Corporate social responsibility, CSR väcker intresse bland företag och även många forskare har uppmärksammat begreppet på senare tid. Det finns banker som har börjat ta hänsyn till CSR i låneprocessen. Däremot är den forskning som finns om hur ett företags arbete med CSR beaktas i låneprocessen begränsad, vilket gör det svårt att skapa en förståelse för området. För att kunna skapa en bättre förståelse har det resulterat i frågeställningen: Hur och varför beaktar banker företagens arbete med CSR vid kreditgivning? För att besvara frågeställningen har CSR definierats med sju dimensioner vilka har varit utgångspunkterna för den teoretiska referensramen, samt för den kvalitativa studien. Dimensionerna är miljön, samhället, företagets relation till de anställda, styrelse, mänskliga rättigheter, produkt och mångfald. Den kvalitativa studien som genomfördes gjordes genom tio intervjuer med kreditgivare på olika banker. De slutsatser som framkommer utifrån den genomförda studien är att en del av dimensionerna av CSR ingår i låneprocessen. I det andra steget av låneprocessen, vilket benämns kreditbedömningen ingår dimensionen miljö som en egen stående bedömningspunkt. Produkt, styrelse och företagets relation till de anställda går att beakta tillsammans med andra stående bedömningspunkter. Mänskliga rättigheter beaktas om kreditgivaren upptäcker varningssignalen och då anser att dimensionen bör kontrolleras för att säkerställa krediten. Studien visar att samhället och mångfald inte ingår i låne-processen, utan endast kan ge positiva indikationer om företaget. Kreditgivare väljer att beakta de olika dimensionerna inom CSR för att bedöma de risker som kan uppstå i en kredit. Riskerna bedöms för att kunna fastställa företagets återbetalningsförmåga, vilket gör att kreditgivare kan undvika en kreditförlust.

