Den traditionella transport- och speditionsnäringen har utvecklats till en logistiknäring där allt mer allomfattande tjänster erbjuds av logistikföretagen. Förutom de traditionella transport- och speditionstjänsterna erbjuder logistikföretagen även tjänster som enklare tillverkning, montering, utbildning etc. Köparen av den traditionella transportjänsten efterfrågar idag helhetslösningar och långsiktiga samarbeten, när det gäller materialflöden, snarare än enstaka transporter eller speditionstjänster. Rättsutvecklingen har inte följt med i den snabba utvecklingen inom logistiksektorn och frågan om hur logistikern skall betraktas juridiskt framstår som oklar i flera avseenden. Den för uppsatsen aktuella frågan är hur ett produktansvar, dvs. ett ansvar för en produkts skadebringande egenskaper, skall fördelas mellan säljaren av produkten och logistikern. I uppsatsen undersöks dels frågan om gränsdragning mellan säljarens köprättsliga ansvar och logistikerns produktansvar som kontraktsmedhjälpare (bearbetare av produkten), dels frågan om gränsdragningen mellan köprättsligt ansvar och transportansvar med utgångspunkt från lagstiftning och rättspraxis på det transporträttsliga området. I uppsatsen uppmärksammas även frågan om synen på logistikåtagandet som ett enhetligt åtagande.

<p>This mini-thesis aims to contribute to the debate around the legislative process by summarizing and analysing it comprehensively. It will, without being exhaustive, seek to identify the most important legal requirements that the future Statute needs to meet in order to facilitate cross-border business of small and medium-sized businesses. It seeks to systematise and comment on the most important legal Key Issues and therefore clarify and enrich the debate.</p>

Purpose To describe the concept of control &amp; coordination mechanisms among HQs-subsidiary-distributor of MNC in direct selling business. Method Qualitative studies with two company case studies which are selected from direct selling business are implemented in this research. Data are collected from primary sources through semi-structure interview while secondary sources via company’s web sites, annual reports, news, and academic researches. Most collected data are related to control and coordination mechanisms within MNC and especially emphasize on distributor‘s aspects.   Conclusion To control and coordinate HQs-subsidiary-distributor’s relation in a direct selling business, companies need to implement not only the vertical control over their people but also the lateral way and as well as the price control mechanisms. All these three main mechanisms need to be blended together as the appropriate combination of them will help assist companies to achieve their goals successfully.

Private individuals can voluntarily buy EU Allowances (EUA) in order to remove them from the European Union Greenhouse Gas Emission Trading System (EU ETS). It leads to progressive reduction of total carbon dioxide emissions in Europe. Kalmar Energi offers customers to obtain one EUA (equivalent to one ton of CO2) per year by paying 25 SEK a month as a KlimatEl-supplement. The purpose of this research is to examine the customers’ attitudes in the issue of climate compensation and trying to define the reasons behind their choices. The results of the quantitative questionnaire were analyzed by using descriptive and analytical statistical methods and have shown some correlation between customers’ ages and decisions to accept or not the offer of KlimatEl. The gender and attitudes about everyday environmentally friendly behavior allows us to segment this group. The strongest motivation for investment in KlimatEl appeared to be awareness of the negative consequences caused by climate changes and the feeling of threat to human health and welfare. The main reasons to decline the offer of KlimatEl is skepticism about the system of emissions trading, distrust of the efficiency of this act and also a lack of confidence in the energy company. Knowledge of carbon offsetting is surprisingly weak among KlimatEl customers. Their willingness to do something morally right and to support the energy company explains their commitment more than their knowledge of the ecological impact of this act or desire to be a part of the green trend. The result of this research shows the need for efficient information building a correct and positive perception of KlimatEl as a product and even of Kalmar Energy’s environmental work.

