Titel: Är information den mest värdefulla tillgången? 
- En kvalitativ studie om hållbarhetsredovisningens användbarhet  
Inledning: Hållbarhet och dess redovisning är relativt unga fenomen. Till följd av hållbarhetsredovisningens korta historia finns det en oenighet kring dess användning och funktion. Forskningen tyder på att hållbarhetsredovisningen lider av bristande jämförbarhet, mycket beroende på att området ännu inte har genomgått fullgod standardisering. Dessutom är forskningen kring användbarheten av informationen som redovisas bristfällig. Frågeställningen formuleras därmed: Hur upplever hållbarhetsredovisningens intressenter dess användbarhet vid beslutsfattande?
 Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hållbarhetsredovisningens användbarhet utifrån både ett författarperspektiv och ett läsarperspektiv. Genom att studera användbarheten av hållbarhetsredovisningen ämnar studien skapa förståelse för dess nytta och funktion som supplement till den finansiella redovisningen.  
Metod: Utifrån en abduktiv ansats med växelvis förflyttning mellan teori och empiri formas en förståelse för användbarheten. Studien utgår från tre organisationsteorier: intressentteorin, legitimitetsteorin och den nyinstitutionella teorin. Allt eftersom de semistrukturerade intervjuerna genomförs och det empiriska materialet samlas in teoretiseras ytterligare aspekter likt manipulering, nyckeltal och postulat. 
 Slutsats: Hållbarhetsredovisningens användare visar tecken på en osäkerhet kring hållbarhetsredovisningens grundförutsättningar, vilka som utgör målgruppen och hur informationen ska användas. Studien leder fram till slutsatsen att hållbarhetsredovisningen har ett tvådelat syfte. Det ena syftet är att den ska fungera som ett analysunderlag, medan det andra innebär att den utgör ett trovärdighetsdokument.

Bakgrund: Fram till år 2017 var det frivilligt för alla företag att publicera en hållbarhetsredovisning, medan från år 2017 är det obligatoriskt för de företag som uppfyller storleks kraven. Däremot har statligt ägda organisationer redan sedan år 2007 haft krav på sig att följa GRI och ge ut en hållbarhetsrapport. När det gäller statliga bolag, så finns det inom hållbart företagande särskilda förväntningar och krav, som inte uppfylls enligt vissa studier. Förutom regeringens ägardirektiv år 2007 och den stiftade lagen år 2017, vad är den egentliga drivkraften för CSR och företags hållbarhetsarbete? CSR kan används som ett verktyg för att stärka företags identitet i samhället och till aktieägarna. Det är av betydelse att företags visioner och aktiviteter hör ihop med CSR-redovisningen, och inte utnyttjas på fel sätt. Det har framkommit i tidigare studier att företag är sämre på att rapportera inom miljöaspekter.   Syfte: Syftet med studien är att förklara miljöprestation i de publika och statliga bolagens års- och hållbarhetsredovisning.   Metod: Studien har använt en deduktiv forskningsansats. Det innebär att studien börjar i teorin som försöker förklara hur företagen rapporterar om miljöprestation. Detta utgår från teorierna legitimitet-, institutionell och intressentteorin. Den kvantitativa forskningsmetoden baseras på företagens års- och hållbarhetsredovisningar för de studerade åren 2015, 2016 och 2017.   Slutsats: Studiens resultat visade att statliga eller publika bolag inte kan konstateras vara varken bättre eller sämre än varandra, när det gäller hållbarhetsrapportering och viljan att värna om miljön. Däremot har företagets miljöpåverkan och företagets storlek en betydelse på företagets miljöprestationen, medan könsfördelning inte visade något samband.