<p>Bakgrund: Ökade krav på att företag skall ta ett större etiskt och miljömässigt ansvar för sin verksamhet har väckts under senare år. Corporate social responsibility är ett samlingsnamn för detta ansvarstagande.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att fastställa huruvida företags arbete med corporate social responsibility har någon synbar effekt på företags marknadsvärden, eller om företag bara förspiller sina resurser på ett ansvarstagande och informationsskapande som deras aktieägare nonchalerar.</p><p>Teoretiskt perspektiv: Författarna redogör för forskningen inom ämnet CSR och presenterar de två teorier som används; den effektiva marknadshypotesen och agent-principalförhållandet. Därtill belyser författarna begreppen etik, moral och förtroende för att läsaren skall erhålla en djupare förståelse för de begrepp som genomsyrar CSR.</p><p>Metod: För att kunna besvara uppsatsen syfte väljer författarna att genomföra en metodtriangulering bestående av en enkätundersökning bland fondbolag, en eventstudie på negativ publicitet om företags agerande i etik- och miljöfrågor och slutligen fem intervjuer med miljö- och etikanalytiker.</p><p>Resultat: Resultaten från eventstudien pekar på att företags aktiekurser generellt sett inte reagerar på information kopplade till CSR. Vid enstaka händelser som är nära kopplade till företags kärnverksamhet kunde författarna dock urskilja begränsade effekter på företags marknadsvärden.</p><p>Empiri: Majoriteten av intervjurespondenterna såg en ökad trend av aktivt ägarskap i Sverige men framförallt i USA. Det aktiva ägarskapet har lett till att fondbolag och förvaltare gått från uteslutning av företag till att försöka påverka dem till förbättringar inom CSR-frågor och corporate governance. Vidare såg övervägande delen av intervjurespondenterna ett ökat tryck från allmänheten på företagen att ta ett större socialt och miljömässigt ansvar, dock har CSR-frågorna fortfarande mycket lite betydelse för merparten av investerarna. Trots att eventstudien inte visar på en synbar effekt på kapitalmarknaden tror samtliga intervjurespondenter att företagen tjänar på att agera etiskt och miljömässigt korrekt.</p><p>Slutsats: Författarna drar bland annat slutsatser om att händelser kopplade till CSR generellt sett inte har någon synbar effekt på företags marknadsvärden. En mindre effekt på företags marknadsvärde kan emellertid urskilja då händelsen är nära kopplad till företags kärnverksamhet. Vidare finns det endast ett marginellt intresse för CSR bland ägarna. Slutligen innebär utbredningen av aktivt ägande att de eventuella effekterna på börskurserna i ett tidigt stadium försvinner.</p> / <p>Title: Corporate Social Responsibility – how does it affect the capital market?</p><p>Background: Demands have been raised in recent years for companies to take on larger ethical and environmental responsibilities for their business activities. Corporate social responsibility (CSR) is the collective term for this accountability.</p><p>Purpose: The purpose of this essay is to establish whether companies’ efforts with corporate social responsibility have a visible effect on their market values, or whether it simply is a misuse of company resources and a creation of information that their shareholders ignore.</p><p>Theoretical Perspective: The authors give an account of the research within the subject of CSR and introduce the two theories that are used; the effective market hypothesis and the agent-principal relationship. In addition the authors shed some light on the concepts of ethic, moral and trust so that the reader can gain a deeper understanding of the concepts that permeates CSR.</p><p>Method: To be able to answer the essay’s purpose the authors choose to carry out a triangulation of methods consisting of a questionnaire sent out to fund managers, an event study on negative publicity regarding companies’ dealings in ethical and environmental issues, and finally five interviews with environmental- and ethical analysts.</p><p>Results: The results from the event study indicate that stock prices in general term do not react to information connected to CSR. In specific events, that weere closely connected to the companies’ core business activities, the authors could distinguish limited effects on the companies’ market values.</p><p>Empirical: The majority of the interview respondents saw an increased trend in active ownership in Sweden but the trend is far more apparent in the US. The active ownership has lead to fund managers and trustees moving from excluding companies towards influencing them towards improvements within CSR-issues and corporate governance. Furthermore the greater part of the interview respondents saw increased pressure from the general public upon the companies to take a greater social and environmental responsibility, however CSR-issues still have very little significance for the mainstream investor.</p><p>Conclusions: The authors conclude that in general events which are connected to CSR do not have a visible effect on companies’ market values. However, there are limited effects on companies’ market values in specific events, that are closely connected to the companies’ core business activities. Furthermore, there is only a minor interest for CSR amongst the owners. Finally, the spread of active ownership means that possible effects on stock prices disappear at an early stage.</p>

