Le cortex préfrontal est le siège de la fonction exécutive, la capacité cognitive de haut niveau qui permet aux humains d'agir non seulement en réaction aux stimuli externes mais aussi en fonction de buts internes. Dans cette thèse nous étudions l'interaction entre les processus cognitifs et motivationnels de la fonction exécutive. Nous proposons que le concept clef pour comprendre l'architecture fonctionnelle des cortex préfrontaux latéral et médian est la fenêtre temporelle d'intégration de l'information qui structure la séparation des processus de contrôle selon un axe caudo-rostral. Ainsi les régions préfrontales postérieures permettent l'adaptation du comportement immédiat sur la base des informations portées par le stimulus et son contexte. Les régions préfrontales moyennes sont impliquées dans le maitien d'un ensemble de règles comportementales et des valeurs qui leur sont associées au cours d'une même série d'essais. Pendant un embranchement cognitif, les cortex préfrontaux médians droit et gauche peuvent encoder séparément les valeurs associées à la tâche interrompue et à la tâche en cours. La région frontopolaire intègre ces valeurs et contrôle l'exécution d'une tâche double. Ainsi, les propriétés du cortex préfrontal médian et frontopolaire, qui limitent à deux le nombre de tâches conjointement traitées, pourraient néanmoins jouer un rôle fondamental dans la capacité à générer un comportement complexe en coordonnant la tâche présente et les buts futurs.

En situation de perception audiovisuelle de la parole (i.e., lorsque deux interlocuteurs communiquent face à face) et lorsque le signal acoustique est bruité, l'intelligibilité des sons produits par un locuteur est augmentée lorsque son visage en mouvement est visible. L'objectif des travaux présentés ici est de déterminer si cette capacité à " lire sur les lèvres " nous est utile seulement pour augmenter l'intelligibilité de certains sons de parole (i.e., niveau de traitement pré-lexical) ou également pour accéder au sens des mots (i.e., niveau de traitement lexical). Chez l'adulte, nos résultats indiquent que l'information visuelle participe à l'activation des représentations lexicales en présence d'une information auditive bruitée (Etude 1 et 2). Voir le geste articulatoire correspondant à la première syllabe d'un mot constitue une information suffisante pour contacter les représentations lexicales, en l'absence de toute information auditive (Etude 3 et 4). Les résultats obtenus chez l'enfant suggèrent néanmoins que jusque l'âge de 10 ans, l'information visuelle serait uniquement décodée à un niveau pré-lexical (Etude 5).

Dans cette thèse, nous soutenons l'hypothèse que les caractéristiques émotionnelles d'un énoncé sont contenues au sein de la représentation mentale de celui-ci, l'émergence émotionnelle s'opérant au cours de la lecture partir de la base de texte et des informations en mémoire sémantique. Les émotions dans le langage sont étudiées du point de vue des processus automatiques et stratégiques. Les caractéristiques dimensionnelles et catégorielles des émotions sont considérées. Pour ce qui est de la base de texte, les propriétés émotionnelles de termes publiées en français, anglais, espagnol, italien, allemand et finnois se sont révélées être très similaires, confortant l'intérêt de considérer la représentation mentale comme objet d'étude plutôt que le lexème. Aussi, dans EMOVAL, l'utilisation de ces normes pour caractériser des énoncés s'est révélée fructueuse. Pour ce qui est des connaissances, deux modèles connexionnistes de la représentation sémantique sont étudiés : l'analyse de la sémantique latente - LSA (Landauer & Dumais, 1997) comme modèle statistique, et le modèle Topic (Griffiths, Steyvers & Tennebaum, 2007) comme modèle probabiliste. Premièrement, l'existence de variables latentes émotionnellement différenciées a été mise en évidence grâce au modèle Topic. Deuxièmement, les relations sémantiques entre émotions, calculées à l'aide de LSA, se sont révélées significativement corrélées avec les jugements de similitudes entre termes émotionnels. Troisièmement, dans EMOSEM, les caractéristiques émotionnelles d'un corpus de textes ont pu être identifiées, tant du point de vue de leur appartenance à une émotion, que de l'intensité de l'expression de cette émotion.

