Studien presenterar en bred tolkning av CSR begreppet underbyggt av litteratur från några av de främsta forskarna inom ämnet. De mest kända strategierna sammanställs och den mest förekommande problematiken kring mätning av CSR behandlas. Även styrinstrument kopplade till CSR presenteras både generellt och företagsspecifikt. Därefter introduceras en unik utvärderingsmodell som bygger på den grundläggande utvärderingsmetoden av CSR: the Triple Bottom Line. Den nya modellen används sedan för att utvärdera företaget Vanbruun och fem utvalda leverantörer till företaget. Vanbruun är verksamt inom smyckesindustrin och vill utveckla sitt arbete med CSR. Därmed utvärderas företagens nuläge och förslag på vidare arbete presenteras. Resultatet blev en lista med möjliga förbättringsområden för Vanbruun och deras leverantörer. Även en projektplan presenteras som kan användas som underlag till företagens kommande arbete. Slutligen diskuteras de effekter som kan antas vara troliga om företagen väljer att implementera de förslag på arbete som presenterats. Det bidrag rapporten förmedlar är främst kopplat till Vanbruun och deras leverantörers verksamhet men den unika utvärderingsmodellen kan även användas branschöverskridande. / The study presents a broad interpretation of the CSR concept, supported by some of the most renowned researchers within the field. The most well-known and accepted strategies are compiled, and the most common problems of measuring CSR are presented. The control instruments which can be linked to CSR are presented, both generally and company specific. With that as a base, and combined with the Triple Bottom Line framework, a unique evaluation model is introduced. The new model is then used to evaluate the current situation regarding CSR in the company Vanbruun and five of their suppliers. Vanbruun, which is a fine jewelry business, wants to expand their work with CSR. Through evaluation of the company and the chosen suppliers, multiple suggestions to further develop their CSR work are presented. The suggestions also include a project plan with practical steps towards a more comprehensive CSR work. The project plan and the evaluation method can also be used as support in the decision-making process. Lastly, the likely effects of the project proposal, as well as the estimated outcome from the suggested implementations are presented. This studies contribution is mainly linked to Vanbruun and their suppliers, but the unique evaluation model can be used cross-industry.

Accounting for the environmental and social impacts produced by the business or Corporate Social Responsibility (CSR), has arguably been one of the main topics and requisites within urban sustainability. Large companies having more impacts on the environment and the society due to amongst others the more diverse background of stakeholders and the more use of resources are more in the spotlight to implement CSR in their business. Companies which carelessly aim mainly for profitability and give less care to the environment are more and more proving to loose sustainability in their lifeline (Waldman, Kenett, & Zilberg, n.d.).This paper, using IKEA as a case study, has demonstrated the importance of CSR in larger firms. It has well demonstrated how and why large firms engage in CSR activities and how it could further enhance these activities in the upcoming demanding future. This has been done by presenting three theories, CSR communication, proactive and reactive CSR and motives for CSR. These theories principally show the effectiveness of CSR communication and a framework for successful internal and external communication; the difference and benefits of proactive and reactive CSR and which is more desirable; and finally the motives companies have to engage in both reactive and proactive CSR activities. With the help of these theories in the analysis section, this paper demonstrates how IKEA has used CSR in its framework to rebuild its reputation and how it has improved its sustainability by using proactive CSR strategies. The study further demonstrates how IKEA has proven that they are caring in gaining a sustainable future and presents some thoughts for further studies and practices.