Dagens konsumtionstakt har skapat debatter kring ämnen som globalisering, mänskliga rättigheter, välfärd och miljöpåverkan. Konsumtionen på ena sidan världen ger konsekvenser för människor på andra sidan världen. Här i Sverige börjar allt fler tänka i banorna att något måste göras. Allt fler företag upprättar så kallade CSR-policys där de redogör för sitt ansvarstagande. CSR står för Corporate Social Responsibility och innebär att företag tar ett socialt och miljömässigt ansvar i sitt arbete och bidrar till en hållbar ekonomisk utveckling. Men hur viktigt tycker egentligen studenter att CSR är? Kan det vara så att studenter är positiva till CSR så länge det inte har en negativ påverkan på de egna karriärintressena? Den här studien syftar till att visa på skillnader i studenters generella attityd till CSR gentemot deras attityd till CSR då de är arbetssökande. Individer kan välja att uttrycka olika attityder i olika sammanhang beroende på vilket intryck hen vill ge i just den situationen eller gruppen (Goffman, 2004; Leary, 1995). Även förväntningar från omgivningen och sig själv kan påverka vilken roll och hur starka attityder individen väljer att framhäva (Aubert, 1974). Utifrån detta lyder arbetets hypotes: Studenters generella attityd till CSR är mer positiv än deras attityd till CSR när de söker arbete. Studien gjordes med hjälp av en enkätundersökning där två separata enkäter skickades ut till två lika stora grupper av populationen. Populationen var ekonomistudenter och teknologstudenter vid Linnéuniversitetet. Den ena enkäten var generellt riktad och den andra ledde in respondenten i rollen som arbetssökande. Analysen kommer fram till att få respondenter aktivt tar del av information kring CSR. Populationen är ganska neutral men övervägande positiv till privata företags arbete med hållbar utveckling. Respondenterna i de arbetssökandes enkät tenderar att i större utsträckning hålla med om att individuella karriärmöjligheter är viktigare än CSR, jämfört med respondenterna i den generella enkäten. I frågorna kring greenwash kommer det fram att respondenterna tror att andra utger sig för att bry sig mer eller engagera sig mer i CSR än vad de egentligen gör. I analysen kring ”CSR och min karriär” finns tvetydigheter, respondenterna anser det viktigt att företag har en CSR-policy och jobbar hellre för ett företag med en sådan policy än ett utan. Däremot är det inte en avgörande faktor vid jobbsökande. Majoriteten respondenter har inte läst om företagens arbete med CSR när de söker jobb. Utifrån dessa resultat kan vi tyvärr inte styrka vår hypotes. Generellt sett går att utläsa att respondenterna har varit inkonsekventa i sina åsikter kring CSR.

Denna fallstudie berör Corporate Social Responsibility (CSR) och den interna kommunikationen av CSR inom finanssektorn. De organisationer studien har applicerats på är Swedbank och Nordea där studien belyser kommunikation av CSR från central nivå till lokal och vise versa. Idag blir företag i större utsträckning än tidigare granskade inom områdena samhällsarbete och hållbarhetsfrågor. Swedbank och Nordea är två stora aktörer inom finanssektorn, en sektor som tidigare setts ha en mer indirekt påverkan än direkt, och verkar för att samhället ska fungera genom in- och utlåning. Den externa kommunikationen från organisationerna bygger på att den interna kommunikationen ska fungera och leda till ett utförande av det som utlovas på hemsidor, CSR-rapporter, hållbarhetspolicys etc. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts med intervjuer genomförda på central, regional och lokal nivå inom de både organisationerna. De slutsatser studien kan dra är att de båda organisationerna följer ord till handling och har inkorporerat CSR i den dagliga verksamheten. Vi ser skillnader organisationerna emellan i den interna kommunikationen av CSR där Swedbank har kommit en längre bit på vägen än Nordea. Den försiktiga kommunikationen och en otydlig definition av CSR har lett till att Nordeas anställda har en bristande medvetenhet kring organisationens CSR-arbete. Detta skapar en inkonsistens mellan Nordeas ideologi att de anställda ska ha en medvetenhet kring Nordeas CSR arbete och deras faktiska kommunikation internt. Swedbank har även i detta avseende kommit längre, då de har förenklat definitionen av CSR genom att bryta ned begreppet till mer lättförståeliga delar för de anställda. Det kan ännu diskuteras om CSR har blivit en institutionaliserad norm inom finanssektorn.

Syftet med denna studie är att kartlägga i vilken omfattning samhällsansvar är en del av språkreseföretags verksamhet. Studien är baserad på intervjuer med personer i ledande position inom tre språkreseföretag som finns representerade i Sverige. Den teoretiska referensramen består av ett antal kategorier som är baserade på tidigare forskning om ”Corporate Social Responsibility” (CSR) inom olika typer av turismföretag. Dessa kategorier är ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet samt drivkrafter och hinder för turismföretags arbete med samhällsansvar. Studien visar att omfattningen av samhällsansvar inom språkresebranschen är varierande. Företagens roll som enbart mellanhand verkar i många fall påverka omfattningen negativt. I studien framkommer även att det finns uppfattningar om att engagemanget för samhällsansvar i branschen och bland resenärerna är lågt. Att ha uttryckliga policies och riktlinjer kring samhällsansvar verkar inte vara en självklarhet för språkreseföretag. Däremot uppfyller alla deltagande företag vissa kriterier som ingår i att ta samhällsansvar. Detta arbete sker dock ibland omedvetet, det vill säga utan att företagen har vetskap om att aktiviteterna faller inom ramen för samhällsansvar.

