Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Värmex AB där vi har haft Anders Ericsson som handledare, och Peter Hansson (Sweco) som handledare från skolan, Kungliga tekniska högskolan i Haninge. Idag är energianvändningen i flerbostadshus en stor fråga att ta itu med, och för varje byggnadsprojekt skall en energideklaration som visar mängd köpt energi göras. Vi strävar idag efter att minska energianvändningen i flerbostadshus med 50 % till 2050. I denna analys beskriver vi vilka åtgärder man kan ta an för att minska just energianvändningen i ett specifikt flerbostadshus belägen i kommunen Nacka i Stockholm. Då denna byggnad stått från år 1949 utan större underhållning har det visat sig att byggnaden står över BBRs krav gällande energianvändning (90 kWh/m2), och stor anledning är klimatskalet. Källor visar även att delar av klimatskalet så som fasad etc. bör ändras inom 30 år efter det att det byggts, vilket inte har gjorts. Vi har genom en programvara, VIP-Energy valt att utföra denna analys. Med hjälp av offentliga handlingar från stadsbyggnadskontoret så som plan – sektion – fasadritningar har vi mätt nödvändiga mått som vi knappat in i programmet. Även information som byggnadsmaterial, läge på byggnaden och uppvärmningssystem har varit nödvändiga. Jämförelse mot BBRs krav har gjorts automatiskt i programmet och det är sådan slags information vi utgått ifrån.  Då vi i denna analys valt att fokusera på klimatskal där tak, golv, väggar, fönster och dörrar ingår visar resultatet att lägre u-värden på byggnadsdelar bidrar till lägre energianvändning. Studier visar att ca 35 % av värmeförlusterna är via fönster, och detta överensstämmer med byggnaden som denna analys är baserad på. Som lösning till detta har vi valt att byta fönster till 2-glas fönster med isolleruta vilket har betydligt lägre u-värde än de vi har idag. Vi vill även förbättra karmen och fogen kring fönstren för att minska transmissionsförlusterna och eventuella drag i bostäderna, vilket i sin tur leder till bättre komfort och skönare atmosfär. Detsamma gäller yterdörrarna som behöver bytas för att hålla värmen inne. Utvändig isolering i ytterväggen bidrar även med förbättringar kring u-värde och energianvändning. Originalhuset visade att byggnadens genomsnittliga U-värde ligger på 0,656W/m2K och energianvändningen ligger på 96 kWh/m2 per år. Enligt BBRs krav för äldre byggnader ska u-värdet ligga på 0,400W/m2K och energianvändningen på 90kWh/m2 per år. Energibalansberäkningen visar nya värden på byggnaden, vilket är totala u-värde på 0,409 W/m2K samt energianvändningen på 64 kWh/m2. / This degree project has been written in collaboration with Värmex AB, with the generous help of Anders Ericsson as our fellow adviser and Peter Hansson (Sweco) our mentor from the Royal institute of technology located in Haninge.   Today we find questions pertaining to energy consumption in apartment blocks of real significance; with each building project a declaration that shows the amount of energy consumed is of outmost importance. We strive to reduce energy consumption in apartment blocks by 50 % until year 2050. In this degree thesis, we aim to describe measures and solutions to lower the consumption of energy in a specific apartment block located in Nacka, Stockholm.   This building has been standing quite untouched and unmarked since 1949, yet it is still in compliance with the demands stated by BBR concerning energy efficiency, in large because of its climate shell. Sources show that greater parts of its outer shell for example the front, should have been repaired during the first 30 years, and the matter is still to be solved. The use of a computer software VIP-Energy has enabled us to state a hypothesis. With the help of public documents from Housing And Urban Development Town Building Office (HUD) giving us an overview of the different dimensions of the building, we've been able to plot all this data into the software. Information such as building materials, location, heating systems have also been necessary in our analysis. Results are automatically compared to the demands required by BBR. It is through experimentation of this data that we have been successful in collecting our results.  In the analysis, we chose to focus on the climate shell that constitutes: roof, floors, walls, windows and doors. Our results show that lower U-values conduce better energy efficiency. Studies show that almost 35 % of energy loss in a building is caused by the windows of the building, this this is consistent with the building which this analysis is based on. We have solved this by changing sheet glass that is energy efficient. We also aim to change the frame and seams surrounding the windows, in order to lower transmission losses and possible draughts in the apartments. This will result in hopefully a higher degree of comfort and refreshing atmosphere. The same changes apply to entry doors in order to keep energy loss to a minimum. Also an external insulation in the outer wall contributes to improvements on u-value and use.  The original building shows an average U-value of 0,656W/m2K and the energy consumption is 96 kWh/m2 per year. According to BBR, older buildings should have a U-value of 0,400W/m2K and an energy consumption of 90kWh/m2 per year. Energy balance calculation show new values for the building were the u -value should be set to 0,409W/m2K, and energy consumption should be set to 64kWh/m2.