This report discusses the subject of corporate social responsibility (CSR) and CSR communication at Stadium. The study’s purpose is to study the role of sustainability in corporate social responsibility. This is executed through studying how Stadium chooses to communicate their sustainability practices externally. Furthermore, the report studies if and how Stadium’s CSR message reaches student consumers, and how it affects their opinions and consumer behavior. The gathered material is analyzed through the concept of CSR, reputation management and stakeholder theory. Our result shows that Stadium utilizes CSR as a business strategy, wants to contribute to a better society as well as gaining a more positive reputation. Stadium communicate the same sustainability information through the same communication channels to all stakeholders.We found that the student consumers are not reached by Stadium’s sustainability communication, and this is a contributing factor to why their opinions and consumer behavior at Stadium is unaffected. However, differences of opinion about whether sustainability practices affect the students’ view of Stadium arose - some would be affected by more sustainability information and for some it is rather a matter of price when making a purchase. The students believe that they would be better reached by Stadium’s sustainability message if it was communicated in stores. The report shows that sustainability is important for student consumers and also that inadequate communication decreases their opportunity to shop sustainably. It is less likely that a company’s reputation is affected in a positive way if sustainability is not adequately communicated / Uppsatsen behandlar företags sociala ansvar (CSR) och CSR-kommunikation på Stadium. Studiens syfte är att undersöka vilken roll hållbarhet har inom CSR. Detta görs genom att undersöka hur Stadium väljer att kommunicera sitt CSR-arbete externt, med fokus på hållbarhetsaspekten. Vidare undersöker studien huruvida Stadiums budskap når konsumentgruppen studenter och hur det i så fall påverkar konsumenternas åsikter och köpbeteende. Syftet uppnås genom att besvara tre frågeställningar med hjälp av intervjuer med representanter från Stadium samt student-fokusgupper. Det insamlade materialet från intervjuer och fokusgrupper analyseras utifrån CSR-konceptet, reputation management och stakeholder theory. Resultatet av undersökningen påvisar att Stadium vill bidra till ett bättre samhälle samt använder CSR som företagsstrategi, och vill att CSR-arbetet skall påverka sitt anseende positivt. Stadium kommunicerar samma hållbarhetinformation genom samma kommunikationskanaler till alla Stadiums intressenter (ex. genom hemsidan).Vidare framkom att studentkonsumenterna inte nås av Stadiums hållbarhetskommunikation, och att detta är en bidragande faktor till varför deras åsikter och köpbeteende på Stadium inte påverkas. Dock framkommer delade meningar huruvida studenternas syn på Stadium och beteende påverkas av hållbarhetsarbete - vissa skulle påverkas genom att få mer information och för vissa är det en prisfråga huruvida man handlar hållbart eller ej. Studenterna anser att de skulle nås bättre om hållbarhetsarbetet kommunicerades ut i butiksmiljön. Avslutningsvis visar studien på att hållbarhet är viktigt för studentkonsumenterna men att bristande kommunikation minskar deras möjlighet att handla hållbart. Det är mindre troligt att ett företags anseende påverkas positivt om hållbarhet inte kommuniceras tillräckligt.

Människan och företagens negativa påverkan på miljön har varit i fokus de senaste årtiondena. De blir mer medvetna om sin negativa miljöpåverkan. Det har resulterat i en ökad grad av hållbarhetsarbete. Enskilda individer och företag tar ett ökat ansvar för samhällets hållbara utveckling vilket på många sätt kan vara fördelaktigt.   Uppmärksamheten kring konceptet har mynnat ut i att företagsledningar, myndigheter och enskilda individer riktar sitt fokus på hållbarhetsfrågor. Detta har lagt grund för konceptet Corporate Social Responsibility – CSR – som innebär att företag frivilligt tar ansvar för samhället utöver lagens stadgar. Det finns tre huvudområden för CSR vilka är ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvarstagande. CSR kan dessutom delas in i strategisk och altruistisk. CSR bygger i grund och botten på att företag självmant och aktivt engagerar sig i samhällsutvecklingen.      Under uppsatsens gång kommer författarna beröra hur företag, ur en nationalekonomisk synvinkel, jobbar med CSR. Dessutom redogör författarna för vilka för- och nackdelar de tillfrågade företagen uppmärksammat med detta koncept. Syftet omfattas av de fyra frågorna; får de, kan de, bör de samt gör de. Med hjälp av dessa frågor kommer författarna försöka skapa sig en uppfattning om CSR är lönsamt eller inte.   Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer där primärdata samlats in från genomförda intervjuer. Sekundärdata omfattas huvudsakligen utav tidigare forskning, vetenskapliga artiklar samt facklitteratur.   Resultatet i undersökningen visar att CSR inte kan påvisa några konkreta bevis på att det genererar lönsamhet. Författarna kommer att redogöra för de olika anledningar till varför detta resultat förefallit.    I slutsatsen skall problemformulering och syfte besvaras utifrån teori kopplat till den empiriska delen i avhandlingen. Dessutom kommer förslag till fortsatta studier redovisas.

