I uppsatsen diskuteras hur man kan se medborgaromröstningar som ett uttryck för en förskjutning från representativ demokrati mot olika typer av samverkansformer. Samtidigt kan det uppfattas som ett vällovligt syfte att vilja engagera medborgarna i valet av skulpturer. Denna önskan kanske har varit svår att förena med det vidare syftet att marknadsföra staden och sätta Växjö på kartan. Keywords: offentlig konst, city branding, demokrati, postpolitik

<p>Uppsatsen syftar till att utreda begreppet City branding i förhållande till Kalmar Konstmuseum. Byggnaden analyseras semiotiskt, i en kontext av City branding.</p><p>Konklusionen blir att även om man under de senaste åren värjt sig mot begrepp som City branding och spektakulär arkitektur måste man som byggherre idag förhålla sig till dem. I en intervju har just avståndstagande från begreppet visat sig. I Kalmars fall hävdar uppsatsen att man använt sig av det när man byggde sitt nya konstmuseum.</p>

Uppsatsen syftar till att utreda begreppet City branding i förhållande till Kalmar Konstmuseum. Byggnaden analyseras semiotiskt, i en kontext av City branding. Konklusionen blir att även om man under de senaste åren värjt sig mot begrepp som City branding och spektakulär arkitektur måste man som byggherre idag förhålla sig till dem. I en intervju har just avståndstagande från begreppet visat sig. I Kalmars fall hävdar uppsatsen att man använt sig av det när man byggde sitt nya konstmuseum.

I have used Massey’s (1995) concept of Geographical Imaginations together with Ahmed’s (2006) Queer Phenomenology to research the different meanings attached to Pride festivals in Stockholm and Gothenburg. In this thesis, Pride is defined as a contested place, which is held in places. To research perceptions of Pride and its hosting cities, I have interviewed people with experiences from the Pride festivals and city council employees involved with them. I have also analysed communication and marketing material related to Pride and LGBTQ tourism in Stockholm and Gothenburg. The interviews and the published material showed that Pride as a place sometimes queers parts of the city space by changing them temporarily, making LGBTQ performances more visible. Meanwhile, the articulations of Pride made by city officials, employees and tourist marketing materials showed how LGBTQ rights were understood as dependent on space and time, where both the cities and Sweden were conceptualised as “ahead” in time compared to other places, defining human rights as a Swedish national trait and a tourist commodity.