<p>Ledarskap är en huvudfaktor i dagens samhälle och i skolan. Ledarskap handlar om hur läraren hanterar den socialpedagogiska situationen i klassrummet, d.v.s. lärarens sociala relation till klassen och elevernas relationer till varandra i undervisnings- och lärprocessen</p><p>Syftet med det arbetet är att undersöka idrottslärares syn på ledarskap i de åländska skolorna samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka deras ledarskap.</p><p>Det som idrottslärarna anser vara goda ledaregenskaper hos en lärare är bland annat att de är trygga i sig själva som person, organiserade, målmedvetna och ärliga. De anser att faktorer som ekonomi, material, normer och tid kan påverka deras ledarskap och undervisning.</p><p>Ledarskap kan ofta vara krävande och som ledare kan du få ta itu med mycket problem som kan uppstå under vägen som till exempel konflikthantering. Att leda andra är roligt men också väldigt utmanande många gånger och framför allt ska man komma ihåg att det ger otroligt mycket tillbaka.</p><p><em> </em></p>

Detta examensarbetes syfte är att klarlägga de formella krav som ställs på lärares klassrumsledarskap, att belysa sådana faktorer som lärare själva kan påverka för att uppnå ett gott ledarskap i klassrumssituationen samt att diskutera huruvida dessa krav och faktorer är förenliga med varandra. Ett ramfaktorteoretiskt resonemang utgör teoretisk grund för vad lärare kan påverka i sitt ledarskap och en teoretisk tolkning av begreppet classroom management utgör definition av begreppet klassrumsledarskap. Examensarbetet är en textbaserad, komparativ undersökning, utförd med kvalitativ, hermeneutisk metod. Efter en inledande litteraturgranskning har en kvalitativ innehållsanalys av läroplanstexter genomförts för att klarlägga styrdokumentens krav på lärares klassrumsledarskap. En forskningsöversikt beträffande begreppet klassrumsledarskap har genomförts med målsättningen att åstadkomma allmängiltiga generalisationer och söka praktiska tillämpningar inom området. Slutligen har en jämförelse mellan styrdokumentens krav och forskningsöversiktens resultat gjorts som underlag för en diskussion kring huruvida dessa är förenliga med varandra. Jämförelsen visar att en sådan förenlighet i allt väsentligt föreligger. Diskussionen lyfter bland annat fram vikten av en större medvetenhet avseende gruppdynamiska processer och att skolan i större utsträckning borde använda sig av konjunktiva grupparbeten som arbetsform.

Ledarskap är en huvudfaktor i dagens samhälle och i skolan. Ledarskap handlar om hur läraren hanterar den socialpedagogiska situationen i klassrummet, d.v.s. lärarens sociala relation till klassen och elevernas relationer till varandra i undervisnings- och lärprocessen Syftet med det arbetet är att undersöka idrottslärares syn på ledarskap i de åländska skolorna samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka deras ledarskap. Det som idrottslärarna anser vara goda ledaregenskaper hos en lärare är bland annat att de är trygga i sig själva som person, organiserade, målmedvetna och ärliga. De anser att faktorer som ekonomi, material, normer och tid kan påverka deras ledarskap och undervisning. Ledarskap kan ofta vara krävande och som ledare kan du få ta itu med mycket problem som kan uppstå under vägen som till exempel konflikthantering. Att leda andra är roligt men också väldigt utmanande många gånger och framför allt ska man komma ihåg att det ger otroligt mycket tillbaka.

The purpose of this study was to explore the relationship between teachers¡¦ leadership behavior of elementary school and classroom management effectiveness. The subjects were sixth grade students of public elementary school in Kaohsiung. This study used stratified random sampling; 928 questionnaires were taken back including 895 ones valid, at a ratio of 96.44%. This study adopted questionnaire survey, ¡§Teachers¡¦ Leadership Behavior Scale¡¨ and ¡§Classroom Management Effectiveness Scale¡¨ were used as instruments. The collected data were analyzed by t-test, One-way ANOVA, Pearson correlation, and stepwise multiple regression analysis. The conclusions of this study were as follows: 1. The present status of elementary school teachers¡¦ leadership behavior is over the average. They perform best on ¡§intellectual stimulation¡¨ and ¡§active management-by-exception ¡¨ but worst on ¡§passive management-by-exception¡¨. 2. The present status of elementary school teachers¡¦ performance on classroom management effectiveness is over the average. They perform best on ¡§teaching quality¡¨ but worst on ¡§class manners¡¨. 3.Better performance in teachers¡¦ leadership behavior was found for the ones who were female, 6 to 10 years of serving, and at schools with the scale under 24 classes. 4. Better performance in classroom management effectiveness was found for the ones who were female, 6 to 10 years of serving, at schools with the scale under 24 classes,and with the number of students between 21-30 in class. 5. The better is the teachers¡¦ leadership behavior, the more outstanding is their classroom management effectiveness. There exists the strongest correlation between ¡§individualized consideration¡¨ and ¡§classroom atmosphere¡¨. 6. Teachers¡¦ leadership behavior is crucial in enhancing classroom management effectiveness. The prediction capability of ¡§individualized care¡¨ for the whole classroom management effectiveness is the most significant.

<p>Detta examensarbetes syfte är att klarlägga de formella krav som ställs på lärares klassrumsledarskap, att belysa sådana faktorer som lärare själva kan påverka för att uppnå ett gott ledarskap i klassrumssituationen samt att diskutera huruvida dessa krav och faktorer är förenliga med varandra. Ett ramfaktorteoretiskt resonemang utgör teoretisk grund för vad lärare kan påverka i sitt ledarskap och en teoretisk tolkning av begreppet classroom management utgör definition av begreppet klassrumsledarskap. Examensarbetet är en textbaserad, komparativ undersökning, utförd med kvalitativ, hermeneutisk metod. Efter en inledande litteraturgranskning har en kvalitativ innehållsanalys av läroplanstexter genomförts för att klarlägga styrdokumentens krav på lärares klassrumsledarskap. En forskningsöversikt beträffande begreppet klassrumsledarskap har genomförts med målsättningen att åstadkomma allmängiltiga generalisationer och söka praktiska tillämpningar inom området. Slutligen har en jämförelse mellan styrdokumentens krav och forskningsöversiktens resultat gjorts som underlag för en diskussion kring huruvida dessa är förenliga med varandra. Jämförelsen visar att en sådan förenlighet i allt väsentligt föreligger. Diskussionen lyfter bland annat fram vikten av en större medvetenhet avseende gruppdynamiska processer och att skolan i större utsträckning borde använda sig av konjunktiva grupparbeten som arbetsform.</p>

Thesis (M.I.T.)--The Evergreen State College, 2007. / Title from title screen viewed (9/22/2008). Includes bibliographical references (leaves 102-108).

Thesis Ph.D. -- University of Canberra, 2008. / Includes bibliography (p. 84-97) Also available online.

Thesis (Ph. D.)--University of Oregon, 2001. / Typescript. Includes vita and abstract. Includes bibliographical references (leaves 105-111). Also available for download via the World Wide Web; free to University of Oregon users. Address: http://wwwlib.umi.com/cr/uoregon/fullcit?p3024535.

Thesis (Ph. D.)--University of Texas at Austin, 2000. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 205-233). Available also in a digital version from Dissertation Abstracts.

Thesis (M.S.)--University of North Carolina at Wilmington, 2003. / Includes bibliographical references ([57]-60).