Human rights violations are becoming a matter of growing concern in areas where extractive industry development is occurring. The problem is especially acute in the Global South, particularly in Latin America where there has been a mining boom occurring since the late 1990s, and is leading to escalating conflicts between mines and the communities hosting them. Corporate social responsibility (CSR) has become an increasingly applied norm in the extractive industry in recent years as companies have faced growing criticisms regarding human rights violations. The thesis will examine one tool of CSR – a human rights impact assessment (HRIA) and examine the effectiveness of the HRIA conducted by Goldcorp to address the communities’ allegations of human rights violations at its Marlin mine in Guatemala.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur stora svenska byggföretag arbetar med socialt ansvar i de lokalasamhällen där de bygger. Frågeställningarna i undersökningen är om företagen arbetar med socialt ansvar, hur degör det i det lokala samhället där de verkar och hur de kommunicerar sitt arbete med socialt ansvar. Intervjuer harförts med representanter från Peab, Skanska och NCC för att ta reda på strategier bakom arbetet med hållbarutveckling. Resultatet visar på att alla tre företagen arbetar med socialt ansvarstagande utifrån ekonomiska,ekologiska och sociala hållbara aspekter och på grunder där de tror på en samhällsutveckling där människorintegreras och har möjligheter till goda levnadsmiljöer. Ett av de sociala arbeten som görs i det lokala samhälletär arbetsmarknadsinsatser där företagen erbjuder praktikplatser och utbildning med målet att få inlångtidsarbetslösa på arbetsmarknaden. Genom att analysera företagens hemsidor framgår det hur de väljer attprofilera sig och sitt varumärke. Alla tre företagen kommunicerar att de har ett ansvar i samhällsutvecklingen ochatt de arbetar på flera sätt för att ta det. Ingen av dem har metoder för att mäta lönsamheten i att ta socialt ansvar,men alla är överens om att de hade förlorat flera affärer om de inte hade gjort det.

Samhällets ökande medvetenhet om klimatförändringar, naturkatastrofer och miljösamhällsfrågor har medfört att det idag ställs större krav på att företag ska ta ett socialt ansvar. Genom att upprätta en hållbarhetsrapport kan företag visa på att de tar ett samhällsansvar och på ett lättare sätt kommunicera ut sitt sociala- och miljömässiga arbete till sina intressenter. I samband med att allt fler företag väljer att hållbarhetsrapportera så stärks också kraven på att rapporterna bör vara trovärdiga och tillförlitliga. Företag kan öka hållbarhetsrapportens trovärdighet och tillförlitlighet genom att anlita en externt oberoende part som granskar och bestyrker rapporten. Syftet med studien är att öka förståelsen för vad företag väljer att redovisa för hållbarhetsindikatorer utifrån GRIs riktlinjer samt hur revisorer och andra granskare går tillväga för att bestyrka redovisningen av dessa indikatorer. Denna undersökning gjordes utifrån en kvalitativ forskningsmetod som grundade sig på två delar. För att svara på studiens syfte utfördes dels en dokumentstudie om hållbarhetsindikatorer samt intervjuer om bestyrkande där fokus legat på revisorer och andra professionella bestyrkare. Teorin inleddes sedan med en allmän- och teoretisk referensram. I den allmänna referensramen redogjordes det för allmän bakgrundsfakta och i den teoretiska referensramen presenterades olika teorier som var av betydelse för det empiriska resultatet. Studiens resultat visade att företag ofta väljer att hållbarhetsrapportera då de känner påtryckningar från intressenterna att ta ett större samhällsansvar samt för att vinna legitimitet från samhället. Det framgick även att hållbarhetsrapporten bidrar till en mer heltäckande bild av hur företaget arbetar inom sociala, miljömässiga samt ekonomiska områden. En anledning till att företag väljer att anlita en externt oberoende part till att bestyrka sin hållbarhetsrapport är för att säkerställa hållbarhetsinformationen samt öka trovärdigheten och tillförlitligheten. Studien bygger på en deduktiv ansats och avslutas med en empiri- och analys del samt en fördjupad analys där teorin kopplas ihop med det empiriska materialet för att se hur dessa stämmer överens med varandra. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat samt svaret på dess syfte. / Society’s increasing awareness of climate change, natural disasters and environment-society issues has led to higher demands when it comes to companies taking social responsibility. By drawing up a sustainability report companies can show that they are taking social responsibility and can more easily communicate their social and environmental work to its stakeholders. As more and more companies choose to report on sustainability the requirements of the reports being credible and reliable are increased. Companies can increase the credibility and reliability of the sustainability report by engaging an external and independent party to review and certify the report. The aim of the study is to increase understanding of what companies chooses to report on sustainability indicators based on GRIs guidelines and also how accountants and other surveyors proceed to authenticate them. The survey was carried out using a qualitative research method based on two parts. In order to answer the aim of the study a document study of sustainability indicators as well as interviews regarding assurances were conducted, where focus has been on accountants and other professional vindicators. The theory was initiated with a general and a theoretical framework. In the general frame of reference the general background facts were accounted for and in the theoretical frame of reference different theories relevant to the empirical results were presented. The results of the study showed that companies often choose to report on sustainability when pressured by stakeholders to take greater social responsibility as well as to gain legitimacy from society. The results also showed that the sustainability report contributes to a more comprehensive picture of how the company works in the social, environmental and economic areas. One reason that companies choose to engage an external independent party to certify its sustainability report is to ensure the sustainability information as well as to increase the credibility and reliability. The study is based on a deductive approach and ends with an empiric and analysis part as well as a deeper analysis where the theory is linked to the empirical material in order to see how these two correlate. Finally the result of the study and the answer to its purpose are discussed.

