Global ETD Search

1	Radiotystnad resulterar i fullt kaos : En studie om Malaysia Airlines kriskommunikation Molander, Agnes, Nässlin Eidenert, Kim January 2014 (has links) The purpose of this thesis is to study how Malaysia Airlines communicated during the two largest crises of 2014. Key questions to be answered are: Did organizational hypocrisy occur? If yes, in what way? Which communication strategies were used? Did the company mediate an unequivocal message and how was the information framed? Did any aggravating factors, which worsened the organization’s reputation, appear? How did Malaysia Airlines manage possible rumours? Was the word contact used as a keyword? The method of choice is a quantitative content analysis and the material consists of 20 different analysis units. These analysis units were collected from social media and Malaysia Airlines website. The quantitative content analysis is based on the theory Situational Crisis Communication Theory, taken from PR, Strategy and Application, Managing Influence, by W. Timothy Coombs & Sherry J. Holladay. The main results displayed that Malaysia Airlines acted fast and instantly communicated with stakeholders. Short messages filled with information were dominating and social media was frequently used. The first crisis acted as an intensifier to the second one and Malaysia Airlines’ reputation took a bad turn. Different messages were conveyed, something that could have been avoided by using only one spokesperson. The communication strategy used was a deny strategy. The organization denied having any responsibility in the crises and tried to pinpoint a scapegoat. Rumours were either completely ignored or disproved by substantial facts. Malaysia Airlines also compensated relatives, provided information and care for the concerned, as mentioned in the SCCT’s recommendations. Intensifier organizational hypocrisy. Kriskommunikation SCCT kommunikationsstrategi
2	Ord till handling! : En fallstudie av hur två organisationer inom finanssektorn internt kommunicerar och arbetar med CSR Rutberg, Helena, Lindholm, Henrik January 2014 (has links) Denna fallstudie berör Corporate Social Responsibility (CSR) och den interna kommunikationen av CSR inom finanssektorn. De organisationer studien har applicerats på är Swedbank och Nordea där studien belyser kommunikation av CSR från central nivå till lokal och vise versa. Idag blir företag i större utsträckning än tidigare granskade inom områdena samhällsarbete och hållbarhetsfrågor. Swedbank och Nordea är två stora aktörer inom finanssektorn, en sektor som tidigare setts ha en mer indirekt påverkan än direkt, och verkar för att samhället ska fungera genom in- och utlåning. Den externa kommunikationen från organisationerna bygger på att den interna kommunikationen ska fungera och leda till ett utförande av det som utlovas på hemsidor, CSR-rapporter, hållbarhetspolicys etc. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts med intervjuer genomförda på central, regional och lokal nivå inom de både organisationerna. De slutsatser studien kan dra är att de båda organisationerna följer ord till handling och har inkorporerat CSR i den dagliga verksamheten. Vi ser skillnader organisationerna emellan i den interna kommunikationen av CSR där Swedbank har kommit en längre bit på vägen än Nordea. Den försiktiga kommunikationen och en otydlig definition av CSR har lett till att Nordeas anställda har en bristande medvetenhet kring organisationens CSR-arbete. Detta skapar en inkonsistens mellan Nordeas ideologi att de anställda ska ha en medvetenhet kring Nordeas CSR arbete och deras faktiska kommunikation internt. Swedbank har även i detta avseende kommit längre, då de har förenklat definitionen av CSR genom att bryta ned begreppet till mer lättförståeliga delar för de anställda. Det kan ännu diskuteras om CSR har blivit en institutionaliserad norm inom finanssektorn. Organizational hypocrisy Aspirational talk Corporate social responsibility Intern kommunikation
3	The Sandwich Life : Paradoxes and dilemmas that middle management handle within higher education Nilsson, Eleonor, Svensson, Oscar January 2016 (has links) The field of critical theory within organizational theory discusses different specific situations in a middle manager´s work life. The focus often lies within the private sector and a gap can be found in research in the public sector. Universities are among the most complex environments in the public sector, and the middle manager position, the prefect, becomes even more complex than in other organizations. The purpose of this paper is to look at the dilemmas and paradoxes that middle managers in higher education, handle as prefects. We aim to uncover the conflict between interests, values and ideas that creates organizational hypocrisy. The research has an emancipatory philosophy with an inductive approach, which has led to ten interviews with prefects in the south of Sweden. The findings indicate that there are dilemmas in working as a collegial leader and that a paradoxical situation arises between what people see as valuable attributes in a prefect and what they want and need. There is also a paradoxical relationship between the feelings about a decoupled organization depending on who in the hierarchy is exploiting it. There are also findings that support the fact that the extensive amount of administrative duties for prefects generates hypocrisy. The research also found dilemmas concerning individualistic employees. Since the combination of organizational hypocrisy, paradoxes, dilemmas and prefects has not been researched before, this can be an interesting insight in how these may coexist. Organizational hypocrisy middle management leadership higher education critical theory & paradox Business studies Företagsekonomi
