Public urban green spaces are crucial parts of cities due to the many connections existing between urban greenery and well-being. Additionally, public urban green space represents a wide range of spatial concepts, such as parks, urban forests, commons, in-between-spaces, and gardens. This study explores challenges for contemporary public urban green space in an increasingly urban world, with high demands on urban growth, and simultaneously the need for more sustainable societies and cities. The aim is to problematize the complex reality for contemporary public urban green space from an urban planning perspective in times of urban densification strategies, global competitiveness between cities and trends of ‘re-naturing’.   The scope of this thesis is based on four high profile case studies. The Green Walkable City in Stockholm and The Green Living Spaces in Birmingham constitute planning strategies with a holistic approach to urban green space, including a strong focus on well-being. The High Line in New York and Parklets in San Francisco represent urban green space concepts, influential both at the local level and in the larger urban planning debate. The results point to a need to acknowledge the complexity inherent to urban green space provision, design, and management. This study contributes with insights of direct connections between narratives of nature, materialized urban greenery projects and conceptualizations of functionality of nature in urban planning projects. From the post-industrial, pristine flirting, crafted wilderness of the High Line; a symbolic but cosmetic scrambling with planters and narratives of parks of parklets; dualistic argumentations of natural values connected to quality over quantity of nature in a densifying and growing Stockholm; to pragmatic yet emotional and ambitious conceptualizations of human nature in biohilic urbanism and green space planning in Birmingham. Gentrification, publicness and production of public space and densification strategies are central themes in urban studies – and public urban green space can play an active role in these processes. / <p>QC 20160518</p>

Bakgrund: Det är intressenterna som tillsammans samskapar platsvarumärket, dock har invånarnas betydelse i sammanhanget hittills inte uppmärksammats. Relationen mellan Kalmar kommun och invånarna påverkar platsens kultur, image och platsidentitet. Dessa element är sammanvävda och utgör platsvarumärket, vilket innebär att varumärkning bör ses som en dynamisk företeelse. Kalmar kommun saknar dock riktlinjer över hur de ska involvera invånarna i varumärkesarbetet, så att de tillsammans kan forma och förmedla ett attraktivt Kalmar.   Syfte: Syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur invånarna kan relateras till platsens kultur, platsidentitet och image, vilka utgör platsvarumärket. Dels att föreslå riktlinjer gällande hur Kalmar kommun ska involvera invånarna i kommunens varumärkesarbete.   Metod: Studien bygger på fallstudie av Kalmar kommuns varumärkesarbete. Metoden utgörs av dels en kvalitativ studie med intervjuer och dels på en kvantitativ studie med enkäter.   Resultat, slutsatser: Invånarna har tre övergripande roller såsom att de är medborgare med ett demokratiskt inflytande vilket utstrålar platsens kultur, de är ambassadörer av platsen vilket innebär att de kan ge avtryck på andras images och de är även en integrerad del av varumärket Kalmar då de utnyttjar stadens utbud i form av kommunens service samt bidrar med liv till staden i form av puls. Riktlinjer för hur invånarnas roller ska integreras i varumärkesarbetet presenteras i form av förslag till hur kommunen kan använda elektroniska medier för att skapa en interaktiv kommunikation.

