An Interactive Course Organizer (ICO) is an artifact that contains text and visual representation of a traditional course syllabus, it integrates visual elements, such as timelines, drawings, charts, graphs, maps, or pictures to show the sequencing and organization of major course topics while offering the user an actively controlled progression of the amount of course information covered. The goal of this research was to develop a theoretically- and empirically- grounded guidelines to design and develop of ICOs. It is anticipated that these guidelines can assist course developers and instructional designers in designing ICOs. This study employed a design and developmental research methodology with four phases: analysis, design, development and validation. Findings from literature review investigations in course syllabi, instructional message design, visual literacy, and interactivity theories and research as well as expert review informed the building of the guidelines. / Doctor of Philosophy / Interactive Course Organizer (ICO) is a tool that acts as a course syllabus. It combines both text and visual representation of a traditional course syllabus, and integrates visual elements, such as timelines, drawings, charts, graphs, maps, or pictures to help learners visually see the interrelationships between different parts of the course and how they all fit together. Its purpose is to provide visuals to assist learners in seeing the course and how it is organized "big picture". And by adding the interactivity feature, learners will navigate, access, and view the course content. It is a course framework to help students understand what it is they will be learning in the course. This research aimed to develop a theoretically- and empirically- grounded guidelines to design and develop of ICOs. It is anticipated that these guidelines can assist course developers and instructional designers in designing ICOs. This study employed a design and developmental research methodology with four phases: analysis, design, development and validation. Findings from literature review investigations in course syllabi, instructional message design, visual literacy, and interactivity theories and research as well as expert review informed the building of the guidelines.

This qualitative study examines the teaching of urban education in introductory and foundational college courses. The research positions course syllabi as ubiquitous public documents that socialize students into discourse communities, and is framed within theories of social constructivism. An examination of course objectives, course assignments, and core required texts revealed varying levels of consistency in the stated learning outcomes on all (n = 31) syllabi. Overall, five conceptual approaches to introductory courses in urban education emerged: 1) schools and the social order; 2) historical perspective; 3) education policy analysis; 4) professional practice, pedagogy and research persona; and 5) teacher as change agent. Shared organizing features of all syllabi included references to education inequity, social stratification, structural racism, poverty, and social justice; however, the degree of topic emphasis varied substantially. Closer alignment between course objectives and course assignments was identified in two conceptual frameworks: a) schools and the social order and b) education policy analysis. However, minimal alignment between course objectives and assignments was identified on syllabi in c) professional practice, pedagogy; d) teacher as change agent; and e) historical perspective approaches. A review of core texts on the syllabi revealed notable consensus about required titles. Urban education is a field of study inhabited by many different academic disciplines. These findings suggest that for the field’s introductory courses, greater coherence of conceptual approaches and closer alignment of assignments with objectives deserve to be carefully considered. / Educational Psychology

Älander, Eva (2011): De nationella proven i svenska – hur påverkar de undervisningen i årskurs 9? Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.   Sammanfattning Detta är en studie om det nationella provet i svenska för årskurs 9. Arbetets syfte har varit att undersöka hur några lärare uppfattar att de nationella proven påverkar de prioriteringar som de gör runt ämnets innehåll. Med andra ord: hur de nationella proven påverkar undervisningen i svenska i årskurs 9. Leder proven till att den dagliga undervisningen fokuserar vissa mål på bekostnad av andra mål? Eller är det snarare så att provens existens hjälper till att ställa kursplanens innehåll i fokus på ett sätt som gynnar elevernas måluppfyllelse? Undersökningen genomfördes i form av semi-strukturerade intervjuer med fem stycken lärare som i dagsläget undervisar i svenska. Dessa lärare har varit involverade i genomförande och bedömning av nationella prov mellan två och femton gånger. Den intervjuguide som användes berörde två stycken teman; de nationella proven samt kursplanen i svenska och dess skrivningar om ämnets centrala innehåll i årskurs 7-9. Årligen genomför cirka 100 000 elever de tre delprov som ingår i det nationella provet i svenska för årskurs 9. Trots att proven inte mäter alla kursplanens mål är de mycket viktiga redskap för lärarnas bedömning och betygssättning. Lärarna i denna studie ser provresultaten som ett mått på (och garant för) sin egen bedömningsnivå, att de hamnat rätt i sin helhetsbedömning av elevens måluppfyllelse. Under en längre tid har det konstateras relativt stora avvikelser mellan elevernas provbetyg och deras samlade terminsbetyg. En sådan avvikelse behöver inte alltid vara ett problem, men den kan också visa på att lärares bedömning inte är likvärdig över landet. Problematiken blir extra tydlig när långa texter ska bedömas och bedömningsanvisningarna lämnar stort tolkningsutrymme till den enskilde läraren. Ett arbetssätt som rekommenderas för att råda bot på likvärdighetsproblematiken är sambedömning. Sambedömning problematiseras i denna studies resultat utifrån risken för att skolkulturer skapas samt de tendenser till skillnader i villkor som anas mellan lärare på kommunala respektive fristående skolor. Det blir tydligt i denna studies resultat att det nationella provet påverkar undervisningen i relativt stor utsträckning, inte minst genom de grundliga förberedelser som genomförs inför provet. Detta väcker frågor om var gränsen går mellan att ge eleverna så goda förutsättningar som möjligt och att förbereda dem så pass mycket att provresultatet inte säger något om elevens kunskaper utan snarare är en produkt utav en längre tids strategiska förberedelser? Nyckelord: bedömning, kursplan, lektionsinnehåll, måluppfyllelse, nationella prov, svenska, årskurs 9 Keywords: assessment, course syllabi, goal attainment, lesson planning, national tests, Swedish, year 9