4	Hyckleri i förvaltningsberättelser? : En kvalitativ innehållsanalys om hur förvaltningsberättelser kan vara konstruerade för ett legitimitetssökande syfte / Hypocrisy in administration reports? A qualitative content analysis of how administration reports could be constructed for a legitimacyseeking purpose Berg, Hanna, Johnsson, Tobias January 2019 (has links) Ett lagenligt sätt att förmedla väsentlig information till intressenter är genom organisationers årsredovisning. Förvaltningsberättelsen i årsredovisningen skall enligt årsredovisningslagen innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat för det föregående räkenskapsåret. Vidare skall förvaltningsberättelsen innehålla en prognos för den förväntade framtida utvecklingen för verksamheten. Dock har forskare som studerat sambandet mellan legitimitet och skriftliga företagspresentationer, kommit fram till att organisationer kan förfina retoriken i skriftliga dokument för att upprätthålla sin legitima ställning. Forskning visar att skriftlig manipulation är ett kraftfullt verktyg för att vidmakthålla legitimitet och vinna inflytanden hos intressenter. Vidare visar forskning att organisationer kan tillämpa ett organisatoriskt hyckleri, vilket implicerar en löskoppling mellan det organisationer redovisar och det som i praktiken genomförs. Det indikerar att organisationer kan välja vilken information som framförs i ljuset och vilken information som redovisas varsamt. Med hänsyn till att organisationer själva skall prognostisera sin framtida ställning i en förvaltningsberättelse, inbegriper det också möjligheten att konstruera presentationen av sin nutida och framtida ställning på marknaden. Syftet med denna studie var att analysera huruvida innehållet i förvaltningsberättelser kan vara konstruerade utifrån ett legitimitetssökande syfte. Metoden för studien var en kvalitativ innehållsanalys och 30 förvaltningsberättelser från tre företag inom detaljhandeln har analyserats. Resultatet visar tendenser till att företagen konstruerar innehållet i förvaltningsberättelserna utifrån ett legitimitetssökande syfte. Detta utmärker sig genom en utpräglad retorisk optimism: företagen framhäver positiva resultat men sällan negativa. Negativa resultat rättfärdigas snarare med hjälp av retorisk optimism, eller redovisas varsamt alternativt sällan. Resultatet visar att företagen genom sin retorik framhäver att de är anpassningsbara och kan möta samhällets föränderliga krav och normer. Avslutningsvis visar resultatet tendenser till organisatoriskt hyckleri. / By using annual reports, companies can mediate essential information to the stakeholders. According to the Swedish law an administration report within annual report should include a fair overview of the development of the company’s operations, position and results for the previous financial year. It should also include a future forecast. Research have found that organizations tend to use rhetorical manipulation as a powerful tool for obtaining legitimacy. However, companies can choose what information they want to communicate and apply organizational hypocrisy, a gap between talk and actions. Through the administration report, the company can construct the presentation of their position on the market, both today and for the future. The purpose of this study was to analyze whether the content of administration reports could be constructed for a legitimacy-seeking purpose. The method of the study was a qualitative content analysis and included thirty administration reports from three different retail companies. The result shows tendencies that the company’s construct the content in their administration reports through a rhetorical optimism: the companies highlight the positive results but rarely the negative aspects. Instead, the negative results are justified by the rhetorical optimism. However, the result shows that there is a desire, through the company’s rhetoric, to become a company that is adaptable and can face the society’s changing demands and norms. The results show tendencies for using organizational hypocrisy. Business Administration Företagsekonomi