Ledarens roll förutom att styra verksamhetens uppsatta mål och visioner är att se till att få medarbetarna med sig, utan dem fungerar inte verksamheten. Ledarens stil påverkar medarbetarnas välmående. Ett auktoritärt ledarskap har visat sig leda till större sjukfrånvaro både på kort- och lång sikt medan en demokratisk ledare oftare har medarbetare som mår bra, utvecklas och presterar bättre. Åtta intervjuer gjordes med ledare inom olika branscher inom näringslivet. Studiens syfte belyser ledarens tankar och agerande kring sin egen hälsa samt deras anställdas hälsa. Meningskoncentrering användes för att analysera hur ledarna ser på sin roll och hur de använder sig av hälsofrämjande insatser. Resultatet visar att om ledarna ser sig själva som förebilder och verkar för ett gott företagsklimat där förebyggande hälsoprogram ingår främjar det medarbetarnas välmående vilket i sin tur kan leda till att företaget får högre prestation och bättre resultat från sina medarbetare.

Date: June 5, 2008 Course: Master Thesis (International Marketing) Course Code: EF0705 Authors: Bingchao Zhu 840501-P613 bzu07001@student.mdh.se Songxue Jiang 840506-P386 sjg07001@student.mdh.se Tutor: Tobias Eltebrandt Title: A study of brand image of ANTA Company in China’s sportswear market Problem statement: What are the mismatches between ANTA Company’s wanted brand image and the perceived brand image by the target consumer group? Purpose: The aim of this study is to find out the mismatches between ANTA Company’s wanted brand image and consumer’s perception about ANTA’s brand image in China’s sportswear market in order to suggest how ANTN Company should deal with those mismatches. Methodology: The method of this case study is mainly based on the primary and secondary information. The primary information mainly comes from the interview with the manager and questionnaires from the respondents. The books, articles and internet are used as the secondary information. Conceptual Framework: The theoretical framework includes three aspects which consist of marketing mix, brand image and attitude. Conclusion: The conclusion arises from the analysis and research based on the methods, theoretical framework, finding. And there are 5 mismatches which ANTA Company need to deal with. In order to deal with the mismatches, it is very necessary for ANTA to adjust the current marketing strategy and analyze systematically the mismatches for improving the brand image.

„Od początku istnienia komunikacji językowej, w sytuacji nadawania nazwy jakiemuś fragmentowi świata zewnętrznego lub życia wewnętrznego człowieka, pojawiły się różnice semantyczne związane z subiektywnym widzeniem rzeczywistości. Szczególnym subiektywizmem obciążona jest sfera leksykalna języka.” Opis świata dokonany językiem powstał jednak w sposób spontaniczny i naturalny, nie w sposób sterowany. Jednak nazwy, nadawane na przykład sklepom i firmom, wyrażają intencje twórcy nazwy, kreują rzeczywistość, jaka mu odpowiada, a tym samym tworzą „pozorny”, „sztuczny” obraz, który odbieramy. Właśnie ten „pozorny” obraz świata, zawarty w nazwach, stał się inspiracją mojej pracy, w której chciałabym zająć się sposobem nazywania sklepów i firm w Wodzisławiu Śląskim. Miasto to wybrałam ze względu na fakt, że jestem jednym z jego mieszkańców. Celem mojej pracy będzie analiza nazw sklepów i firm. Będzie to analiza zarówno opisowa jak i analityczna. Nie chciałabym jednak zapomnieć o pobieżnym scharakteryzowaniu onomastyki i jednego z jej kierunków, a mianowicie chrematonimii. Są to bowiem działy językoznastwa, które zajmują się nazwami. Mam zamiar także zbadać, w jaki sposób nazwy sklepów i firm odzwierciedlają subiektywną rzeczywistość i ją kategoryzują. Przyjrzę się ponadto trendom we współczesnym nazewnictwie, a przede wszystkim jak proces nazewniczy w Wodzisławiu Śląskim kształtuje się na ich przykładzie. Materiał badawczy do mojej pracy zaczerpnęłam przede wszystkim z internetowego wydania Polskich Książek Telefonicznych (umieszczonego na portalu www.pkt.pl), jak również z bezpośredniej obserwacji ulic miasta, na których widniały szyldy reklamowe. Materiał jest na tyle obszerny, że posłużyłam się przykładami, które uznałam za najbardziej reprezentatywne i charakterystyczne dla nazw firm i sklepów w Wodzisławiu Śląskim. Praca ta została napisana w czasie moich studiów na Uniwersytecie w Sztokholmie w ramach Programu Sokrates/Erasmus. Moim opiekunem naukowym była prof. Ewa Teodorowicz – Hellman.

