It has become common practice for cities to use neoliberal planning to improve the region’s economic growth and old industrial cities are using an additional cultural strategy to reinvigorate their city image. This is the case for Malmö which tries to renew itself from an old industrial city to a knowledge-based city by changing the built environment and using place branding. The change is made to attract innovation, companies and the desirable creative class. Malmö’s latest endeavor is to redevelop Rosengård, a part of the city notorious for its large immigrant population, its social inequality and its bad image.This study aims to compare culture worker’s perception of Rosengård to the image set by the urban planners in their planning documents. The culture workers are part of the so- called creative class and are favored by cities that believe this group will help to promote economic growth and contribute to the cities’ renewal.Malmö, like other cities, wants to change its image to be more alluring for desirable possible citizens, but if the city changes its image to something that is unrecognizable to its existing inhabitants Malmö risks not only to displace those inhabitants, but also to start an uprising.

O presente trabalho teve como objetivo compreender os processos de construção e gestão de uma cidade-marca e seus vínculos com o conceito de cidade criativa, bem como seus consequentes impactos nas políticas urbanas. Para tanto, tomou-se como estudo de caso a cidade de Londres, capital do país pioneiro na adoção do discurso da criatividade em suas políticas públicas e tida, na década de 90, como um dos principais centros de poder e controle global no capitalismo contemporâneo. Buscou-se construir um panorama histórico que mostra como Londres veio a ser promovida como uma cidade criativa, tendo a cultura no cerne das políticas de desenvolvimento econômico e urbano. Neste sentido, o trabalho procurou analisar o processo de construção, gestão e exportação da marca Londres, desenvolvida na virada do século XXI, evidenciando as tensões e aproximações entre as diferentes gestões do governo central britânico e as administrações municipais de Londres. Procurou-se explicitar o quanto tal processo culminou na realização dos Jogos Olímpicos de 2012, utilizados como ferramenta para direcionar recursos e a atenção midiática para o megaprojeto de regeneração do East End da cidade. A partir da análise dos novos arranjos institucionais e das estratégias discursivas adotadas para legitimar a realização de tal projeto, buscou-se, então, compreender qual o rebatimento urbano do processo de branding da cidade, tendo como foco os impactos no East End e mais especificamente na região de Hackney Wick promovida como o mais novo hub criativo de Londres - exemplificando as tensões entre a \"marca Londres\" e a \"Londres realmente existente\". / This work aimed to understand the processes of building and managing a city brand and its links to the creative city concept, as well as its consequent impact in the urban policies. Here London was taken as a case study, as the capital of the country that first adopted the discourse of creativity in its public policies in the 1990s and as one of the main concentrations of global economic power in contemporary capitalism. It sought to explore how London came to be promoted as a creative city, with culture at the heart of economic and urban development policies. In this sense, this work analysed the process of creation, management and export of the London brand, developed at the turn of the 21st century, showing the tensions and approximations between the different administrations of the British central government and the municipal administrations of London. It also sought to explain how this process culminated in the hosting of the 2012 Olympic Games, used as a tool to direct resources and the media attention towards the mega regeneration project of Londons East End. From the analysis of the new institutional arrangements and the discursive strategies adopted to legitimize the realisation of such a project, this work finally sought to understand the urban implications of the branding process, focusing on the impacts in the East End and more specifically in Hackney Wick promoted as the newest creative hub in London - exploring the tensions between the \'London brand\' and the \'really existing London\'.

Cities throughout Europe, including Växjö, a college city in the south of Sweden, have been developing and managing their city brands actively to attract young talents and students. Växjö has been a destination for students from Sweden and all over the world to study in Linnaeus University (LNU). However, the city, and according to its managers, has not been able to keep students in it after completing their studies. There are many previous studies that focus on destination and place marketing in general, however, only a few highlight the topic of city brands and branding.   This research has been conducted in order to explore the factors that can contribute to Linnaeus University students’ (customers) satisfaction with the city of Växjö, and examine the relationship between Customer satisfaction and Customer retention and Intention to switch in relative to Växjö. Qualitative and quantitative methods have been used. The primary data for this research has been collected through an online questionnaire survey from 84 LNU students who fitted the target sample criteria, and 6 semi-structured interviews. The findings of this research suggest that majority of the students are satisfied with Växjö as they take their current situation as students into consideration, however, they have shown a low rate of city retention, and a high rate of intention to switch to another place in future. The results are limited to the city of Växjö.