5	Förtrollande prat & motsägelsefulla handlingar : En kvalitativ studie om hur millenialer som managementidé inverkar på organisationers rekrytering. Gehrke, Alexandra, Westerberg, Elaine January 2018 (has links) SyfteStudiens övergripande syfte är att öka förståelsen för hur millenialer som en managementidé inverkar på organisationers rekrytering. MetodStudien tillämpar en kvalitativ forskningsansats med ett abduktivt tillvägagångssätt där totalt åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med ledare inom organisationer. Diskussion & slutsatsOrganisationer tror att en anpassning till dagens unga människor, millenialer, anses vara en lösning. Organisationer framstår som legitima och nytänkande när de är först med att följa idéen om millenialerna, men i slutändan följer inte organisationerna sina egna satta bestämmelser - det som sägs och det som görs stämmer inte överens vilket är följden av en särkoppling mellan prat och agerande. Slutsatsen av denna studie är att millenialer fungerar som en managementidé och att detta kan leda till organisatoriskt hyckleri genom särkoppling i strävan att uppnå legitimitet. Förslag på fortsatt forskningDet denna studie lämnar till vidare forskning är hur de positiva effekterna av millenialer som managementidé överförs till praktiken. Uppsatsens bidragUppsatsens teoretiska bidrag är att millenialer uppfattas som en managementidé och att detta genom särkoppling leder till organisatoriskt hyckleri. Uppsatsens praktiska bidrag är att millenialerna inte är lösningen på alla organisatoriska problem och därmed kan organisationer lägga tid och resurser på att uppnå organisatoriska mål. Nyckelord: Millenialer, managementidéer, organisatoriskt hyckleri, särkoppling, legitimitet / AimThe overall aim of the study is to increase understanding of how millennials as a management idea affect organizational recruitment. MethodThe study applies a qualitative research effort with an abductive approach where a total of eight semi structured interviews were conducted with leaders in organizations. Discussion & conclusionsOrganizations believe that adaptation to today's young people, millennials, is considered a solution. Organizations appear to be legitimate and innovative when they are first to follow the idea of the millennials, but ultimately, the organizations do not follow their own set-up rules - what is said and what is being done is not in agreement. The conclusion of this study is that millennials serve as a management fad and that this lead to organizational hypocrisy through de-coupling in the quest for legitimacy. Suggestions for future researchFor further research this study leaves how the positive effects of millennials as a management fad are transferred to practice. Contribution of the thesisThe theoretical contribution of this essay is that millennials are perceived as a management fad and that this leads to organizational hypocrisy through de-coupling. The practical contribution of the essay is that the millennials are not the solution to all organizational problems, and organizations should therefore put time and resources in achieving organizational goals. Key words: Millennials, management fads, organizational hypocrisy, de-coupling, legitimacy. Millennials management fads organizational hypocrisy de-coupling legitimacy Millenialer managementidéer organisatoriskt hyckleri särkoppling legitimitet Business Administration Företagsekonomi
6	Formalisation de l'éthique au sein des entreprises : étude du design des outils éthiques des firmes multinationales / Formalization of ethics within firms : study of the design of multinational corporations' ethical tools Ben Khaled, Wafa 22 November 2016 (has links) Cette thèse analyse le processus de formalisation de l’éthique dans les entreprises. L’objectif est de comprendre comment les entreprises transposent et matérialisent par des outils un concept aussi intangible et mal défini que celui de l’éthique des affaires. Une collecte de données qualitatives variées (entretiens, observation, données secondaires, archives) au sein de cinq firmes multinationales françaises a été réalisée et a fait l’objet d’une analyse inductive (Strauss et Corbin, 1990). Ce travail révèle alors que l’absence de définition complète et tangible d’une éthique pour les entreprises est un problème aisément contourné par une volonté de conformité. En simplifiant alors le processus en y intégrant uniquement des aspects légaux, les entreprises créent des incohérences internes telles que l’isomorphisme des outils éthiques, des luttes idéologiques et identitaires entre les designers de l’éthique mais également une gestion de l’éthique qui s’apparente à de la gestion des risques et de l’incertitude. A travers l’éthique, il est possible d’entrevoir une orientation judiciaire et légale du management appelée judiciarisation Ainsi, en s’intéressant à la manière dont ils sont pensés et conçus, cette thèse s’inscrit dans la lignée des nombreux travaux sur les outils de régulation de l’éthique et leur efficacité. / This thesis analyzes the formalization process of ethics within firms. The goal is to understand how companies transpose and materialize by tools an intangible and unclear concept such as business ethics. A collection of varied qualitative data (interviews, observation, secondary data, archives) within five French multinational corporations was conducted. An