I denna studie har vi granskat om det utifrån de svenska allmännyttiga bostadsbolagens Corporate Social Responsibility (CSR)-redovisning går att utläsa ett samband mellan antingen Voluntary Disclosure Theory (VDT) eller intressent- och legitimitetsteorin. VDT utgår ifrån att företag som har ett gediget miljöarbete väljer att redovisa mer CSR-faktorer medan legitimitetsteorin ser det som att företag med ett dåligt rykte väljer att redovisa CSR-faktorer för att förbättra sin legitimitet. Intressentteorin utgår ifrån att finansiellt starka intressenter kan ha en större påverkan på företagens CSR-arbete än de finansiellt svaga intressenterna. Vi valde att granska svenska allmännyttiga bostadsbolag som gick under den juridiska formen aktiebolag för att avgränsa studien. Den allmännyttiga bostadssektorn i Sverige unik eftersom det i stor utsträckning är kommunerna som äger hyresbostäderna men det är allmännyttans bostadsbolag som förvaltar dem. Deras uppdrag har varit att skapa stabilitet på hyresmarknaden och erbjuda boende till hushåll med olika ekonomiska och sociala förutsättningar.Vi har valt att endast granska företagens årsredovisning då det är ett dokument som många intressenter har tillgång till och läser, samt att det är krav på företagen att upprätta en årsredovisning enligt svensk lag. Denna granskning har genomförts med hjälp av en innehållsanalys. Innehållsanalysen baseras på två ramverk utformade av Clarkson et al. (2008) samt Sutantoputra (2009). Dessa ramverk är i sin tur baserade på GRI:s riktlinjer. GRI står för Global Reporting Initiative och är idag det ramverk som används i störst utsträckning för frivillig CSR-redovisning.I denna studie utgår vi från ett paradigm som består av en positivistisk kunskapssyn, en objektivistisk verklighetssyn, ett deduktivt angreppssätt och en mixad metod som val av datainsamlingsteknik. Valet att genomföra en mixad metod studie baseras på att en innehållsanalys i regel innefattar både kvalitativa och kvantitativa metoder eftersom det är upp till oss som författare att göra en bedömning av vad som skall kodas. Vidare utgår studien från ett samhälleligt perspektiv där vi fokuserar på intressenter. Den intressentgrupp som vi lägger mest fokus vid är staten och myndigheter. I studien fann vi likt Clarkson et al. (2008) att de flesta företag verkar redovisa CSR-faktorer på grund av att de har ett faktiskt CSR-arbete. Detta samband anser vi främst beror på VDT, legitimitets och intressentteorin kan dock användas som förklarande variabler. Vidare fann vi att inga av de svenska allmännyttiga bostadsbolagen uttryckligen skriver att de tillämpat en CSR-redovisning i enlighet med GRI.

