Using the concept of open innovation companies have started to look beyond their own borders using the crowd as a source for labour, knowledge and innovation. During the last few years the phenomena of crowdsourcing and crowdfunding have become increasingly popular as sources of competitive advantage through the crowd. While several studies have examined crowd based platforms focusing on the users, little attention has been brought to the companies starting these crowd based services. This study addresses this gap in existing knowledge related to crowd based platforms through a qualitative case study examining a Swedish start-up. We demonstrate challenges related to networking, critical mass and quality in the context of launching a crowd based platform.

Numerous studies have examined the relationship between a critical mass of women on corporate boards and firm performance. Despite convincing arguments that racially diverse board members contribute positively to the board's management oversight and strategy formulation responsibilities, literature examining race in the boardroom has been very scant and racial minority directors remain persistently under- represented on corporate boards. The purpose of this study was to examine whether a critical mass of 30% Black directors on boards and audit committees of public companies performed better than companies with less than 30% Black directors. The study was conducted using the mining and financial services companies listed on the Johannesburg Stock Exchange. Quantitative research methodology was utilized to test the financial ratios of ROA, ROE, Tobin's Q, Share Price, P: E Ratio and Dividend Payout with companies that had a minimum of 30% Black directors compared to companies with less than 30% Black directors. The study revealed that there was no relationship between either a critical mass of Black directors on boards and financial performance or between a critical mass of Black directors on audit committees and financial performance. / Dissertation (MBA)--University of Pretoria, 2013. / ccgibs2014 / Gordon Institute of Business Science (GIBS) / MBA / Unrestricted

Parallellt med ökade klimatförändringar har även intresset för hållbarhet ökat vilket ställer krav på hur företag rapporterar om detta. Tidigare forskning från utlandet visar att kvinnor har en positiv påverkan på rapporteringen. Denna kvantitativa studie ämnar undersöka sambandet mellan kvinnliga styrelseledamöter och kvaliteten på hållbarhetsrapporter i svenska börsnoterade bolag vilket bidrar med empiriska bevis från Sverige. För att undersöka detta genomförs en multipel regressionsanalys på 324 observationer spridda över 126 företag under 2017–2019. För att mäta kvaliteten på hållbarhetsrapporterna har ett GRI-index konstruerats utifrån gällande GRI-ramverk. Resultaten indikerar att det inte finns något signifikant samband mellan kvinnliga styrelseledamöter och kvaliteten på hållbarhetsrapporter. Detta kan bero på ett litet urval varför fortsatta studier kring ämnet är betydelsefulla för att förstå kvinnornas effekt på hållbarhetsrapportering i Sverige.

Hållbarhet är ett allt mer förekommande fenomen som inte bara påverkar externaliteter utan det finns även en monetär vinning inom området. Tidigare studier visar på att kvinnor främjar hållbarhetsarbete mer i relation till män. Genom en kvantitativ analys i form av en multipel regressionsanalys studeras sambandet mellan kvinnor i styrelsen och ESG-betyg, samt om sambandet stärks då de kvinnliga styrelseledamöterna besitter mer makt, mätt som genomsnittligt antal externa styrelseuppdrag. Urvalet består av 210 företagsårsobervationer för bolag noterade på Nasdaq Stockholm under åren 2018 och 2019. Resultaten visar inte på något signifikant samband mellan kvinnor i styrelsen och ESG-betyg, eller på att makt har en interaktionseffekt på detta samband. I ett anpassat test visades en positivt signifikant relation mellan fyra eller fler kvinnor i styrelsen och företagens ESG-betyg. Sambandet pekar på att critical mass i Sverige är fyra, vilket framtida forskning möjligtvis kan bekräfta.

Purpose: This thesis aims to explain the relationship between board gender diversity, measured as the proportion of women on boards and different board categories, and firm financial performance.  Methodology: This study was conducted through a quantitative method with a deductive and cross-sectional approach. It aims to explain the relationship between the independent variable board gender diversity and the dependent variable firm financial performance through the measures of return on equity, return on assets, and Tobin’s Q. Data were collected from annual reports of all firms, excluding banks, listed on the Swedish Stock Exchange on small, mid, and large-cap for 2014 and 2020. The data were analysed through t-tests, Spearman’s rho, and ordinary least squares regressions with the control variables board size, firm size, industry, and financial year.  Theoretical perspective: Several different theories were used for hypothesis formulation and for interpreting the findings, which were: critical mass, upper echelons theory, human/social capital theory, and agency theory. Findings: The findings of this study indicate that there exists a positive relationship between board gender diversity and return on assets and return on equity. The largest difference in performance seems to be between the groups that have reached at least a threshold of 30% of the underrepresented gender and those that have not. Further, boards with no women had the worst return on assets. The results are not consistent between different tests or performance measures; however, the conclusion could be drawn that board gender diversity does not affect firm financial performance negatively.

