Bakgrund: Drygt 300 barn i Sverige drabbas av cancer varje år och 80 % av dem överlever. När ett barn drabbas av cancer påverkas även föräldrarna, de grips vid diagnosbeskedet av känslor som sorg, förtvivlan och maktlöshet. Sjuksköterskan utgör en viktig roll i bemötandet av dessa föräldrar. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelse av diagnosbeskedet när deras barn drabbas av cancer och hur föräldrarna hanterade den psykiska stress som uppstod. Metod: En kvalitativ studie som baserades på tio självbiografier. Självbiografierna analyserades utefter Lundman och Hällgren-Graneheims (2012) manifesta innehållsanalys.              Resultat: Det framkom att föräldrarna hamnade i chocktillstånd i samband med diagnosbeskedet. De upplevde känslor som förnekelse, skuldkänslor, overklighetskänsla och förvirring. Det känslomässiga kaoset medförde svårigheter för föräldrarna att ta emot information vid diagnosbeskedet. Föräldrarna fann olika sätt att hantera den psykiska stress som diagnosbeskedet medförde, exempelvis genom att de förde dagboksanteckningar och levde dag för dag.                                                                                 Slutsats: I studien framkom det att föräldrarna upplevde och hanterade diagnosbeskedet på olika sätt och att det var viktigt att sjuksköterskan var öppen och följsam gentemot föräldrarnas livsvärld för att bemöta och stötta dem utifrån deras individuella behov. En kontaktperson som var insatt i barnets situation var till fördel för att föräldrarna skulle känna trygghet och tillit.

Introduktion: en cancerdiagnos innebär en kris för de flesta och vissa personer som diagnostiseras med malignt melanom kan uppleva både oro och ångest. Vilka copingstrategier personerna använder för att hantera situationen beror bland annat på deras resurser som till exempel personlighet och socialt stöd. Syfte: syftet med studien var att belysa copingstrategier hos personer som diagnostiserats med malignt melanom utifrån Lazarus och Folkmans teoretiska referensram. Metod: metoden var en litteraturstudie med stöd av Polit och Beck´s niostegsmodell. Artiklarna söktes fram i databaserna CINAHL, PsycInfo och Pubmed. Resultatet baseras på tolv artiklar, varav sju kvantitativa och fem kvalitativa studier. Copingstrategierna sorterades in i de huvud- och underkategorier som beskrivits av Lazarus och Folkman. Resultat: sammanställningen av artiklarna resulterade i tre huvudkategorier: problemfokuserad-, emotionellfokuserad- och meningsfokuserad coping samt åtta underkategorier: Söka information; Planera, Besluta och Lösa problem; Söka emotionellt stöd; Acceptera; Klara sig på egen hand; Undvika; Omvärdera samt Ta hjälp av sin tro. Slutsats: personerna använde olika copingstrategier, oftast flera samtidigt, för att hantera situationen. Sjuksköterskor kan bland annat bidra med emotionellt stöd för att underlätta situationen för personerna samt guida dem utifrån deras egna resurser, värderingar och önskemål.