Sponsring är ett relativt nytt sätt för marknadsföring som genom åren har blivit allt vanligare för företag att använda sig av. Idag är det ett av de mest använda marknadsföringsinstrumenten. Det finns ingen särskild reglering av avdragsrätten för sponsring i skattelagstiftningen, utan utgifter för sponsring faller normalt under 16 kap. 1 § IL. Denna huvudregel är väldigt allmänt skriven vilket medfört att rättsfall står för den huvudsakliga regleringen på området. Utgifter för sponsring har i rättspraxis medgetts vara avdragsgilla som reklam- och PR-kostnader, forsknings- och utvecklingskostnader, personalkostnader och representationskostnader. Sammanfattningsvis kan sägas att följande förutsättningar skall vara uppfyllda för att avdragsrätt skall medges för sponsring: -Utgiften utgör inte gåva, -Sponsringsutgiften är avsedd att öka eller bibehålla företagets inkomster och -Sponsorn erhåller en direkt motprestation från den sponsrade som förväntas ha ett marknadsvärde som motsvarar sponsringsutgiften eller att utgiften är en indirekt omkostnad på grund av att det finns en stark anknytning mellan sponsorns och den sponsrades verksamheter. Det som framförallt ställer till problem vid avdragsbedömningen är att gränsdragningen mellan sponsring och icke avdragsgill gåva många gånger är väldigt svår att göra, framförallt då den skattskyldige erhåller indirekta motprestationer. Den nuvarande regleringen av sponsring har blivit utsatt för massiv kritik från många håll då den bl.a. anses vara oförutsägbar och alldeles för restriktiv. Det är speciellt kravet på anknytning mellan sponsorns och den sponsrade verksamhet som krävs vid indirekta motprestationer som kritiserats. Detta eftersom denna anknytning medför att det är relativt lätt att få avdrag då sponsorn erhåller direkta motprestationer men förhållandevis svårt då denne erhåller indirekta motprestationer. Från många håll krävs en ny reglering av sponsring. Regeringen och riksdagen har dock hittills menat att nuvarande regler är tillräckliga och att det i princip är omöjligt att utforma regler om avdragsrätt för sponsring som utesluter gränsdragningsproblem och samtidigt täcker in samtliga fall. Jag är av den åsikten att nuvarande reglering inte är tillfredsställande. För att komma tillrätta med detta förslår jag att det införs ny lagtext i IL som reglerar avdragsrätten för sponsring. Detta sker enligt mig bäst genom att ny lagtext införs i 16 kap. 9a § IL och att det görs ett tillägg i 9 kap. 2 § 2 st IL. / Sponsoring is a relatively new way of marketing, but has during the years become more common for companies to use and is today one of the most used ways of marketing. There is no exclusive regulation of the deduction for sponsoring, therefore expenses for sponsoring are normally regulated by Chapter 16 section 1 of the Swedish Income Tax Act (IL). This main regulation is written in a very general way and therefore cases stand for the main regulation on the area. Expenses for sponsoring have in cases been adnmitted to be deductable as advertising- and PR-expenses, research- and development expenses, personnel expenses and official expenses. To sum up the following conditions have to be fulfilled for sponsoring to be deducted: -The expense does not constitute a gift, -The sponsoring expense is meant to increase or to maintain the companys incomes and -The sponsor receives a direct return from the sponsored party that is expected to have a market value that correspond to the sponsoring expense or that the expense is a indirect expense due to that there is a strong connection between the sponsors and the sponsored partys activities. What first and foremost causes a problem when making the appraisal of deduction is that establishing a boundary between sponsoring and not deductable gift many times is very difficult to make, especially when the sponsor receives a indirect return. The present regulation of sponsoring has been the subject of a lot of criticism, among others that it is not predictable enough and much too restrictive. It is first and foremost the reguirement that there needs to be a strong connection between the sponsors and the sponsored partys activities that have been criticized. This requirement results in that it is pretty easy for the sponsor to get a deduction when he gets a direct return but pretty difficult when he receives a indirect return. Many people and organisations demand a new regulation of sponsoring. The government and parliament have so far said that present regulations are sufficient and that there almost is impossible to design regulations concerning deduction for sponsoring that exclude the establishing of a boundary and at the same time covers all situations. I think that the present regulation is not satisfactory. To cope with this I suggest that a new regulation that regulates the deduction of sponsoring is introduced into the Swedish Income Tax Act (IL). This is according to me best done through the introcution of a new regulation in Chapter 16 section 9a of the Swedish Income Tax Act (IL) and a addition in Chapter 9 section 2 para. 2 of the Swedish Income Tax Act (IL).