I kölvattnet av den ökande medvetenheten för klimatet och en hållbar utveckling i sam-hället har bästa praxis mer och mer blivit att tillhandahålla en hållbarhetsredovisning. I detta har Agenda 21 och Bruntlandkommisionen spelat en stor roll, vilka understryker behovet att säkerställa möjligheterna för kommande generationer. Detta har bland annat bidragit till bildandet av GRI, som är ett globalt nätverk för hållbar utveckling och riktlin-jer för upprättandet av hållbarhetsredovisning. FAR SRS ser också att företagen börjat visa mer och mer samhällsintresse och ansvar genom detta arbete. Frågan är bara hur en god hållbarhetsredovisning kan bli en väsentlig rapportering som tjänar ett syfte mot in-tressenterna och skapar värde för det enskilda företaget.Frågeställningen i detta arbete är uppdelat i två delar och ämnar besvara; vad som bidrar till väsentlighet i ett börsnoterat företags hållbarhetsredovisning samt på vilket sätt en god hållbarhetsredovisning kan ge mervärde åt ett företag. Frågorna åsyftar till att ge ett bidrag, i utvecklingen mot en mer konkret, relevant och värdeskapande hållbarhetsredo-visning med syftet är att pålysa och finna både explicita och implicita fördelar för ett fö-retag att verka för en god hållbarhetsredovisning. Fördelar både i företagets lokala kon-text, samt i ett bredare samhällsekonomiskt perspektiv.Metodiken som vi valt att tillämpa är kvalitativ, med en strävan att uppnå en djupare för-ståelse för ämnets natur och verklighet. Genom intervjuer av strukturerad kvalitativ typ har vi genom empirin tagit del av åsikter från expertis på området och genom denna grundat våra analyser och slutsatser.Analysens koppling mellan teori och empiri föranledde författarna till slutsatserna att vissa specifika faktorer bidrar konkret till väsentlig redovisning. Nytta, användbarhet, pålitlighet och jämförbarhet bidrar genom nytta för samhället, användbarhet till besluts-underlag, pålitlighet, genom tydliga källor, informationsvägar och externt bestyrkande. Jämförbarhet bidrar genom att informationen kan värderas utifrån sammanhang. Vid frå-gan om värdeskapande kunde slutsatser dras att detta inte alltid kan säkerställas rent mo-netärt, men att investeringsvilja, omvärldsanpassning, legitimitet och konkurrenskraft är starka värdeskapande faktorer som ger företaget ett affärsmässigt mervärde och som håll-barhetsredovisningen hjälper till att skapa.

Bakgrund: Utifrån de miljöhot som finns idag har miljödebatten blivit hårdare. Alla branscher är involverade och företag arbetar för att nå upp till de krav som ställs. Det finns företag som arbetar mer genuint än andra för att ge ett så litet avtryck på naturen som möjligt. Ett exempel på ett företag som arbetar ansvarstagande för miljön är det svenska textilföretaget Klättermusen. Företaget har från sin start år 1984 haft hållbarhet som fokus och är idag en förebild för andra företag inom samma bransch.Problemformulering: Vad kan textilbranschen lära sig av Klättermusens ansvarstagande hållbarhetsarbete?Syfte: Vi vill med vår rapport lyfta fram hur fler företag kan arbeta hållbart och ansvarstagande i textilbranschen. Genom att belysa Klättermusen som ett konkret exempel kan små och medelstora textilföretag inspireras och även de bidra till en skillnad för miljön. Studien kommer därför att undersöka vad det är Klättermusen exakt gör för en bättre miljö och vad som möjliggör detta arbete. Detta för att kunna ta ställning till om vedertagen teori i ämnet stämmer överrens med verklighetens premisser.Metod: Som forskningsmetod har vi valt att arbeta utifrån en kvalitativ ansats i form av en fallstudie eftersom vi vill fördjupa oss i ett specifikt företag. Fallstudien syftar till att ge en så heltäckande bild som möjligt av det valda företaget samt att metoden uppmuntrar till att använda sig av så många olika informationskällor som möjligt. Detta är något vi har försökt att eftersträva för att ge studien relevans och trovärdighet.Resultat: Efter avslutade studier har vi kommit fram till att den teori och empiri som vi har samlat in överensstämmer och att andra företag därigenom kan se till den befintliga teorin när de implementerar CSR. Andra textilföretag har således mycket att lära av Klättermusens miljöarbete om de vill arbeta med hållbarhet på ett mer ansvarstagande sätt. Efter att ha studerat Klättermusens hållbarhetsarbete har vi även kunnat utveckla den befintliga teorin. Detta för att ge textilföretag ytterligare guidning i deras hållbarhetsarbete. / <p>Background: Based on the climate threats that exist today the environmental debate has becoming tougher. All industries are involved and companies are working to achieve the required standards that are expected. There are companies that work more genuine than others to give such a small footprint on nature as possible. An example of a company that is taking responsibility for the nature is the Swedish textile company Klättermusen. The company has from its start in 1984 had sustainability focus and is today a role model for other companies in the same industry.</p><p>Problem: What can the textile industry learn from Klättermusens responsible sustainability work?</p><p>Objective: With our report we want to highlight how more companies can work sustainable and responsible in the textile industry. By bringing out Klättermusen as a concrete example, textile companies of small and medium sizes can be inspired and they also make a difference for the environment. The study will therefore investigate what it is exactly Klättermusen does for the environment and what enables this work. This to be able to decide whether existing theory sympathises with the reality.</p><p>Method: As a research method we have chosen to work with a qualitative approach in form of a case study since we want to immerse ourselves in a specific company. The case study aims to provide as complete picture as possible of the selected company and the method also encourages using as many sources as possible. This is something we have tried to pursue in order to give relevance and credibility of the study.</p><p>Result: After terminated studies we have found that the collected theory and empirics conforms and that other companies therefore can see to the existing theory when they implement CSR. Other textile companies have a lot to learn from Klättermusen, from the environmental point of view, if they want to work with sustainability in a more responsible way. After investigating what it is Klättermusen exactly does for the sustainable development and what allows this work we have been able to develop the existing theory slightly. This to give textile companies further guidance in their aspiration for working responsible against the nature.</p><p>Program: Textilekonomutbildningen</p>