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur ungdomar upplever att drabbas av cancer och vilka copingstrategier de använder för att hantera sin situation. Data samlades in via databaserna Medline (PubMed) och CINAHL. 16 vetenskapliga artiklar inkluderades i studiens resultat. Dessa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes. Resultatet delades in i två huvudkategorier med tre underkategorier vardera. Resultatet visade att många ungdomar som drabbats av cancer kände oro för saker som behandlingens verkan, oro för att inte tillfriskna samt risken för återfall. Många av ungdomarna kände även rädsla inför döden och rädsla orsakad av förlorad kontroll i samband med sjukdomen. Att bli lämnad utanför av vännerna var en oro och viktigt var att vänner och familj såg dem som normala, inte sjuka. Fysiska förändringar som upplevdes var håravfall, viktminskning/ökning, blekhet, smärta och förlorad energi. Många cancerdrabbade ungdomar hade en mer positiv livssyn, ett bredare perspektiv samt bättre självkänsla. För att hantera sjukdomen användes olika copingstrategier såsom positiva tankar, återuppbyggnad av hopp, information och kunskap, socialt stöd, spirituellt stöd, undvikande samt undantryckande coping.</p> / <p>The purpose of this literature study was to describe adolescent’s experiences when being afflicted with cancer and the coping strategies they use to manage their situation. Data were collected through the databases Medline (PubMed) and CINAHL. 16 articles were included in the result of this study. These articles were reviewed, analyzed and summarized. The results were divided into two main categories, with three subcategories each. The results showed that many adolescents affected by cancer felt anxiety for things like the treatment effect, the fact that they would not recover and the risk of relapse. Many of the adolescents also felt fear of death and fear caused by loss of control associated with the disease. To be left outside of their friends was a concern and it was important that friends and family saw them as normal and not as sick. Physical changes were experienced such as hair loss, weight loss/gain, being pale, pain and loss of energy. Many adolescents with cancer had a more positive outlook on life, a broader perspective and better self-esteem. To cope with the disease the adolescents used different coping strategies such as positive thoughts, reconstruction of hope, information and knowledge, social support, spiritual support, avoidance and repressive coping.</p>

Syftet med studien var attutifrån vetenskaplig litteraturbeskriva hur sjukdomen fibromyalgi inverkar på patienters liv och vardag samt att beskriva vilka copingstrategier som används för att hantera en vardag med fibromyalgi och för att uppnå livskvalité. Metodologiskt tillvägagångssättvar att genom databasen Pubmed söka vetenskapliga artiklar utifrån sökorden: fibromyalgia, coping, experience, pain, symptoms, coping strategies, health, patient perspective och qualitative. Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie och totalt inkluderades 13 vetenskapliga artiklar i resultatet. Huvudresultatet visade att fibromyalgi inverkar på patienters vardag och livssituation. Patienter lever med ständig smärta, kronisk trötthet och bristande energi vilket var en begränsande faktor i det dagliga livet. Patienterna upplevde bristande förståelse och stöd från omgivning och sjukvårdvilket gav upphov till sorg och frustration. För att hantera en vardag med fibromyalgi var familj och vänner en viktig resurs. Att undvika stress, planera aktiviteteroch spara energivar viktiga strategier för att hantera en vardag medständig smärta. Mental och praktisk distraktion var viktiga strategier för att kontrollera symtomen samt att bibehålla personliga intressen och delta i sociala sammanhang. Patienter med fibromyalgi behöver förståelse och stöd från sjukvårdspersonal medatt finna copingstrategier för att kunna hantera sin livssituation och vardag samt förbättra livskvalitén.