<p>Kultur som en strategi för tillväxt i en stad blir således allt mer vanlig, dock saknas en mer ingående studie kring Jönköping som stad.</p>

Kramfors är en småstad i Västernorrlands län där det historiskt sett har funnits många bosatta då regionen varit framstående inom sågverksindustrin. Då denna industri minskad under de senaste femtio åren har även befolkningsmängden i kommunen och staden minskat drastiskt. Denna befolkningsminskning ökar också genom att åldersfördelningen i kommunen är förskjuten mot de äldre generationen i kombination med att det föds för få barn. För att förhindra den utarmning som i detta nu håller på att ske i både staden och kommunen som helhet måste någonting göras. För att arbeta emot denna befolkningsminskning står Kramfors kommun därför bland annat inför ett framtagande av en handelspolicy och ett omfattande utvecklingsarbete i stadskärnan. Kramfors kommun vill därför veta vilka faktorer de ska fokusera på under det kommande utvecklingsarbetet för att agera mer kundorienterat och skapa ett större värde för individen, vilket också utgör studiens problemformulering. Denna studie syftar därför till att på uppdrag av Kramfors kommun undersöka hur individerna i staden uppfattar staden i dagsläget och vad de önskar ska prioriteras i den kommande utvecklingen av stadskärnan för att skapa en så attraktiv stad som möjligt. Studien utförs på två intressentgrupper, boende och besökare, vilka studeras genom en kvantitativ enkätundersökning. Studien undersöker en omfattande samling faktorer som enligt tidigare forskning bidrar till en attraktiv stad. Faktorerna som undersöks i studien är kopplade till stadens fysiska miljö och har undersökts genom två huvudfrågor: 1.      Till vilken grad uppfattas olika faktorer i stadskärnan vara tillfredsställande för individen? 2.      Vilka faktorer bör prioriteras för att göra Kramfors stad mer attraktiv i framtiden? Studiens resultat har sammanställts och genererat ett underlag för boende och besökares nuvarande uppfattning av stadskärnan tillsammans med de faktorer som dessa anser bör prioriteras först i den kommande utvecklingen. Studien har visat att de faktorer som båda intressentgrupper tycker bör prioriteras först är Parker och grönområden, Handelsutbudet och Arrangemang och aktiviteter i stadskärnan (dagtid). Övergripande visar studien att det är faktorer som ökar motiven till att besöka stadskärnan som bör prioriteras högt och de faktorer som istället utgör bekvämligheter som Parkeringsplatser eller Belysning i stadskärnan som enligt individerna i staden inte bör prioriteras i första hand. Studien visar också att individens nuvarande uppfattning om en faktor inte behöver bara låg för att individen önskar att den ska prioriteras. En faktor med högt utbud har i studien också visat sig ha låg tillfredsställandegrad och hög önskad prioritering. Genom att använda sig av denna studies resultat kan Kramfors kommun arbeta kundorienterat för att skapa en attraktivare stad på ett både tids- och kostnadseffektivt sätt.