inductive qualitative study (Strauss and Corbin 1990) uncovered several characteristics of the formalization process of ethics. This works reveals why the vague definition of business ethics is not an issue for companies. As they wish to comply, they simplify the process by mainly considering ethics under a legal aspect. Doing so, companies create internal inconsistencies such as isomorphism of ethical tools, ideological and identical struggles between designers of ethics and a tendency to manage ethics as they manage risk and uncertainty. Through ethics, it is possible to foresee a judicial and legal orientation of management called ‘judicialization’. By studying how ethical tools are conceived and designed, this argument is in line with numerous studies on their regulatory power and effectiveness. Éthique des affaires Outils Formalisation Judiciarisation Risque Hypocrisie organisationnelle Business ethics Tools Formalization Judicialization Risk Organizational hypocrisy 658.408
7	Organizational façades and hypocrisy within sustainability reports : A qualitative content analysis of Royal Bank of Scotland’s sustainability reports between 2008-2013 Demircioglu, Edessa, Norheim, Karoline January 2019 (has links) Abstract Background: Sustainability reporting is an important communication channel for corporations to increase legitimacy in the public eye and handle different stakeholder demands (Blanc et al., 2017). In order to manage different stakeholder demands scholars have developed different theories to detect any inconsistencies between a corporation’s communication and actions, namely organizational façades and organizational hypocrisy. Purpose: The purpose of this master thesis is to understand in which way RBS are misleading, in form of communication, their customers in their sustainability reports. This phenomenon is investigated between 2008-2013. It is under this period the FCA (2016) investigation concluded that the bank had misled their customers. Method: This thesis adopts the qualitative content analysis when conducting the research. This method aids to categorize the text data which helps to make a large sample of text more attainable and easier to analyse and find connections within the data. In this thesis the textual data is coded into one of the three following codes: (i.) Rational façades - the organization meet fundamental norms of rationality. (ii.) Progressive façades - the organization do not only show rationality but also progress. (iii.) Reputational façades - statements that are disclosed in order to meet demands of the most critical stakeholders (Abrahamson, & Baumard, 2008) Conclusion: The results show that the most frequently apparent façades in the sustainability reports are progressive façades, followed by reputational façades and lastly rational façades. Moreover, the findings of this thesis uncovered clear sub-categories fitting under each façade. The sub-categories discovered were eight folded. Lastly, the results show that RBS shows signs of organizational hypocrisy, since their sustainability report disclosures and their actions are not in line, during the investigation period. Organizational façades RBS (Royal Bank of Scotland) Organizational hypocrisy sustainability report legitimacy theory stakeholder theory customer Business Administration Företagsekonomi
8	Visionen “ett Stockholm för alla” - men finns det möjlighet för alla att delta? : En undersökning av styrdokuments beskrivning av möjligheter till deltagande i arbete för individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i allmänhet och autismspektrumtillstånd i synnerhet i Stockholms stad / The vision “A Stockholm for everyone” - but is it possible for everyone to participate? : A study about regulatory documents description of possibilities for individuals with neuropsychiatric disabilities in general and autism spectrum disorder specifically to participate in employment within the municipality’s various functions. Ax, Carola, Norén, Malin January 2019 (has links) De senaste decennierna har förutsättningarna på arbetsmarknaden förändrats till följd av bland annat den tekniska utvecklingen och ökade krav på stresstolerans och social kompetens. Vi har upptäckt ett forskningsgap gällande möjligheter för individer med autismspektrumtillstånd att delta på den svenska arbetsmarknaden genom anställning. Studiens syfte var att undersöka Stockholms stads styrdokuments beskrivning av krav och ideal på medarbetare samt vilka insatser som bedrivs. Detta för att undersöka möjligheterna för individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i allmänhet och autismspektrumtillstånd i synnerhet att delta genom arbete i kommunens verksamheter. Vi har genomfört en dokumentstudie och använt induktiv tematisk analys för att söka förståelse. Vår slutsats är att kraven på medarbetarna tenderar hindra deltagande i arbete för studiens fokusgrupp särskilt gällande krav på social kompetens och utveckling av kommunens verksamheter. Kravet på individanpassning kan tyda på ökade möjligheter till deltagande. Då insatserna på daglig