Oron över de miljömässiga effekterna av företags handlingar har ökat, och således även miljö­arbetet för en hållbar framtid. Företag kan arbeta med miljöfrågor på flera olika sätt och miljö­arbete blir vanligare inom små och medelstora företag. Fastighetsbranschen har stor energiförbrukning, många farliga kemiska produkter och hög generering av fast avfall, vilket resulterar i miljöpåverkningar. Fastighetsbranschens miljöpåverkan resulterar i att miljöfrågor borde vara viktiga för företag i branschen.   Syftet med studien är att identifiera och beskriva vilka av de proaktiva motivationskällorna: personliga värderingar, intressenternas påtryckningar, legitimitetsskapande och konkurrensfördelar, som är anledningen till att miljöarbete initierades, pågår och redovisas i fyra kommunala små och medelstora fastighetsföretag i Skaraborg. För att uppfylla studiens syfte samlades empiriskt material in från fyra kommunala fastighetsföretag: Tidaholms Bostads AB, AB Karlsborgsbostäder, AB Bostäder Lidköping och AB Skövdebostäder. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med informanter med olika befattningar, samt granskning av årsredovisningar från 2014. Studiens resultat och slutsats är att motivationen till varför miljöarbete initierades och pågår till viss del har förändrats. Motivationskällan till att det initierades hos alla företagen är personliga värderingar hos personal. Motivationskällorna till det pågående miljöarbetet är hos alla företag personliga värderingar hos personal och intressenternas påtryckningar från personal. I ett av företagen är dessutom motivationskällan konkurrensfördelar motivation till det pågående arbetet. Motivationskällan intressenternas påtryckningar från ägare är också till grund för det pågående miljöarbetet i ett av företagen. Vår slutsats är också att motivationskällan till att kommunala fastighetsföretag redovisar miljöarbete är legitimitetsskapande, vilket innebär att motivationskällan till redovisning och miljöarbete är olika. / The concerns over how activities of enterprises have affected the environment have increased, and therefore enterprises environmental activities have increased to reach a sustainable future. Enterprises can work with environmental issues in several ways, and environmental work is becoming more common in SMEs. The business of real estate has large energy consumption, several hazardous chemicals and a high generation of solid waste, resulting in affecting the environment. Environmental issues should be important for enterprises in the business of real estate, because of the environmental impact the business have.  The purpose of this study is to identify and describe which of the proactive motivations: personal values, stakeholder pressure, legitimation and competitive advantages, that is the reason to why environmental activities were initiated, occurs and reports in four municipal   real estate SMEs in Skaraborg. Empirical material was collected from four municipal real estate companies: Tidaholms Bostads AB, AB Karlsborgsbostäder, AB Bostäder Lidköping and AB Skövdebostäder to fulfil the purpose. The empirical material was collected through semi-structured interviews with informants with different positions, and examination of annual reports from 2014. The result and conclusion of the study is that the motivations of why environmental activities were initiated and occurs have, to some extent, changed. The proactive motivation for the initiation of the activities in all companies is staffs’ personal values. The motivations of why environmental activities occur in all companies is staffs’ personal values and stakeholder pressure from the staff. The motivation, competitive advantages, is in one of the companies a motivation to the occurring environmental activities. Stakeholder pressure from owners is in one of the companies a motivation to the occurring environmental activities. Our conclusion is also that the motivation to the reporting of environmental activities in municipal real estate businesses is legitimation, resulting in the motivations to report and environmental activities differ.

På grund av globaliseringen har många företag valt att flytta sin produktion till så kallade utvecklingsländer. I dessa länder, som exempelvis Kina, är tillverkningskostnaderna betydligt lägre än i Sverige, de har inte heller samma höga krav på mänskliga rättigheter som i Sverige. Istället förekommer det barnarbete, långa veckor och arbete i farlig miljö. Vid en tidigare studie framkom det att konsumenter sällan ställer krav på socialt ansvar vid inköp av produkter. Enligt dem beror detta på att det saknas information kring socialt ansvar och information bakom produkter som de köper. Denna undersökning är gjort på uppdrag av organisationen Möbelfakta. Syftet med studien är att ge förståelse kring konsumenters informationsbehov om socialt ansvar samt vilken kommunikationskanal som bör användas för en eventuell förändring i konsumenternas köpbeteende. Studien har haft följande frågeställningar: 1. Vilken information vill konsumenter ha kring socialt ansvar för att kunna göra ett medvetet köpbeslut? 2. På vilket sätt vill konsumenter bli informerade om socialt ansvar? 3. Skulle konsumenternas köpbeteende förändras om de fick rätt information om socialt ansvar och om de blir informerade på rätt sätt? För att besvara studiens frågeställningar har både kvalitativa och kvantitativa metoder använts, så som intervjuer och enkäter med allmänna konsumenter. Sammanfattande av resultatet och studiens slutsatser är att majoriteten av respondenterna är eniga i att det saknas information kring företags sociala arbete. Den information som berör mest är barnarbete och att veta att arbetsförhållandena i fabrikerna är bra. Det ska tydligt framgå vilket land produkterna är producerade i. Informationen kring produkten ska visas i samband med produktköp, exempelvis på eller vid produkten för bästa effekt enligt respondenterna, ”då kan man göra ett medvetet val”. Priset spelar dock stor roll, majoriteten av respondenterna kan tänka sig att handla annorlunda och köpa mer etiskt märkta produkter, om priset inte är allt för högt. Majoriteten av respondenterna är överens om att TV är bästa sättet att leverera trovärdig information, och att genom olika dokumentärer eller nyheter är de mest mottagliga för information kring socialt ansvar.