The concept of sustainability has become a buzzword in today’s business marketplace. Particularly, the incorporation of sustainability into Supply Chain Management (SCM) has received a great deal of attention from companies of all sizes and even involved a wide range of industries in recent years. Meanwhile, Sustainable Supply Chain Management (SSCM) has been highlighted by academic and corporations. With SSCM, more enterprises have benefited from being sustainable in their daily operations. Although research has made contributions, there is still a lack of understanding on how to achieve sustainable development in SCM. Therefore, the overall purpose of this research is to find out the key success factors for implementing the strategic SSCM. To achieve this target, it is necessary to identify appropriate indicators to measure the sustainable activities and figure out the relationship that combined social and environmental dimensions with supply chain activities. This research focused on Swedish global company. Both summaries of literature review and findings of the case company were analyzed to satisfy the research purpose, as a result, definition of sustainability, implementations in SSCM, and the relationship between sustainability and SCM that are based on the actual situations of the case company were presented. After that, five key success factors for implementing the strategic SSCM have been concluded: (1) SSCM needs to be ensured as a strategy within long-term consideration; (2) Standard management system needs to be complied with daily operations; (3) Communication with stakeholders needs to be increased in the supply chain; (4) Respect for human rights, and provide safety working environment; (5) Control resources usage and reduce negative emission to the environment. Accomplish of this research, on the one hand, it clarified the relationship between sustainability and SCM; on the other hand, it also deepened knowledge about how to achieve a strategic SSCM based on an empirical study in wire and cable manufacturing industry.

No description available.

The growing importance of non-market considerations has led multinational corporations to globalize not just production and commercialization but also their corporate social responsibility (CSR) initiatives as nonmarket strategies. Scholars have shown that CSR can create intangible assets that help companies reduce their foreignness and gain competitive advantages over local rivals. To what extent multinational enterprises (MNEs) can transfer CSR initiatives to other locations is an important question. Prior research, focusing on the transfer of operational initiative, is silent on the transfer of practices that extend beyond the boundaries of the firm to influence the welfare of external stakeholders. This study builds a theory about the conditions that influence success and failure in the transfer of CSR initiatives from headquarters to overseas subsidiaries. Through a case study of an Indian multinational, qualitative data is combined with the formal logic of fuzzy set analysis. The findings reveal that it is the combination of practice characteristics and local contexts that influence the success of practice transfer. Specifically, I explore two characteristics of CSR initiatives that facilitate practice transfer: stakeholder multiplicity and ambiguity. The former denotes the degree to which a CSR initiative can serve more than one stakeholder and the latter denotes the degree to which a CSR initiative can be applied to multiple contexts in different ways. The analysis suggests that stakeholder multiplicity is a predictor of transfer success to countries where coordination among diverse social actors is easy to achieve. In contrast, in high-context culture locations where rapid coordination is less easy to achieve, the ambiguity of CSR initiatives is a more important predictor of transfer success.