verksamhet har bristande incitament att nå reguljär arbetsmarknad kan fokus på insatser i verksamheterna hindra möjligheterna till deltagande i arbete för fokusgruppen / The last decades, prerequisites on the labour market have changed due to technical development and elevated demands on stress-resistance and social skills. We have distinguished a research gap in terms of examining the possibilities to attend the competitive labour market for adults with autism spectrum disorder in Sweden. The aim of this study is to examine regulatory documents from Stockholm municipality and how they describe requirements and ideals on their employees and which efforts they conduct. This to examine the possibilities for individuals with neuropsychiatric disabilities in general and autism spectrum disorder specifically to participate through employment within the municipality’s various functions. Our conclusion is that the demands on the employees tend to hinder participation in work for the focus group because of demands on social competencies and constant development of the organisations various functions. The demand on personal adaption could contribute to increase participation. Since the efforts within daily activities tend to lack incentives to reach the competitive labour market, a large focus on these efforts might hinder further participation in work for the focus group. Stockholm municipality document study neuropsychiatric disability autism spectrum disorder (ASD) the learning organization organizational hypocrisy regulatory documents text analysis participation in work. Stockholms stad dokumentstudie autismspektrumtillstånd (AST) den lärande organisationen organisatoriskt hyckleri styrdokument textanalys deltagande i arbete. Social Sciences Samhällsvetenskap Work Sciences Arbetslivsstudier Pedagogy Pedagogik
9	Licence to Talk : Sustainability Managers and their Managerial Realities within the Corporate Sustainability Paradox El hajjari Borg, Mounia, Sundberg, Elin January 2021 (has links) While sustainability-dedicated managers and related titles represent a profession that has hardly existed for more than a decade, it is not surprising that the field of research concentrating on these professionals is in itself relatively new. With an increasing demand for corporations to take their social and environmental responsibility, and a corporate sustainability characterized by tension and paradox, we found it of importance to explore the role and entanglements of these professionals. By analysing 17 in-depth interviews with sustainability-dedicated professionals from the private sector in Sweden, our interpretation is that sustainability managers hold the function of selling sustainability, with talk as their main weapon. Expressly, in the intersection between business-case logics and sustainability logics, sustainability managers have to, above all, make a convincing case for sustainability, inwards and outwards. Therefore, they draw dynamically on different narratives which we conceptualise in three roles: the chameleon, the pragmatic, and the nagging manager. Through these roles, we intend to capture the fluidity with which the managers relate and engage with sustainability, and hence we do not mean to ossify a role’s dynamics within a single, static or stereotypical category. We discuss these findings and concepts to the background of previous studies and existing literature. Sustainability managers sustainability-dedicated professionals sustainable development sustainable management corporate sustainability corporate paradox CSR stakeholders governance sustainability strategies communication strategic communication sustainability reporting non-financial disclosure private sector in Sweden paradox approach paradox perspective business case social and environmental responsibility organizations multinationals MNC Nils Brunsson organizational theory organizational hypocrisy neo-institutionalism organizational individuals decision-making action business operations isomorphism institutional logics market logics reporting frameworks GRI global reporting initiative walk the talk change making change agent systemic change behaviour and human resources identity work organizational sociology legitimacy Hållbarhetschefer hållbarhetsrelaterade roller hållbar utveckling hållbar ledning hållbarhet paradox CSR intressenter styrning hållbarhetsstrategier kommunikation strategisk kommunikation hållbarhetsrapportering icke-finansiell information privat sektor i Sverige paradox perspektiv affärsstrategi socialt och miljöansvar organisationer multinationella företag MNC Nils Brunsson organisationsteori organizational hypocrisy hyckleri neo-institutionalism organisatoriska individer individnivå beslutsfattande affärsverksamhet isomorfism institutionell logik marknadslogik rapporteringsramverk GRI global reporting initiativ walk the talk förändringsarbete förändringsagent systemförändring beteende och mänskliga resurser identitetsarbete organisatorisk sociologi legitimitet externa och interna påtryckningar. Social Sciences Samhällsvetenskap

Search results