Den här uppsatsen handlar om vilken betydelse platsmarknadsföring har för den kommunala fysiska planeringen. Syftet med undersökningen är att redogöra för avsikten, processen och mottagandet av platsmarknadsföring. Studien genomförs genom att undersöka hur Stockholms stad och Solna stad har använt sig av platsmarknadsföring för Hagastaden utifrån olika analysteman. Hagastaden är ett relativt nytt område som ligger mittemellan Stockholm och Solna och vars syfte är att knyta ihop de två kommunerna i ett nytt kluster för life science, vilket innebär att stadsdelen ska bli en vetenskapsstad. Området valdes ut som analysfall eftersom arbetet med platsmarknadsföring har varit en central del i arbetet med förnyelsen av området. De teman som ligger till grund för analysarbetet valdes ut i syfte av att bryta ner den process som ligger bakom marknadsföringen av Hagastaden, vilka mottagare marknadsföringen har nått, eller önskade nå, samt hur platsens identitet påverkats och förändrats av den nya marknadsföringsstrategin. Uppsatsens problemformulering bygger på den ökande användningen av platsmarknadsföring och hur detta påverkar planeringen och dess mottagare. Det finns ofta ett bakomliggande syfte med platsmarknadsföring, vilket är att öka platsens attraktivitet och konkurrenskraftighet. Under de senaste åren har allt fler städer, kommuner och regioner börjat att använda sig utav platsmarknadsföring för att locka till sig investerare, besökare och nya invånare i hopp om att sätta just deras stad/plats på kartan. Varför det är på detta sättet finns det flera teorier bakom, men i den här studien fokuserar vi på globalisering, planeringsprocessen och politik, samt platsmarknadsföringens initiativtagare och mottagare. För att besvara syftet med studien och våra forskningsfrågor undersöker den här studien hur arbetet med platsmarknadsföring av Hagastaden sett ut genom att analysera processen, mottagarna av platsmarknadsföring samt platsens förändrade identitet. Resultatet av den här studien visar att Solna stad och Stockholms stad har använt sig av platsmarknadsföring i flera plandokument som berör projektet Hagastaden. Den gemensamt framtagna visionen om att skapa en modern och innovativ stadsdel har varit vägledande för arbetet, och samarbetet kan sammanfattas som väl fungerande. Det har dock funnits en obalans i beslut och genomförande, sett till de enskilda kommunerna. Projektet har även bestått av en marknadsföring som inte riktat sig lika mot alla målgrupper, vilket också är en komplicerad fråga eftersom många projekt automatiskt kan vara uteslutande beroende på vad som byggs. Det har även skett en drastisk förändring av områdets identitet i och med det koncept som marknadsförts. Det blir intressant att diskutera huruvida platsmarknadsföringen genomförts i en rättvis process, bemött olika målgrupper och kunnat påverka platsen i den utsträckningen som gjorts.

No description available.

No description available.

The aim of this study is to examine the use of famous historical or fictional persons in place branding. It seeks to analyze the images of places that are produced, and the representations of persons that are used in branding practices. Largely this use is located within a tourist discourse, begging the question how tourists take part in the shaping of these cities. In sum, the study aims to examine constructions of the past and the present, as well as representations of gender. The main question is which parts of the history of a city are described and which sites are highlighted. Four cases studies are presented. First, the uses of the heritage connected with author Selma Lagerlöf in and around Sunne are examined, in particular her former residence, Mårbacka, now musealized. Second, Uppsala's and Småland's uses of the Carl Linnaeus heritage are surveyed. Third, the uses of inventor Johan Petter Johansson in Enköping are studied, and fourth the tourist and heritage practices around fictional police detective Kurt Wallander in Ystad are examined. Taken at face value, these examples differ from each other in many ways. The aim of the dissertation is to track these differences, but also the likenesses in practices, meaning production and visualizations. In sum, the aim of this dissertation is to examine how the productions of meaning are influenced through the use of these individuals. How do visitors influence the production on these heritage sites? Is there room for change in descriptions of persons and places? How are ideas of authenticity produced when places are viewed through one individual? What ideas of gender and masculinity are produced?

The purpose of this study is to investigate the storytelling processes taking place in the network here called the Partnership, founded by three actors in Malmö, Sweden. The Partnership has its roots in WorldPride 2021 and aims to work with inclusion. The storytelling processes in question deal with the Partnership’s geographical position, history as well as attempts to form a common present and future. Our theoretical framework combines a new institutional approach towards organizations and their context with David M. Boje and Barbara Czarniawska’s theories on organizing through storytelling. The main theoretical concepts used in this study are Boje’s antenarrative and Tamaraland together with Czarniawska’s actor net. As for empirical approach, the study uses qualitative interviews to investigate the storytelling processes taking place in the Partnership as well as the organizational context around it. The results of the study show that the Partnership is actively working with storytelling as a legitimizing factor for the collaboration. However, the Partnership struggles with formulating antenarratives that will bring together their geographical position in the city, the lived stories of today and their aims for the future. The study’s results provide insights on the collective sensemaking dynamics that take place in network-based organization and how they can be used in city branding and urban governance contexts. / Syftet med denna studie är att undersöka de berättandeprocesserna som äger rum i ett specifikt nätverk som i vår studie kallas för Partnerskapet, grundat av tre aktörer i Malmö. Partnerskapet har sina rötter i WorldPride 2021 med syfte att arbeta med inkludering. Berättandeprocesserna i fråga handlar om Partnerskapets geografiska position, historia samt försök att forma en gemensam nutid och framtid. Vårt teoretiska ramverk utgår ifrån ett nyinstitutionellt synsätt på organisationer som kombineras med David M. Bojes och Barbara Czarniawskas teorier om organisering genom storytelling. De centrala teoretiska begreppen som används i denna studie är Bojes antenarrativ och Tamara-land tillsammans med Czarniawskas handlingsnät. Vad gäller studiens empiriska material har vi använt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka berättandeprocesserna som pågår i Partnerskapet och dess organisatoriska omvärld. Studiens resultat visar att Partnerskapet arbetar aktivt med storytelling som en legitimerande faktor för samarbetet. Partnerskapet brottas däremot med att formulera antenarrativ som kan föra samman deras geografiska position i staden med de levda berättelserna i nutid och deras avsikter inför framtiden. Studiens resultat bidrar till förståelse kring de kollektiva meningsskapande dynamikerna som tar plats i organisering genom nätverk och hur dessa kan användas i city branding och urban governance sammanhang.