Ett passivhus är ett hus som i stort sett enbart värms upp av människorna och elapparaterna som finns i huset. Särskilda krav för att få kalla huset för passivhus måste uppfyllas. Vi har gjort en enkätundersökning på tre olika passivhusprojekt för att utreda vad de boende tycker om inomhusklimatet. De utvalda projekten finns i Värnamo, Frillesås och Glumslöv. Enkätsvaren visar att de boende i Frillesås är mycket nöjda, medan mer än 50 % av dem som bor i Glumslöv tycker att det är för varmt på sommaren och för kallt på vintern. För att utreda om de olika konstruktionerna har någon inverkan på inomhusklimatet har beräkningar och simuleringar i datorprogrammen VIP+ och IDA gjorts. Resultaten från de båda programmen visar att vilken av de två konstruktionerna som valts inte bör ha någon påverkan på inomhusklimatet. / A passive house is a house that is mostly heated with energy from humans and from electric devices in the house. Special requirements need to be followed if you want to call the house a passive house. We did a survey on three different passive house projects to investigate the tenants opinion about the indoor climate. The chosen projects are located in Värnamo, Frillesås and Glumslöv. The result of the survey shows that the tenants in Frillesås are very satisfied, while more than 50 % of the tenants in Glumslöv think it’s too hot in the summer and too cold in the winter. To investigate if the construction has any effect on the indoor climate, we did calculations and simulations in the computer programs VIP+ and IDA. The result from both of the programs shows that the chosen construction should not effect the indoor climate.

<p> </p><p>Ett passivhus är ett hus som i stort sett enbart värms upp av människorna och elapparaterna som finns i huset. Särskilda krav för att få kalla huset för passivhus måste uppfyllas.</p><p>Vi har gjort en enkätundersökning på tre olika passivhusprojekt för att utreda vad de boende tycker om inomhusklimatet. De utvalda projekten finns i Värnamo, Frillesås och Glumslöv. Enkätsvaren visar att de boende i Frillesås är mycket nöjda, medan mer än 50 % av dem som bor i Glumslöv tycker att det är för varmt på sommaren och för kallt på vintern. <strong></strong>För att utreda om de olika konstruktionerna har någon inverkan på inomhusklimatet har beräkningar och simuleringar i datorprogrammen VIP+ och IDA gjorts. Resultaten från de båda programmen visar att vilken av de två konstruktionerna som valts inte bör ha någon påverkan på inomhusklimatet.</p><p> </p> / <p><p>A passive house is a house that is mostly heated with energy from humans and from electric devices in the house. Special requirements need to be followed if you want to call the house a passive house.<strong></strong></p><p>We did a survey on three different passive house projects to investigate the tenants opinion about the indoor climate. The chosen projects are located in Värnamo, Frillesås and Glumslöv. The result of the survey shows that the tenants in Frillesås are very satisfied, while more than 50 % of the tenants in Glumslöv think it’s too hot in the summer and too cold in the winter.</p>To investigate if the construction has any effect on the indoor climate, we did calculations and simulations in the computer programs VIP+ and IDA. The result from both of the programs shows that the chosen construction should not effect the indoor climate.</p>

Sveriges befolkning ökar och i takt med detta behöver fler bostäder byggas. En flexibel lösning till problemet skulle kunna vara modulbostäder. Detta examensarbete undersöker i huvudsak två frågeställningar. Dels hur modulerna står mot de krav som ställts på den svenska byggnadsmarknaden. Dels hur valet av ventilation kan påverka modulbostäderna. Detta genomförs med en jämförelse av kostnader, energiberäkningar och krav mot en referensmodul. Tanken med modulbostäder är att bland annat minska byggtiden genom att producera modulerna i fabrik. Modulerna kan också byggas för att vara möjliga att flytta efter behov.   Studien har genomförts genom faktainsamling från litteratur samt intervjuer med ventilationsföretag och företag som jobbar med moduler. Avgränsningar har bland annat gjorts till att bara studera flerbostadshus.   Resultatet tyder på att modulbostäder i teorin uppfyller de krav som ställs från bland annat Boverket. Företag satsar mot hållbara byggnader och försöker bygga sina moduler mer som ett vanligt flerbostadshus. Detta ger en längre livslängd och energieffektivare byggnader.   Ventilationen visade ett resultat som var svårtolkat. Mycket beror på byggnadens utformning och valet av aggregat från leverantör. Detta tillsammans med vaga värden från ventilationsleverantörerna gjorde det svårt att avgöra vilket system som vore mest fördelaktiga. Val av system kan väljas från mjukare värden som för- och nackdelar. Beroende på om bostäderna behöver vara flexibla så är det att föredra med individuella system. Ser man till kostnad däremot så kan ett centralt system vara med fördelaktigt. / The Swedish population is growing and as well the demand for housing construction. A flexible solution to this problem could be modular houses. This thesis examines two main issues. Issue number one focuses on how modular houses can achieve compared to the Swedish standard building regulations. The other issue focuses on how the choice of ventilation system can affect the building. To achieve an answer, comparisons of costs, energy calculations and regulations against an reference housing. The idea with modular housing is to reduce the construction time by building the modules in a industry. A module can also be made portable depending on where it is most needed.   This study has been carried through by gathering information from literature and interviews with ventilation- and modular housing companies. Limitations has been made for instance, to apartment buildings.   Results show in theory that modular housing compares well to regulations put up by Boverket. Companies working with modular houses has focused more on building modules that can be compared to other types of housing buildings. This gives the modules a longer life span as well as more energy efficiency.   It is a bit more difficult to analyze the results from ventilation systems. A lot is depended on the modules design and also the choice of unit. This along with vague data from the ventilation companies made it difficult to choose which system would be more effective. To be able to choose a system from this thesis, softer values like pro and cons to be given in consideration. Depending on the need of the building, different choices could be made. If flexibility is important then a individual system may be preferred. While if cost is more important, then central system should be the choice.