CSR, Corporate Social Responsibility, är ett aktuellt fenomen för företag och organisationer världen över. CSR sträcker sig ända tillbaka till 1600-talet i Sverige men gick då under det enkla namnet samhällsansvar. Begreppet innebär att företag ska ta sitt samhällsansvar genom CSR:s fyra perspektiv; ekonomi, socialt, miljö och etik. Att driva företag handlar om att tjäna pengar men det är också viktigt att intressera sig för annat än den ekonomiska vinningen för att skapa mervärden. CSR kan vara styrt av lagstiftningen, exempelvis gällande vissa arbetsvillkor men den största delen av tillväxten av CSR återfinns utanför lagstiftningen.Syftet med undersökningen är att få djupare kunskap om vilka motiv som driver storföretag att arbeta med CSR och detta besvaras genom tre frågor. Frågorna som ska besvaras är hur CSR påverkar företagen ekonomiskt, hur företagens varumärken påverkas av CSR samt hur företagen styrs av lagstiftningen.Undersökningen är av kvalitativ karaktär då studien i slutändan har resulterat i beskrivningar från verkligheten. Undersökningen har även belyst de bakomliggande faktorer som ligger till grund till varför företag arbetar med CSR. Genom intervjuer har djup kunskap genererats kring uppsatsämnet. Intervjuerna har gjorts med välinsatta respondenter från tre storföretag i Göteborg; Göteborg Energi, SKF och KappAhl.Resultatet av undersökningen är att det finns fem stora motiv som driver storföretag att arbeta med CSR. För det första kan ekonomisk vinning vara ett motiv följt av företagens vilja att stärka varumärket. Ytterligare ett motiv som har identifierats är att stärka och förändra sin position på marknaden. Slutligen visar undersökningens resultat att lagar har en påverkande effekt men att viljan att göra gott också är en stor drivkraft.

Idag har det blivit allt viktigare för företag i västvärlden, som bedriver sin verksamhet inom textilbranschen, att styra sin organisation rätt bland konkurrenterna. Företagen måste kunna leva upp till de lagar, regler och krav som ställs på marknaden, vilket annars kan innebära förödelse för verksamheten och varumärket. Uttrycket det goda företaget introducerades i början på 1990-talet och i samband med begreppet CSR. Att arbeta med CSR är i dagens samhälle helt oundvikligt och flertalet företag väljer att kommunicera sitt sociala ansvar till marknaden, för att kunna konkurrera med hjälp av sitt CSR arbete bör en klar strategi tillämpas.Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur textilföretagen X, Y, Z, Å och Ä ser på sitt CSR arbete som konkurrensstrategi. Vår vision är att öka förståelsen kring begreppet CSR, hur man beroende på företag och bransch applicerar detta i sitt dagliga arbete och kan skapa värde genom att kommunicera detta.Den kvalitativa undersökningen består av fem fallstudier varav två intervjuer utfördes på inredningstextilföretag och tre på konfektionsföretag. Intervjuerna bestod av fem huvudområden som behandlade företagets definition av CSR, hur dem arbetar med CSR, hur dem kommunicerar sitt CSR arbete, företagets konkurrenter samt huruvida dem ser en koppling mellan CSR och lönsamhet.Utifrån vår undersökningsstudie fördes en slutdiskussion där vi kom fram till att CSR är ett väldigt omfattande och känsligt begrepp i textilbranschen och beroende på typen av företag prioriteras de olika aspekterna, etik, miljö och ekonomi olika mycket i den dagliga verksamheten. För att kunna kommunicera sitt samhällsansvar så måste företagen ha en enorm kontroll eftersom det finns många lagar och krav som ska uppfyllas. Om man ej lyckas överträffa dessa, har det till stor del att göra med brist på resurser. På grund av samhällets och myndigheters ifrågasättande till företagens sociala ansvar begränsar detta även hur mycket tid och arbete som företagen vill lägga ner då detta är ett väldigt kostsamt arbetssätt.Utifrån uppsatsens slutsatser bör textilföretagen ta ett beslut huruvida de vill tillämpa ett grundläggande CSR arbete eller om de vill arbeta med ett utvidgat CSR arbete, där det senare innehar kommunikationskrav på ständig förbättring, förnyelse och bemötande av kundens efterfrågan. Beroende på vilken bransch och typ av företags som bedrivs bör man skapa sig en uppfattning om vilken mening begreppet CSR har för företaget, hur mycket tid och energi de är villiga att avsätta, och genom vilken strategi lönsamheten kan finnas. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Corporate social responsibility has become an increasingly important topic within the workplace. This subject continues to garner further attention and scrutiny, especially with regards to public relations firms and their CSR-related engagements because of how practical motivations for charitable giving may blend with the nature of their business. Public relations professionals were interviewed to uncover information regarding each firm's CSR programs and level of engagement, in addition to textual analysis that included the PR firms' websites, social media presence, and what the media has said about the firms' CSR efforts. Findings revealed five cross-company patterns with regard to CSR made by the following PR firms: Edelman, Weber Shandwick, and FleishmanHillard. These themes—Citizenship Initiatives, Corporate Engagement, Global Communities, Social Involvement, and Sustainable Investments—identify the concepts and ideas that form the foundation of these CSR programs, and shed light on the reasons why these firms participate in CSR, specifically as it relates to company image and employee relationships, and may suggest that these themes form both the reasoning for participating in CSR, and the aspects of CSR that attract employee attention