Cities, regions, nations and other places have in recent decades become active participants in the global competitive economy, and now operate in a global marketplace, competing with other places all over the world for investors, tourists, residents and workforce. As a result, places use marketing and branding strategies and practices to gain reputation and competitive advantage. Chinese cities have, over the past decades, increasingly engaged in branding activities, and even taken the role of spearheads for China in its positioning in the global economy, seen for example in the organization of mega-events. The branding of Chinese cities nevertheless exhibits some differences compared with city branding in the West. The aim of this dissertation is to contribute to our knowledge of the internal-political aspects of place branding, using field studies of the imagery used in city branding practices in five Chinese mega-cities, namely Beijing, Shanghai, Shenzhen, Chengdu and Chongqing. The focus is on the images and language used in the cities’ branding, and on key political aspects involved in the branding of Chinese mega-cities. The theoretical lens incorporates concepts tied to images, language, imaginaries, ideology and power, and the study relies on an ethnographic, multiple case study approach, including longitudinal fieldwork in China. The findings consist of rich illustrations of the branding of the five Chinese mega-cities, and include an analysis of similar imagery found in all five cities, grouped into economic, international, cultural, social and environmental imaginaries. This shows that city branding in Chinese mega-cities is focused on creating international and competitive cities, while also paying attention to the environment, culture and internal target groups such as residents. A central contribution of this dissertation is the development of the concept ‘imagineering’, used in this study to conceptualize key political aspects of city branding in Chinese mega-cities. Imagineering contains three main elements, namely local adaptations of national directives, policies, plans and concepts; a strong future orientation while also accentuating selected elements from the past; and a focus on local populations with the creation of stability and harmony as a central goal. Imagineering is also conceptualized as a policy instrument exercised by a powerful élite, closely intertwined with urban governance, and used to influence people, values, places and, ultimately, city futures.

Dans une perspective strictement structurale, cherchant à étendre et généraliser le calque linguistique à la majorité des champs épistémologiques, une nouvelle science –la sémiologie– est née. Considérant les conventions et systèmes langagiers circulant dans la vie sociale des signes, ladite science n’a pas hésité à comparer les systèmes sémiotiques-forme architecturale et paysage de la ville à des structures discursives ou encore des « textes ». L’intégration du système de signes-forme architecturale dans le paysage de la ville se définit conséquemment comme une « dialogie » entre lesdits systèmes sémiotiques, une « intertextualité » s’effectuant sur la base de codes variés, enchevêtrés. En se basant sur les fondements peirciens du signe, nous proposons (selon une méthodologie décompositive desdits systèmes de signes) d’élucider le sens de cette dialogie dans les stratégies contemporaines du « Branding urbain » où ladite « intertextualité » se transforme en « interimagibilité » (ou « intericonicité ») prenant la ville de Toronto et l’extension du musée royal de l’Ontario (ROM) un corpus remarquable manifestant ladite métamorphose. / In a structural perspective, looking to extend the loan translation to the epistemological fields, semiology was born. Considering conventions and linguistic system of the social life as «signs», both architectural form and cityscape were compared to «discursive structures» or «texts». Consequently, the integration of the architectural form in the cityscape will be defined as a «dialogy» based on entangled codes. With the reference to the peircien’s conception of the sign, we suggest, through a decompositive methodology, to find the meaning of this «dialogy» in the actual strategy of «city Branding» where «intertextuality» is being converted «interimagibility» (or «intericonicity») taking the Royal Ontario Museum (ROM) as corpus of this remarquable metamorphosis.