Modern energy saving technologies are become increasingly mature, easier to implement and financially profitable. Both the European Union and the Swedish government have directives with goals regarding energy savings for the year 2020 and 2030. Here, making buildings more energy efficient plays a large role as around 40% of the total energy usage in Europe can be related to buildings. Constructing new, nearly zero energy houses is currently very popular, but as a vast majority of all buildings in a country like Sweden are older buildings, built before 1980, a majority of the used energy will come from these buildings. Hence, there is plenty of incentive for carrying out energy saving actions and investments in older buildings. From previous research and interviews with energy consultants, it can be concluded that energy saving actions are not being carried to the extent that is possible. This thesis aims to find out why this is and mainly what the main obstacles are when implementing energy saving solutions in older buildings. A case study, consisting of eight interviews with energy consultants and real estate owners was carried out in order to get an understanding of the current situation and the different stakeholders views on this issue. The results showed that, at least in the represented cases, there is a will among real estate owners for moving forward with energy saving. An understanding has also recently emerged where most real estate owners realize that there are great financial incentives connected to implementing energy saving solutions to current, older buildings. However, increased will of making a change has not yet resulted in a majority of buildings having installed energy saving solutions. One factor for this is that each building is its own individual case and therefore needs to be handled individually due to different conditions and are therefore suitable for different energy saving actions. Other factors include lack of technical and financial understanding among some real estate owners, slow decision making processes and ownership types. The research explores theories related to decision makings to provide a comprehensive overview regarding the current situation of energy saving in Sweden, as well as a contribution to the theoretical literature regarding decision making / Modern teknik inom energibesparing blir allt mer mognare, lättare att implementera och finansiellt lönsamt. Både den europeiska unionen och den svenska regeringen har direktiv med mål för energibesparing för år 2020 och 2030. Här spelar byggnader en viktig roll, då byggnader står för ca 40 % av den totala energianvändningen i Europa. Att bygga nya, nära noll energi byggnader är för närvarande väldigt populärt. Men i ett land som Sverige, där majoriteten av alla byggnader är äldre byggnader, kommer majoriteten av energianvändningen fortfarande från dessa. Därav finns det stora incitament till att genomföra energieffektiviserande åtgärder på äldre byggnader i Sverige. Från tidigare studier och intervjuer med energikonsulter kan det fastslås att energibesparande åtgärder ej genomförs i den grad som det är möjligt. Målet med denna rapport är att utröna varför det är så samt vilka huvudsakliga hinder som kan relateras till energibesparing i äldre byggnader. För att få en överblick av den befintliga situationen samt hur olika intressenter ser på denna fråga genomfördes en fallstudie bestående av åtta intervjuer med energikonsulter och fastighetsägare. Resultaten från studien pekade på att det finns en vilja bland fastighetsägare att gå vidare med energibesparande åtgärder. På senare tid har även en förståelse vuxit fram bland fastighetsägare där man inser att det även finns stora finansiella incitament med att implementera energibesparande åtgärder på äldre byggnader. Detta har dock ännu ej lett till att energibesparande åtgärder genomförts på en majoritet av befintliga byggnader. En anledning till detta är att varje byggnad måste hanteras individuellt då alla har olika förutsättningar och därmed lämpar sig för olika energibesparande lösningar. Andra faktorer inkluderar teknisk och ekonomisk kunskapsbrist bland vissa fastighetsägare, långsamma beslutsprocesser och ägarstrukturer. Studien nyttjar teorier relaterade till beslutsfattning för att ge läsaren en överblick av den befintliga situationen kring energibesparing i Sverige. I tillägg bidrar studien till den teoretiska litteraturen om beslutsfattning.