Découverte de motifs variables dans les grandes volumes de données audio. Les données audio, comme les documents oraux ou télévisés ou les données radio, sont composées par de nombreux sequences variables qui se répètent. La découverte de l'emplacement de ces répétitions, ci-après dénommé motifs, aide à déduire les propriétés structurelles de données acoustiques, ce qui facilite l'accès à la partie pertinente des données, et qui permets de résumér des grands documents par un ensemble de quelques éléments particuliers. Cette thèse détails nos efforts dans la conception et la mise en oeuvre d'une architecture non supervisée de découverte de motifs, et montres son applicabilité dans une tâche de decouverte des mots et des segments peu variables comme des chansons. En ce qui concerne la méthodologie, la découverte est réalisée d'une manière totalement non supervisée, ce qui signifie que aucune connaissance acoustiques ou linguistiques sur les données est fournie. Notre solution est basée sur l'intégration d'une technique de traitement de données séquentielle qui exploits la répétitivité local du motifs réel, et une variante segmentale de l'alignement temporel dynamique. En s'appuyant sur cette architecture, une technique pour la comparaison de sequences basée sur leurs matrices d autosimilarité de est introduite, pour améliorer la robustesse à la variabilité du signal de parole. En outre, l'applicabilité du système est démontrée sur une tâche de découverte de chansons sur plusieurs jours de flux audio. Pour adapter le système à cette tâche, des techniques pour accélérer le temps de calcul sont mises en oeuvre, basées sur le sous-échantillonnage des séquences.

<p>Mental ljudföreställning (eng. auditory imagery) innebär att uppleva ett ljud för sitt inre i frånvaro av yttre sinnesintryck. Tidigare studier har visat att ljud­föreställning kan inverka såväl faciliterande (t.ex. Farah & Smith, 1983) som interfererande (t.ex. Okada & Matsuoka, 1992) på perceptuell ljuddetektion. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om ljudföreställning faciliterar eller interfererar perceptuell detektion av kongruenta och inkongruenta komplexa ljud. De 39 under­sök­nin­g­­s­­deltagarna randomiserades till en av två betingelser (ljudföreställning eller ingen ljudföreställning) och fick därefter lyssna samt detektera olika ljud (varav ett var detsamma som föreställningsljudet). Resultatet visade att ljudföreställning varken hade en signifikant faciliterande eller interfererande effekt på vare sig kongruenta eller inkongruenta komplexa ljud.</p>

<p>Humans have the ability to recognize other humans by voice alone. This is important both socially and for the robustness of speech perception. This Thesis contains a set of eight studies that investigates how different factors impact on speaker recognition and how these factors can help explain how listeners perceive and evaluate speaker identity. The first study is a review paper overviewing emotion decoding and encoding research. The second study compares the relative importance of the emotional tone in the voice and the emotional content of the message. A mismatch between these was shown to impact upon decoding speed. The third study investigates the factor dialect in speaker recognition and shows, using a bidialectal speaker as the target voice to control all other variables, that the dominance of dialect cannot be overcome. The fourth paper investigates if imitated stage dialects are as perceptually dominant as natural dialects. It was found that a professional actor could disguise his voice successfully by imitating a dialect, yet that a listener's proficiency in a language or accent can reduce susceptibility to a dialect imitation. Papers five to seven focus on automatic techniques for speaker separation. Paper five shows that a method developed for Australian English diphthongs produced comparable results with a Swedish glide + vowel transition. The sixth and seventh papers investigate a speaker separation technique developed for American English. It was found that the technique could be used to separate Swedish speakers and that it is robust against professional imitations. Paper eight investigates how age and hearing impact upon earwitness reliability. This study shows that a senior citizen with corrected hearing can be as reliable an earwitness as a younger adult with no hearing problem, but suggests that a witness' general cognitive skill deterioration needs to be considered when assessing a senior citizen's earwitness evidence. On the basis of the studies a model of speaker recognition is presented, based on the face recognition model by V. Bruce and Young (1986; British Journal of Psychology, 77, pp. 305 - 327) and the voice recognition model by Belin, Fecteau and Bédard (2004; TRENDS in Cognitive Science, 8, pp. 129 - 134). The merged and modified model handles both familiar and unfamiliar voices. The findings presented in this Thesis, in particular the findings of the individual papers in Part II, have implications for criminal cases in which speaker recognition forms a part. The findings feed directly into the growing body of forensic phonetic and forensic linguistic research.</p>