Den stad vi bor och studerar i har under den senaste tiden drabbats av ett större företags konkurs. På grund av detta har fenomenet arbetslöshet känts väldigt aktuellt för oss. Syftet med denna kvalitativa studie är således att undersöka hur en mindre grupp arbetslösa människor upplever en förändrad livssituation samt hur de hanterar denna. I och med studiens syfte har vi valt att undersöka hur dessa människor mår och hur tillfreds de är med sina liv. Vi vill även undersöka på vilka vis de hanterar sin arbetslöshet. Vi har valt att göra detta genom att undersöka vilka copingstrategier de använder. Metoden vi använt för vår datainsamling är semistrukturerade intervjuer. Dessa har genomförts individuellt med 15 stycken respondenter. Respondenterna har varit arbetslösa mellan 1-12 månader. För att analysera vårt empiriska material valde vi att inspireras av en fenomenologisk ansats som innebär att söka essens i ett valt fenomen. Våra resultat visar att respondenterna använder sig utav olika copingstrategier för att hantera sin arbetslöshet. De mest utmärkande copingstrategierna har varit att de aktiverar sig för att må bra och att de omvärderar sin arbetslöshet till något positivt. Vårt resultat tyder på att en del av respondenterna mår väldigt dåligt och känner sig uppgivna. De känner sig stressade över sin livsituation och vill väldigt gärna börja arbeta igen. Resultatet tyder även på att en del av respondenterna mår bra och är tillfreds med sina liv. De väljer att se möjligheter med sin arbetslöshet och många funderar på att börja studera.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur ungdomar upplever att drabbas av cancer och vilka copingstrategier de använder för att hantera sin situation. Data samlades in via databaserna Medline (PubMed) och CINAHL. 16 vetenskapliga artiklar inkluderades i studiens resultat. Dessa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes. Resultatet delades in i två huvudkategorier med tre underkategorier vardera. Resultatet visade att många ungdomar som drabbats av cancer kände oro för saker som behandlingens verkan, oro för att inte tillfriskna samt risken för återfall. Många av ungdomarna kände även rädsla inför döden och rädsla orsakad av förlorad kontroll i samband med sjukdomen. Att bli lämnad utanför av vännerna var en oro och viktigt var att vänner och familj såg dem som normala, inte sjuka. Fysiska förändringar som upplevdes var håravfall, viktminskning/ökning, blekhet, smärta och förlorad energi. Många cancerdrabbade ungdomar hade en mer positiv livssyn, ett bredare perspektiv samt bättre självkänsla. För att hantera sjukdomen användes olika copingstrategier såsom positiva tankar, återuppbyggnad av hopp, information och kunskap, socialt stöd, spirituellt stöd, undvikande samt undantryckande coping. / The purpose of this literature study was to describe adolescent’s experiences when being afflicted with cancer and the coping strategies they use to manage their situation. Data were collected through the databases Medline (PubMed) and CINAHL. 16 articles were included in the result of this study. These articles were reviewed, analyzed and summarized. The results were divided into two main categories, with three subcategories each. The results showed that many adolescents affected by cancer felt anxiety for things like the treatment effect, the fact that they would not recover and the risk of relapse. Many of the adolescents also felt fear of death and fear caused by loss of control associated with the disease. To be left outside of their friends was a concern and it was important that friends and family saw them as normal and not as sick. Physical changes were experienced such as hair loss, weight loss/gain, being pale, pain and loss of energy. Many adolescents with cancer had a more positive outlook on life, a broader perspective and better self-esteem. To cope with the disease the adolescents used different coping strategies such as positive thoughts, reconstruction of hope, information and knowledge, social support, spiritual support, avoidance and repressive coping.