Corporate executives have a responsibility to stakeholders to justify expenses, including those devoted to corporate social responsibility (CSR) initiatives, and strengthen the organization's financial position. Due to a lack of consistent information, some food and beverage industry managers do not understand the relationship between social and environmental CSR initiatives and financial performance. Grounded in stakeholder and ethical theory, this quantitative correlational study examined the relationship between 2 variables: the independent variable of social and environmental CSR activities, for which the 2016 Best Corporate Citizens index of 'Corporate Responsibility Magazine' served as a proxy, and the dependent variable of financial performance, as measured by reviewing a 24-month return on assets. The significance test appears twice for a bivariate regression analysis: The F test reported as part of the ANOVA table and the t test associated with the independent variable in the coefficients table. The p value is the same as they are the same test. The yield was: F(1, 10) = .246, p = .633 and t(10) = .496, p = .633. The magnitude of the correlation coefficient was .173, which suggested that financial performance had no relationship with social and environmental CSR initiatives. When reviewing the overall financial rank of all 100 companies in the BCC index, a similar trend emerged. The yield was: F(1, 99) = .202, p = .654 and t(99) = -.449, p = .654. The extent of the correlation coefficient was -.045, which suggested that financial performance had no relationship with social and environmental CSR initiatives. This study has an implication for positive social change with management's decisions about social and environmental sustainability initiatives.

No description available.

In the lead-up to the Johannesburg World Summit on Sustainable Development in 2002, several documents were published by the mining industry declaring the important role that public sustainability reporting had to play in driving sustainable development and pointing to the Global Reporting Initiative???s (GRI) 2002 Sustainability Reporting Guidelines as a suitable vehicle for this. With the aim of finding ways to improve the quantity and quality of public sustainability reporting within the Australian coal mining industry, this study set out to investigate the current sustainability reporting practices of companies involved in the industry. A survey was conducted of the public financial and non-financial reporting practices of all companies with a significant interest in a New South Wales or Queensland coal mine. Three survey cycles were completed covering the 2001, 2002 and 2003 calendar years and the 2001/02, 2002/03 and 2003/04 financial years. The reporting practices were determined both in terms of frequency of report production and contents of reports. A GRI-based content analysis tool was used to measure the amount of sustainability information contained in the company reports. It was found that only around a quarter of companies produced a nonfinancial report and that almost half did not produce any public reports, with the number of unlisted companies publicly reporting particularly low. Whilst a wide range of reporting practices were observed with regard to content, the frequency of Economic, Environmental and Social Performance Indicators in reports was generally found to be low. An investigation of the regulatory reporting requirements on companies was then conducted to determine what sustainability information companies could report with data that they already had at hand. The same GRI-based content analysis tool was used to analyse a variety of regulatory documents. It was found that companies did not publicly disclose a significant amount of the environmental data that they are required to report to regulators. The study also evaluated the reporting capacity of non-reporters and found that, with the exception of Governance Structure and Management Systems elements, large unlisted companies had similar regulatory reporting requirements to listed companies. However, smaller unlisted companies had fewer requirements to report Profile and Economic elements. Finally, the influences of company ownership structure, non-financial reporting status, industrial sector, nationality and participation in voluntary initiatives on sustainability reporting practices were investigated. It was concluded that in order for public sustainability reporting to be a useful tool in driving sustainable development, focus needed to shift from ???best practice??? to ???common practice??? so that a critical mass of reporters is amassed to allow benchmarking of performance.