This study investigates if the proportion of women on Board of Directors (BOD) and Top Management Teams (TMT) in Swedish listed firms affect the financial performance. Using a sample of 1,432 firm-year observations for firms listed at Nasdaq Stockholm during the years 2012-2019, the study estimates multiple regressions to investigate the association between proportion of women on BODs and TMTs and firms’ financial performance, measured as ROA, ROE and Tobin’s Q. Using an interaction variable, the study also investigates if female representation in TMT affects the association between BOD gender diversity and financial performance. Furthermore, in line with critical mass theory, the study investigates whether there is a specific threshold of female representation that needs to be achieved for the performance effect to occur. The study’s results provide some evidence for a positive association between proportion of women on BOD and financial performance, but only possible indications for a negative effect of proportion of women in TMTs and financial performance. No support is found for the interaction effect. The positive impact of female representation on BOD and TMT does not seem to depend on any critical mass threshold. The study contributes with a new perspective on how gender diversity on several firm levels affects the financial performance.

I takt med en tilltagande digitalisering i dagens samhälle har en kraftig ökning av informationsintrång mot företag konstaterats. Det har därför blivit en högaktuell fråga för företag att hantera och upplysa om riskerna med informationssäkerhet. Syftet med denna kvantitativa studie är att utreda om det finns ett samband mellan kvinnliga styrelseledamöter och hur företag utger upplysningar gällande informationssäkerhet. Studien har genomförts med en multipel- och en logistisk regressionsanalys på 356 observationer fördelade på 92 bolag listade på OMX Stockholm Large Cap. Företagen undersöks mellan tidsperioden 2017 och 2020. Resultaten indikerar att det delvis finns stöd för ett positivt samband mellan förekomsten av informationssäkerhetsupplysningar och andelen kvinnliga styrelseledamöter. Angående mängden informationssäkerhetsupplysningar förekommer ett signifikant negativt samband med andelen kvinnliga styrelseledamöter. Det undersöks även huruvida det förekommer ett samband mellan en kritisk massa på tre kvinnliga styrelseledamöter och informationssäkerhetsupplysningar, för vilken studien finner ett signifikant positivt samband.

Hållbarhetsfrågor blir allt mer angelägna i dagens samhälle samtidigt som samhället och dess intressenter ställer höga krav på företag att tillämpa långsiktiga hållbarhetsstrategier. Till följd av det ökade fokuset på den sociala aspekten inom företag har debatten kring kvinnliga styrelseledamöter blivit alltmer omtalad, vilket lett till att företag numera eftersträvar att skapa en balanserad könsrepresentation i styrelser. Denna kvantitativa uppsats syftar till att undersöka om det finns ett positivt samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och företags hållbarhetsprestation i företag noterade på Nasdaq Stockholm. För att undersöka om ett positivt samband föreligger tillämpar uppsatsen en multipel linjär regressionsanalys. Resultatet visar att ett signifikant positivt samband råder mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och företags hållbarhetsprestation, där ett starkare signifikant samband förekommer när kvinnliga styrelseledamöter uppgår till minst 30 procent. Uppsatsen bidrar med empiriska upptäckter för den svenska marknaden och företag noterade på Nasdaq Stockholm.

No description available.

Hållbarhet är ett ämne som de senaste åren blivit allt mer viktigt i samhället, där allt fler krav ställs på företag att ta sitt ansvar. Tidigare studier visar på ett positivt samband mellan andel kvinnor i styrelsen och hållbarhetsprestation. Forskning kopplat till åldersmässig mångfald och hållbarhetsprestation är däremot bristfällig och resultaten är varierande. Denna kvantitativa studie syftar till att undersöka om mångfalden i styrelsen har någon påverkan på CSR-prestationen i svenska börsnoterade bolag. Undersökningen genomförs med hjälp av en multipel regressionsmodell. För att mäta hållbarhetsprestation används Refinitivs ESG-poäng, vilket delas upp i tre olika faktorer: miljö, sociala och bolagsstyrning. Studiens resultat tyder på att det finns ett positivt signifikant samband mellan andelen kvinnor i styrelsen och hållbarhetsprestationen. Det återfinns inte någon signifikant betydelse för åldersmässig mångfald och hållbarhetsprestation, förutom en aspekt av ESG-poängen, bolagsstyrning, där det dokumenteras ett negativ samband. Slutligen återfinns inga fler signifikanta samband mellan åldersmässig mångfald och hållbarhetsprestation.