The purpose of this thesis is to establish whether the domestic legislation of Sweden is in tune with the OECD December 2006 report on the attribution of profits to permanent es-tablishments (December 2006 report) and if not how Sweden ought to conform. How to attribute business profits to a permanent establishment (PE) is laid down in Article 7 of the OECD Model Tax Convention on Income and on Capital. In December 2006 the OECD released a report on how profits (losses) are to be attributed to PEs. The report lays down the current approach on how Contracting States should interpret Article 7 and is referred to as the authorised OECD approach. The purpose of the December 2006 Report is to re-vise Article 7 in order ensure a common interpretation on the Article. The aim is to apply the OECD Transfer Pricing Guidelines (TP Guidelines), otherwise applicable on transac-tions between a parent company and a subsidiary, by analogy to PE situations. The profits attributable to a PE are to be decided by using a two-step analysis. Under the first step a PE is to be hypothesised as a distinct and separate enterprise. The functions performed, assets used and risks assumed are to be determined and attributed to the rele-vant parts of the enterprise. In order to do this the economic ownership of assets is to be regarded. According to the OECD the functions performed by the people working within a PE, the significant people functions (SPF), are decisive when attributing assets and risks. To support the use of assets and the assumption of risks a PE is to be provided with a proper amount of “free” capital. Under the second step of the analysis a fair share of the entire enterprise’s profit is to be attributed to the PE. The actual amount of profit is to be established by performing a comparability analysis and by thereafter applying different transaction methods, using the method that best expresses an arm’s length price to the dealing at hand. To calculate a proper profit a PE shall be allowed to deduct interest. Sweden does not have much legislation concerning transfer pricing and there is hardly any legislation concerning PEs. There are no specific provisions in Swedish law on how to at-tribute profits between a head office and a PE. Furthermore, there are only a few judge-ments and no official guidelines regarding the attribution of profits to PEs. According to the domestic legislation of Sweden the amount of attributed profit shall be determined on the basis of separate accounts. The existing guidance in Swedish case law is not in tune with the authorised OECD approach. Swedish courts have ruled contrary to the authorised OECD approach when it comes to attributing “free” capital to a PE, allowing for deduc-tions of internal royalty payments and for recognising internal interest dealings. Further-more, a transfer of assets from a Swedish head office to a foreign PE has under certain cir-cumstances not been considered a taxable event. Since Sweden has not officially imple-mented any new legislation and the courts have not Stated any new principles regarding the attribution of profits to PEs it is unlikely that new concepts as the authorised OECD ap-proach will be adhered to at present time. In order to comply with the authorised OECD approach Sweden would need to introduce some new legislation. We suggest that Sweden implement a Section in its domestic legislation based on the authorised OECD approach. If Sweden adopts our proposed Section it would provide for a more unitary and consistent international approach and a needed certainty for enterprises on the treatment of PEs for tax purposes. / Uppsatsens syfte är att utreda huruvida Sveriges lagstiftning är i linje med OECDs decem-ber 2006 rapport och huruvida eventuell anpassning av gällande lagstiftning bör företas. Hur vinster skall fördelas till fasta driftställen bestäms av artikel 7 i OECDs Modellavtal för beskattning av inkomst och kapital. I december 2006 presenterade OECD en rapport om hur vinster (förluster) bör fördelas till