This paper aims at providing a deeper understanding about how corporate social responsibility (CSR) can help small and medium sized enterprises (SMEs) in developing countries, looking at the case of Dominica, to strengthen their position on the international market. Different views and aspects of CSR have been found and analysed in order to show what previous scholars have contributed to the field. The literature that has been reviewed examines the different aspects of the phenomena of CSR in general but also in a more specific area, the Latin American and Caribbean (LAC) region in combination with SMEs and their potential to internationalise. This has resulted in the development of a conceptual framework that shows how all these parts are connected with each other. During this research, an abductive approach has been used, as there is a lack of existing research about the specific case of Dominica in the context of CSR and internationalization. By using semi-structured interviews with local companies to collect a qualitative research, a greater understanding of how CSR is used in such a context can be gained. The collected data was then analysed through the program NVivo, which provided us with an overview of the findings and connected relevant conclusions from the respondents. This showed that the underlying reasons for acting in responsible ways are not to accomplish any CSR goals, but rather because the companies wanted to or their situation forced them, due to for example due to high import taxes and relationships with other firms. After the presentation of the findings, these are linked together with the theory in the analysis chapter, where the similarities and differences found are discussed. The final chapter includes answers to our research questions but also limitations, implications and suggestions for future research. The major finding that has derived from this thesis is that the main CSR activity conducted by Dominican SMEs are environmental. Moreover, there is a significant research gap concerning the phenomenon of CSR in the Latin America and Caribbean region combined with an even bigger knowledge gap regarding CSR among local companies in Dominica. In this thesis, we have researched a phenomenon that is new in regards to the island of Dominica and we therefore argue that this thesis can be of great value to SMEs in Dominica and other developing countries when planning to internationalize their company. Lastly, we claim that this research can aid policy makers and governments to impose regulations, which can help the companies to not only develop, but to contribute to society at the same time.

Beyond the conventional meaning of CSR as a voluntary obligation for enhancing the social, economic and environmental wellness of the society, the developmental-oriented CSR is emerging and requires exploratory and empirical investigations. This research attempts to fill the gap in this direction by examining the Entrepreneurship Development through Corporate Social Responsibility – A Study of the Nigerian Telecommunication Industry. In specific terms, the research seeks deeper understanding of CSR and Entrepreneurship with a view to refocusing both constructs as support mechanisms for small enterprise development in Nigeria. Considering the multidisciplinary nature of this research, an extensive review of literature was carried out which provided deeper insights into the research problem. Arising from the review of literature, the human capital theory and stakeholder theory provided the required theoretical grounding for the study. For easy triangulation, the study adopted a mixed research methods (an amalgam of qualitative and quantitative research methods). The target population for the study was the Nigerian telecommunication industry, which comprised the 24 telecommunication companies and the 65 million proxy telephone users. Lagos state was preferred as the sample location. From the target population, sample sizes of 9 telecommunication companies and 384 telephone users were selected with justifications using purposive sampling and snowballing sampling respectively. The qualitative aspect of research used interview instrument for data collection. The interview data from 9 interviewees were analysed using content and thematic analyses. The quantitative research on the other hand used web-enabled questionnaire instrument for data collection. Out of the 384 telephone users targeted, only 369 responses were analysed, using descriptive and inferential statistics (Chi-Square Test, Friedman Rank Test, Structural Equation Modelling and Multiple Linear Regression Analysis). At end of the investigation, it was found that the stakeholders’ perception of CSR is largely a philanthropic perspective; while the perception of entrepreneurship in the same industry is the act of setting up businesses for self-employment and wealth creation. Furthermore, the dominant CSR activity is sports and entertainments, while entrepreneurship development was poorly supported. With regards to the potentials, the study found that CSR is a potential means for funding entrepreneurship education; funding start-up venture capital for unemployed graduates/trainees; funding business clusters and technology business incubation centres for small businesses; funding purchase of equipment and tools for poor artisans, craftsmen and petty traders in disadvantaged host communities; and also CSR could be an effective instrument for political risk mitigation in hostile communities like Niger-Delta and Northern Nigeria. Finally, it was found that there is a relationship between CSR and entrepreneurship in the Nigerian telecommunication industry, but the predictability of CSR dimensions on entrepreneurship is weak. The study has therefore enriched the literature with an enhanced understanding of CSR incorporating entrepreneurship, as opposed to viewing CSR in terms of social, economic and environmental dimensions. The study concludes with a discussion of the academic and practical implications of the findings as well as recommendations for further research in this multidisciplinary field.