<p>"Handelsbanken är en av nordens största banker med ett gott rykte och nöjda kunder, vilket studien även visat. Bankens märkesvärde grundar sig på en decentraliserad organisation, där varje kontor ansvarar för kunderna i sitt eget närområde och arbetar aktivt för att ha så nöjda kunder som möjligt. Eftersom varje kund tillhör ett visst kontor skapas ofta en relation till personalen på det kontoret och en känsla av tillhörighet uppnås. Många kunder upplever mindre och mindre av denna relation efter att många bankärenden utförs på internet. Kunder som använder internettjänsten för sina ärenden får fördelen med större kontroll och frihet över sin ekonomi, men för Handelsbankens del innebär det att de förlorar relationen med sina kunder. Istället för att med god service och professionell personal fånga kundens lojalitet till banken, upplever kunderna samma grad av service på internettjänsten som på vilken webbsida som helst. Handelsbankens märkesvärde som den trevliga och serviceinriktade banken håller på att gå förlorat. För att lösa detta problem måste Handelsbanken förmedla samma känsla av service och kundcentrering på webben som de idag enbart förmedlar på kontoren. Det är dags för Handelsbanken att nå ut till sina internetkunder och erbjuda det decentraliserade internetbankkontoret. En bra internettjänst är enligt studien en banks viktigaste konkurrensmedel. Samtidigt uppfattar bankkunderna just Handelsbankens internettjänst som sämst av samtliga studerade banker. Det är hög tid för Handelsbanken att förnya sig och med hjälp av teorier om servicescape, cyberscape, e-service och branding, visar denna uppsats ett sätt för Handelsbanken att framhäva sina främsta styrkor och erbjuda en internettjänst som lever upp till internetkundernas krav och behov."</p>

<p>För att skapa en produkt som stödjer kundens mål och arbetsprocesser är det av stor vikt att identifiera vilka, men även var och i vilket sammanhang de potentiella brukarna är och agerar. Moderna styrsystem ger möjligheter för flera olika personalkategorier att arbeta med systemen och dessutom används systemen inom skilda domäner där det finns olika behov. Det fanns därför ett behov att, på uppdrag av ABB, utreda vilka behov dessa olika personalkategorier har och hur styrsystemet uppfyller dessa, samt på vilka punkter systemet skulle kunna utöka sitt stöd för de uppgifter som skall utföras.</p><p> </p><p>I form av en fallstudie genomfördes därefter en kartläggning av arbetsmiljö, personalkategorier och olika uppgifter och mål som uppfylls av personalen. Fallstudien genomfördes utifrån ett systemperspektiv med ett sammansatt kognitivt system (JCS) som enhet för analys. Detta perspektiv var även tongivande vid presentation av resultaten i form av karaktäristiska gestaltningar av både brukare och domän.</p><p> </p><p>Studien har visat att befintliga gestaltningstekniker inte är tillräckliga för att gestalta brukare, domän och samspelet där emellan. Vad som krävs är mer djupgående domänbeskrivningar samt ett format för att presentera interaktionen mellan gestaltningarna. Att göra domän- och brukargestaltningar är i sig ingen garanti för att ett systemperspektiv antas, utan hela processen från datainsamling till bruk av färdiga gestaltningar är viktiga komponenter i strävan efter att erhålla ett systemperspektiv.</p><p> </p><p>Den troligtvis viktigaste egenskapen för att säkerställa ett systemperspektiv är expertkunskap hos skapare och brukare av de karaktäristiska gestaltningarna.</p><p> </p>

<p>The role of information technology within health care is getting more central and prominent. The purpose of this change is both to make the health care more efficient and to heighten patient safety. This exploratory case study of four care units aims to provide a glimpse into the clinical work of nurses, and to indentify and describe their communication and information needs. The analytical framework used in this study is distributed cognition and the research method used is cognitive ethnography. The study provides a peek into the complex system of health care, and how the central artifacts such as patient records, whiteboards and different alarm systems are used in this context. The result of the study describes the current work practices and information flows in the studied care units. From these results general system design implications are made.</p>

<p>Forskningsområdet för att skapa bra automatiska sammanfattningar har ökat stadigt genom de senaste åren. Detta på grund av den efterfrågan som finns både inom den privata och offentliga sektorn på att kunna ta till sig mer information än vad som idag är möjligt. Man vill slippa sitta och läsa hela rapporter och informationstexter utan istället smidigt kunna läsa en sammanfattning av dessa för att på så sätt kunna läsa fler. För att veta om dessa automatiska sammanfattare håller en bra standard måste dessa utvärderas på något sätt. Ofta görs detta genom att se till hur mycket information som kommer med i sammanfattningen och hur mycket som utelämnas. För att detta ska vara möjligt att kontrollera behövs en så kallad guldstandard, en sammanfattning som agerar som <em>facit</em> gentemot de automatiskt sammanfattade texterna.</p><p>Den här rapporten behandlar ämnet guldstandarder och skapandet av dessa. I projektet har fem guldstandarder på informationstexter från Försäkringskassan skapats och utvärderats med positiva resultat.</p>