Products and services have for a long time competed with their brands. For some time now, cities have begun to compete with each other to attract visitors and other stakeholders to come to their town. It is important that the citizens feel as they are a part of the message that the city sends out in its communication.Cities are today working actively with their brands, much like regular companies, in order to create the profile and image in order to be competitive against other cities and places. Cities and places are part of a dynamic process which includes both positive and negative events. These events might have an impact on the brands, and therefore it is a necessity to be able to react on these events to make the most of positive things and deal with the negative in a way that minimizes the effects on the brand.Citybranding as a research field is quite new. This fact has had an impact on the study in the sense that the author’s interpretations of the empirical findings and the theories constitute an important part of the study.During the year 2010 and the beginning of 2011 a series of violet events accord in the city of Örebro witch made several national headlines in different media. The nature of these actions was of a kind that started a discussion regarding the security for citizens in Örebro. It is this series of events that constitute the background for this study.The study consists of a qualitative study consisting of interviews with representatives from the different actors responsible for the brand Örebro. In addition a respondent from Örebro University and the local police has been interviewed during this study.The authors are interested in trying to understand and create knowledge about the different actors and their respective views on the responsibility they have and the possibilities for the brand Örebro. The authors are also interested in the different actors views on the possibilities for the brand to make the most of good things that take place and the possibilities to react to bad things that occur. Based on these questions the study show which actors that has the possibility to affect the public image of a city. / Likt produkter och tjänster så har städer börjat konkurrera med varandra för att attrahera besökare och andra aktörer att komma till staden. Det är också av vikt att stadens medborgare känner sig delaktiga i de budskap som staden sänder ut i sin kommunikation. Städer arbetar idag aktivt med sina varumärken för att kunna profilera sig och utmärka sig i den allt hårdare konkurrensen från andra städer och platser. Städer och platser är en del av en dynamisk process vilka inkluderar att både positiva och negativa händelser kommer att inträffa och det är viktigt att städer och platser har kunskapen och insikten i hur dessa ska hanteras. Forskningsområdet som studien berör är ett relativt nytt ämne inom den ekonomiska forskningen. Flera forskare förklarar att det saknas kunskap och insikt om varumärkeskriser kopplade till städer. Detta har medfört att författarnas tolkningar och kopplingar mellan den teoretiska referensramen och den insamlade empiri har utgjort ett viktigt moment under studiens gång, då detta bidragit till att skapa förståelse.Under 2010 och början av 2011 ägde en rad våldshandlingar rum i Örebro stad som gjorde att staden blev nationellt uppmärksammat och fick negativ publicitet i bland annat medier. Dessa handlingar var av sådan art att besökare, medborgare och andra aktörer började ifrågasätta tryggheten i Örebro stad av olika anledningar. Detta medförde att Örebro som stad i media under denna period kom att betraktas som ett centrum för våld av olika slag. Det är med denna bakgrund som författarna av denna uppsats valde att genomföra en studie med Örebro stad och dess varumärke som studieobjekt. Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod och har intervjuat personer som representerar de organisationer som samtliga är delägare av Örebrokompaniet. Utöver dessa så har också respondenter från Universitetet samt den tidigare informationschefen från Polisen intervjuats. Författarna var intresserade av att förstå och öka kunskapen om hur de som förhåller sig eller de som tagit på sig ansvaret för en stads varumärke, ser på sin uppgift och hur dessa olika aktörer använder stadens möjligheter för att dra nytta av positiva händelser samt hantera negativa händelser, som uppkommer längst den dynamiska resa som en stad tar. Utifrån frågeställningen har studiens slutsatser lyckats att ge en bild av vilka aktörer som har möjligheten att påverka den offentliga bilden av en stad, det vill säga den bild som kommuniceras ut gentemot utvalda målgrupper, samt visa på vilka aktörer som anser sig ha hand om den offentliga bilden i Örebro och vad deras åsikt är om varumärket samt hur de hanterade de händelser som primärt var under 2010.