Målet med uppsatsen var att undersöka hur barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun hanterar psykisk påfrestning i sitt arbete. De frågeställningar som låg till grund för arbetet var, ’Vad anser barn- och ungdomssocialsekreterare vara psykiskt påfrestande i sitt arbete?’ och ’Vilka personliga strategier använder barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun för att hantera psykisk påfrestning?’. Metoden som användes var en kvalitativ undersökning baserad på fem stycken intervjuer. Resultaten från intervjuerna delades in i två stycken olika frågeområden: 1.  Vad anser barn-och ungdomssocialsekreterarna vara psykiskt påfrestande? samt 2. Vilka strategier använder barn-och ungdomssocialsekreterarna för att hantera psykisk påfrestning? Det första frågeområdet analyserades utifrån en konventionell innehållsanalys medan uppsatsen andra frågeområde analyserades utifrån en ”directed content analysis”. Den teori som låg till grund för uppsatsen var Richard Lazarus och Susan Folkmans copingteori (1984). Resultaten av studien visade att barn- och ungdomssocialsekreterare upplever psykiska påfrestningar i sitt arbete. Påfrestningarna bestod till stor del av en stor arbetsbörda. Andra faktorer som var påfrestande för dem var tunga ärenden, hög personalomsättning, att vara ny på arbetsplatsen, andra personers felaktiga syn på socialtjänsten, inte veta om ens arbete gör någon skillnad samt att arbetet följde med en hem. De personliga strategier som barn- och ungdomssocialsekreterarna i Uppsala kommun använde sig av var både problemfokuserade och känslofokuserade. Vanliga problemfokuserade copingstrategier var bland annat att strukturera sin arbetsdag, prioritera i ärenden, ligga i fas med dokumentationen och att ha en fritidssysselsättning. De känslofokuserade copingstrategierna som användes var framförallt att söka socialt stöd från kollegor men även att koppla bort tankar.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka vilka copingstrategier som kvinnor med bröstcancer, deras partners och barn använde. De vetenskapliga artiklar som ligger till grund för litteraturstudiens resultat söktes på databaserna Elin@Dalarna, Wiley InterScience och PubMed. De valda artiklarnas vetenskaplighet granskades med modifierade versioner av Willman, Stoltz & Bahtsevani och Forsberg & Wengströms granskningsmallar. Resultatet av denna litteraturstudie visade att det fanns olika copingstrategier som användes för hantering av kvinnors bröstcancer. Flera studiers forskningsresultat visade att de copingstrategier som kvinnor med bröstcancer använde var religion, acceptans, att ha ett positivt synsätt, förnekelse, emotionellt stöd och undvikande. Ytterligare copingstrategier som kvinnor använde var socialt stöd, aktiva copingstrategier, planering, att ventilera sig, humor och att sysselsätta sig med olika aktiviteter samt att ha ett oskäligt beteende. De copingstrategier som förekom hos kvinnornas partners var gruppstöd och kommunikation. Barn till kvinnor med bröstcancer använde sig av religion, kommunikation och stöd samt undvikande som copingstrategier.

Sammanfattning   Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna i vårt land. I huvudsak behandlas bröstcancer med kirurgi men tilläggsbehandling med cytostatika-, strål- och hormonell behandling är vanligt. Under behandlingen kommer kvinnorna att drabbas av bieffekter som kan orsaka lidande. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors erfarenheter under tiden de får adjuvant cytostatika- och strålbehandling för bröstcancer; Hur upplever de det och hur hanterar de upplevelserna? Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes. Efter genomförd sökning i databaserna, PubMed och Cinahl, kvalitetsgranskades och inkluderades tio artiklar. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat: Analysprocessen resulterade i två teman; Att vara drabbad av adjuvant behandling och Att finna ett sätt att hantera upplevelserna av adjuvant behandling. Resultatet visade att det upplevdes som ett stort lidande att få cytostatika- och strålbehandling men att det även fanns positiva aspekter. Lidandet låg i alla behandlingsrelaterade biverkningar, att de ofta hade en känsla av ensamhet och nedstämdhet, och att de upplevde brist på kontroll. Lusten fanns i att ha fått ett nytt perspektiv på livet och en ny syn på vad som var viktigt. Slutsats: Att kämpa för att upprätthålla ett meningsfullt liv och att inte ses som annorlunda var ett genomgående tema. Individanpassad vård behövs för att bemöta kvinnornas upplevelser och stödja hanteringen. / Maria Lidbäck

The purpose of this study is to, based on qualitative interviews, understand the home care staff's experiences of insufficiency and also which strategies they are using to deal with these experiences. The questions of this study are: In which situations are home care staff experiencing insufficiency? What copingstrategies do home care staff set out to deal with these experiences?   Method: Interviews has been used as a method to gather empirical data. Theory: Theories of coping-strategies has been used as theory in the analyses of the empirical material. Results: The result of this study concludes that experiences of insufficiency mainly promotes in situations of lack of time for various reasons. The main strategies home care staff is using are planning, adapting, accepting, compensation, get themselves together, control and manage their emotions and understanding. Other situations that promote feelings of insufficiency are lack of competence and when the eldery person doesn't want to receive a planned effort. Other strategies they use are social support and changing the circumstances.