Bakgrund: Corporate Governance även kallad bolagsstyrning, är något som dagligen berör företag och utgör därmed en central del inom företagsorganisationer. Den teori som blivit mest uppmärksammad inom bolagsstyrning är agentteorin, som förklarar intressekonflikter mellan agent-principalen i ett bolag. Tidigare studier har visat på skillnader i länders bolagsstyrning, främst mellan de anglosaxiska och europeiska länderna gällande ägarstrukturen. För att motverka intressekonflikter som agentteorin uppmärksammar har olika riktlinjer för god bolagsstyrning, i form av koder, tillkommit som kompletterar lagstiftningen.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur börsnoterade bolag på OMX30 Stockholmsbörsen förhåller sig till svensk kod för bolagsstyrning. Studien ämnar även att ta reda på om det finns något mönster mellan bolagens ägarstruktur och hur företagen väljer att följa Koden. Metod: För att kunna besvara studiens undersökningsfrågor avser studien att använda sig av en kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats. Undersökningen har genomförts genom att granska offentlig information i form av årsredovisningar, bolagsstyrningsrapporter samt företagshemsidor för studiens valda företag, som finns noterade på OMX30 Stockholmsbörsen mellan åren 2013-2017. Slutsatser: Den genomförda undersökningen visar på att samtliga bolag i studien väljer att följa svensk kod för bolagsstyrning utan avvikelser, där bolag med ett spritt ägande utgör en majoritet. Däremot visar undersökningen ingen signifikant trend på en minskad eller ökad avvikelse från Kodens riktlinjer från åren 2013–2017. Det finns ingen ägarstruktur som utgör en majoritet bland studiens undersökta bolag, utan fördelar sig någorlunda jämnt bland företagen. Studien visar även på att bolagen avviker mest från kodreglerna 2.4 och 9.2. / Background: Corporate Governance is something that concerns companies regularly and is forming a central part of corporate organizations. Agency-theory is the most attentive theory in Corporate Governance, which explains the differ goals and interests between the agents and principals in a company. Previous studies have shown differences between anglosaxisk and european countries, concerning the ownership structure.To prevent interest conflicts in companies several policies, presented as Codes have been presented in different countries.    Purpose: The purpose of this study is to analyze how companies on the OMX30 Stockholm Stock Exchange, apply the main principles of the Swedish Corporate Governance Code. The study also aims to review if there is any pattern regarding the companies ownership structure and how the companies choose to follow the Code. Method: In order to examine and answer the questions of this study, the study intends to use a qualitative content approach with a deductive approach. The study has been conducted by reviewing public information from annual reports, corporate governance reports and websites for the selected companies during the years 2013-2017. Conclusion: The findings of the study indicates that most of the companies apply the Swedish Code of Corporate Governance without any deviations, where companies with a dispersed ownership is a majority. The study does not show any significant trend of a decreased or increased deviation from the code during the years 2013-2017. There is no ownership structure constituting a majority of the study’s investigated companies. The most common deviations in this study are 2.4 and 9.2 from the Swedish Code.

Bakgrund: Under år 2001 bröt den så kallade Enron-skandalen som innebar bokföringsaktiviteter och insiderhandel. Den interna kontrollen samt övervakning av denna funktion blev efter skandalen mer uppmärksammad. Det anses viktigt att ha någon sort granskningsfunktion för att nå ett välfungerande arbete med den interna kontrollen, vilket är internrevisionsfunktion (Internal Audit Function, IAF). Syftet med IAF har under åren förändrats. Tidigare syftade funktionen till att granska redovisningsinformation, medan det idag mer handlar om granskning kring riskhanterings-, kontroll- och styrningsprocesser. Andra händelser som Sarbanes-Oxley Act (SOX) och finanskrisen som skedde under år 2002 samt under åren 2007-2008, medförde en ökad förståelse kring vikten av verksamhetsstyrning, riskhantering och bolagsstyrning. Syfte: Studien syftar till att förklara vilka faktorer som påverkar ett bolags val om att följa koden gällande IAF, samt dess informationsinnehåll i förklaringen till sitt val. Metod: Uppsatsen grundar sig på en kvantitativ tvärsnittsstudie med en deduktiv forskningsansats. Det är en dokumentstudie som har genomförts där det empiriska materialet inhämtats främst från årsrapporter, men även hemsidor som Holdings och Nasdaq. Urvalet utgår från large-cap listorna från åren 2016 till 2017. Slutsats: Utifrån studiens 34 hypoteser har det hittats totalt nio stycken signifikanta samband mellan de beroende och oberoende variablerna. Det har framkommit ett större antal samband till den beroende variabeln följer, jämfört med den andra beroende variabeln informationsinnehåll. Med variabeln följer har studien hittat sju stycken samband och två stycken samband med variabeln informationsinnehåll. / Context: In 2001, a scandal involving accounting and insider trading, called Enron scandal, occured. The internal control and monitoring of this function became more noticeable after the scandal. Now, it is considered important to have some sort of audit function in order to achieve a well-functioning internal control. This function is called Internal Audit Function, IAF. Over the years, the purpose of IAF has changed. Previously, the function of reviewing accounting information was targeted, while today it is more about reviewing risk management, control and control processes. Other occurrences such as the Sarbanes-Oxley Act (SOX) and the financial crisis that occurred in 2002, as well as in 2007-2008, led to an increased understanding of the importance of business management, risk management and corporate governance. Purpose: The aim of the study is to explaining what factors affect a company's choice to follow the code of IAF, as well as its information content in the explanation of its choice. Method: The essay is based on a quantitative cross-sectional study with a deductive research approach. It is a documentary study that has been conducted where the empirical material was obtained mainly from annual reports, but also websites such as Holdings and Nasdaq. The selection is based on the large-cap lists from 2016 to 2017. Conclusion: Based on the 34 hypotheses of the study, a total of nine significant relationships between the dependent and independent variables have been found. There has been a greater number of connections to the dependent variable following, compared to the second dependent variable information content. With the variable following, the study found seven links and two related to the variable information content.