Det finns vissa svårigheter med marknadskommunikation inom offentlig sektor då produkten och kunden skiljer sig från den privata sektorn. För en stad kan exempelvis produkten ses som en social effekt och kunder ses som medborgare. Samtidigt kan inte medborgarna endast ses som kunder, då de också är delaktiga i skapandet av stadens produkt och varumärke, utan måste också betraktas som interna medarbetare. Svårigheter i marknadskommunikation inom offentlig sektor är dessutom att offentliga organisationer måste ta hänsyn till en mängd olika värden.Vi har studerat hur olika värden inom Borås Stad tar sitt uttryck i marknadskommunikationen och hur kommunikationen med medborgarna sker. Vi vill kartlägga kommunikationen för att se hur Borås Stad arbetar för att positionera sig som textilstad, i och med pågående satsningar på det textila klustret Textile Fashion Center. Dessutom hur Borås Stad kommunicerar med medborgarna.Vår studie utgår från kommunikationsteori och analysen görs huvudsakligen utifrån Grönroos integrerade marknadskommunikationstriangel som vi tillämpat på offentlig sektor. Genom innehållsanalys har tidningsartiklar, organisatoriska dokument och reklam studerats och genom informantintervjuer med representanter från Borås Stad och Textile Fashion Center har kompletterande information samlats in.Vi fann att Borås Stad positionerar sig med hjälp av historiska textila värden samtidigt som andra värden också får utrymme kommunikationen. Det finns en vilja från Borås Stad att arbeta kundorienterat men trots den strävan används i huvudsak envägskommunikation. Svårigheterna ligger i att medborgarna utgör många olika målgrupper som Borås Stad måste nu ut till genom att i ett första steg bemästra utebliven kommunikation. En annan förutsättning för att möta en stads ambition att agera mer kundorienterat är att medborgarna involveras i stadens arbete. / Program: Civilekonomprogrammet

The aim of this thesis is to investigate the local debate on the Music library in Västervik to see what arguments, pro et contra, that constitutes it. Since its opening the Music library has faced regular threats of being closed down. This is an issue interesting due to several factors, its lack of guaranteed public funding and relative importance to Västervik´s attempts at city branding being two. Using argument analysis, the thesis proposes that the local debate shows traces of both instrumental and culture centered, intrinsical views of the Music library, and that the instrumental view holds both negative and positive poles of opinion while the intrinsical counterpart is one-sidedly positive. Further, the thesis argues that this is in line with a long since documented shift in cultural politics towards a more market oriented discourse. / Program: Bibliotekarie

Adopting an inside out perspective to city branding, this doctoral thesis examines the significance of residents and their relationship towards cities in terms of association, identity and ownership of the physical environment, in the context of city branding. This is important because the growing interest towards city branding not only challenged the traditional understanding of branding concepts but also forced academics and practitioners to seek ways to mould and shape existing concepts to the context of city branding. This qualitative study was undertaken within a constructivist grounded theory methodology and uses Leeds, UK and Istanbul, Turkey as deliberately contrasting case studies. In accordance with grounded theory, the literature was only used to inform rather than direct the research design. The sampling design involved initial and theoretical sampling and in total of 22 residents interviewed from both cities. The emergent place brand identity mosaic comprises of four main categories of social process (SP), place attachment (PA), sense of place (SoP) and built environment (BE), and the most significant feature of the place identity mosaic is that it is processual, dynamic, and time and context specific. In terms of contribution to knowledge, the present study bridges the gap in between the subject fields of branding (brand management) and urban studies by proposing an inside out approach to branding cities. The findings indicate that the place brand identity mosaic elements provide a platform to explain how residents make sense of where they live and to begin to understand the concept of the city brand identity. Moreover, in regards to practice, it brings a new perspective to the existing city managements by highlighting a focal point of “keeping the existing customers happy” through investigating and understanding the role and significance of residents, their attachment to where they live and how this insight can be cooperated into creating and developing a sustainable city brand.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att studera på vilket sätt stadsbyggnadsprojektet Arabiastranden i Helsingfors kan ses som ett exempel på en generell trend inom samhällsplaneringen. Denna trend handlar om att använda sig av varumärken och estetiska uttryck i den byggda miljön för att marknadsföra och konkurrera på en global marknad. Uppsatsens fallstudieområde är stadsbyggnadsprojektet och stadsdelen Arabiastranden, som representerar konst, historia och design i Helsingforsregionens ambition att uppnå ett varumärke som en ”Art and Design City”. Metoden är baserad på personliga intervjuer, guidning, föreläsningar, planeringsdokument och litteratur. Teorier och koncept om informationssamhället, kreativa städer och den ”kreativa klassen” har använts för att diskutera en trend inom samhällsplaneringen som tillsammans med en global marknad, ny teknologi och livsstilar ställer krav på den fysiska miljön. Flera faktorer visar att Arabiastranden långsiktigt är ett exempel på en urban trend att marknadsföra städer med redan existerande värden i en allt högre global konkurrens.</p>

No description available.