fasta driftställen. Rapporten beskriver hur medlems-Staterna bör tolka artikel 7 och är refererad till som den godkända OECDtolkningen. Syftet med december 2006 rapporten är att revidera artikel 7 för att få till stånd en enhetlig tolk-ning av artikeln. Målet är att OECD TP Guidelines, annars tillämpliga på transaktioner mellan moder- och dotterbolag, skulle tillämpas analogt på situationer gällande fasta drift-ställen. Vinster hänförliga till ett fast driftställe skall bestämmas genom användning av en två stegs analys. Under det första steget i en sådan analys antas det fasta driftstället utgöra ett särskilt och separat bolag. De funktioner som utförs, tillgångar som används och risker som kan tänkas uppkomma i det fasta driftstället bestäms. För att kunna göra detta skall den eko-nomiska äganderätten av tillgången bestämmas. Funktioner som är av speciellt värde och som utförs av personal som arbetar vid det fasta driftstället, så kallade betydelsefulla perso-ners funktioner, är avgörande vid en fördelning av tillgångar och risker. För att stödja an-vändningen av tillgångar och antagandet av risker skall en skälig del av företagets fria kapi-tal tilldelas det fasta driftstället. Det andra steget i analysen skall bestämma hur mycket av bolagets vinst som skall tilldelas det fasta driftstället. Den vinst som skall fördelas bestäms utifrån en jämförbarhetsanalys och genom att tillämpa olika internprissättningsmetoder. Den metod som bäst ger uttryck för ett armslängdspris skall tillämpas på den gällande ”transaktionen”. För att beräkna en skälig vinst skall det fasta driftstället få göra ränteav-drag. Generellt sett har Sverige inte mycket lagstiftning gällande internprissättning och det finns knappt någon lagstiftning gällande fasta driftställen. Svensk lagstiftning innehåller inga spe-cifika regler om hur vinster skall fördelas mellan ett huvudkontor och dess fasta driftsälle. Vidare finns endast ett fåtal rättsfall och ingen officiell vägledning av vinsters fördelning till fasta driftställen. Enligt gällande svensk lagstiftning skall summan av den vinst som skall fördelas bestämmas genom tillämpning av separata konton. Den vägledning som ges ur svensk rättspraxis är inte i linje med den godkända OECDtolkningen. Svenska domstolar har dömt i motsats till den godkända OECDtolkningen vad gäller fördelning av fritt kapital till ett utländskt fast driftställe och vad gäller tillåtenheten göra avdrag för interna royalty- och räntebetalningar. Vidare har det under vissa omständigheter inte ansetts vara en be-skattningsbar händelse då en tillgång flyttas mellan ett huvudkontor och ett fast driftställe. Då Sverige inte implementerat någon ny lagstiftning och domstolarna inte slagit fast någon ny rättspraxis gällande fördelning av vinster till fasta driftställen är det inte sannolikt att nya koncept som framgår av den godkända OECDtolkningen kommer att bli åhörda i Sverige för närvarande. För att vara i linje med den godkända OECDtolkningen skulle Sverige be-höva introducera ny lagstiftning på området. Vi rekommenderar att Sverige implementerar ny lagstiftning baserad på den godkända OECDtolkningen. Om Sverige skulle välja att implementera vårt föreslagna tillägg i lag-stiftningen skulle det bidra till en mer konsekvent behandling av fasta driftställen och en nödvändig säkerhet för bolag avseende beskattningen av fasta driftställen.

Syftet med uppsatsen är att klarlägga försäkringsförmedlarens ansvar samt att belysa de situationer där förmedlarens ansvar är otydligt. Jag ska även bedöma om dessa situationer leder till en rimlig/orimlig riskfördelning mellan berörda parter. Jag ska utreda hur dessa situationer bör lösas och vad som bör göras för att tydliggöra försäkringsförmedlarens ansvar, samt ansvarsfördelningen mellan försäkringsförmedlaren och försäkringsgivaren. Denna uppsats är ämnad att läsas av personer som kommer i kontakt med dessa frågeställningar, såväl personer som arbetar inom försäkringsbranschen som försäkringstagare. Läsaren bör inneha grundläggande juridiska kunskaper.