Der Deutsche Corporate Governance Kodex (DCGK) entfaltet trotz seiner rechtlichen Unverbindlichkeit als sog. „Weiches Recht“ oder „Soft Law“ erhebliche tatsächliche Wirkungen. Für Vorstände und Aufsichtsräte bestehen starke Anreize zur Befolgung, vor allem, um damit einen positiven Signalling-Effekt zu erzielen. Umgekehrt kann die Nichtbefolgung insbesondere des Empfehlungsteils negative Konsequenzen haben, die restriktiv wirken. Die vom DCGK ausgehenden Anreize und Restriktionen fallen je stärker aus, desto mehr ein Unternehmen für die Kapitalbeschaffung auf die Kapitalmärkte angewiesen ist. Die Verpflichtung zur Abgabe einer Entsprechenserklärung nach § 161 AktG führt zu einer allgemeinen Bekanntheit des DCGK und verhilft zu dessen breiter Durchsetzung. Ferner kommt es durch sie zu einer Verstärkung der Regulierungswirkungen des Empfehlungsteils. Die Funktion von Corporate Governance Kodizes ist es, Standards zu setzen, an denen sich die Akteure des Kapitalmarkts orientieren können. Zur Regulierung durch Corporate Governance Kodizes sind drei Regelungsalternativen erkennbar: Regulierung durch Parlamentsgesetz, Listings Rules oder eine völlige Freigabe der entsprechenden Regelungsbereiche. Bei der schrittweisen Analyse von Soft Law, Corporate Governance Kodizes im Allgemeinen und dem DCGK als konkretem Anwendungsfall werden im Lichte der Regelungsalternativen einige Argumente herausgearbeitet, die für diese Regulierungstechnik sprechen. Dies sind mögliche Einsparungen von Transaktionskosten, Flexibilität und eine hohe Qualität des Normsetzungsprozesses. Regulierung durch Corporate Governance Kodizes erweist sich insofern den übrigen Regelungsvarianten als überlegen. Dies gilt insbesondere, wenn die Verpflichtung zur Abgabe einer Entsprechenserklärung nicht auf einen einzelnen Kodex beschränkt wird, so dass die Regelungsadressaten zwischen verschiedenen Kodizes wählen können („Wettbewerb der Institutionen“). Ein Verstoß gegen den verfassungsrechtlichen Gesetzes- oder Parlamentsvorbehalt durch § 161 AktG ist nicht feststellbar. Bei der Anwendung des Instrumentariums der Konstitutionenökonomik zeigt sich jedoch, dass eine Verpflichtung zur Abgabe einer Entsprechenserklärung nur dann legitimiert ist, wenn diese hinsichtlich des in Bezug genommenen Kodex offen und nicht auf einen einzelnen Kodex beschränkt ist. / Despite its unbinding legal character as “Soft Law”, the German Corporate Governance Code has significant actual effects. There are strong incentives for members of the board of management and members of the supervisory board to comply with the code, mainly based on the opportunity to utilize a positive signalling-effect. Incentives and restrictions based on the code become the more significant, the more a company relies on capital markets for raising capital. Empiric studies confirm this hypothesis. The obligation to “comply-or-explain” in § 161 AktG generates a broad publicity and facilitates the general acceptance of the code. The regulatory effects of the code are being aggravated. Codes of Corporate Governance contribute to improving corporate governance structures by setting standards that capital market players can use for guidance and orientation. There are three alternatives to regulation by codes of corporate governance: regulation by law, regulation by listing rules and non-regulation. A step-by-step analysis of soft law, codes of corporate governance in general and the German Corporate Governance Code in particular brings upon a number of arguments in favour of this regulatory technique. These arguments are: savings in transaction costs, increased flexibility and a high quality of the standard-setting process. In this respect, regulation by Codes of Corporate Governance is superior to its regulatory alternatives. This is even more valid for an institutional setup where the obligation to “comply-or-explain” is not limited to a single Code of Corporate Governance, but leaves the addressees the choice among various competing codes. In such an institutional setup of “regulatory competition”, companies are free to choose the regulatory regime that best fits their specific needs. Regarding German constitutional law, a breach of the rules of provision of legality (“Gesetzesvorbehalt”) and provision of parliament (“Parlamentsvorbehalt”) by § 161 AktG can not be proven. Applying constitutional economics, a legitimating consensus can be shown in respect to the actual compliance with a Code of Corporate Governance. However, the obligation to “comply-or-explain” can only be legitimated, if the obligation does not refer to a specific Code of Corporate Governance.