<p><p>Studien fokuserar på Corporate Social Responsibility, CSR, och hur det implementeras i företag i Sverige. De tre typerna av företag; tjänsteföretag, varuproducerande företag och företag som erbjuder en blandning mellan en tjänst och en vara studeras i syfte att öka förståelsen för hur CSR implementeras.</p><p>CSR handlar om företags sociala ansvarstagande, och rör frågor som miljö och etik. Konceptet är på frammarsch i Europa, och företags tycks känna en press att engagera sig i CSR-aktiviteter (Matten och Moon, 2008). Studiens teoretiska referensram baseras bland annat på Maignans et al (2005) modell om CSR-implementering.</p><p>Åtta företag som arbetar aktivt med CSR-frågor är föremål för studien. Tre av företagen består av tjänsteföretag, tre är varuproducerande företag, och två består av företag som erbjuder en blandning mellan en vara och en tjänst. Det empiriska materialet samlas in genom telefonintervjuer. Våra respondenter varierar från VD:s till CSR-ansvariga, och den gemensamma nämnaren mellan dem är en god insyn i sina företags CSR-arbete.</p><p>Resultaten indikerar att teoribildningen kring CSR-implementering är otillräcklig för att förklara hur implementeringen sker i företag i Sverige. I praktiken är CSR-implementeringen i Sverige en relativt ostrukturerad process, där konkreta riktlinjer för arbetet samt definitioner av CSR saknas.</p><p>Vidare har vi funnit att företag i Sverige är tveksamma till att marknadsföra sina CSR-initiativ. Det finns en rädsla för att det ska ”slå tillbaka”. Slutligen kan vi konstatera att de företag som erbjuder en blandning mellan en vara och en tjänst skiljer sig från de tjänste- och varuproducerande företagen med avseende på policys och uppföljning.</p></p>

No description available.

<p>Syftet med denna studie är att diskutera de etiskt och </p><p>miljömässigt präglade kärnvärdena vid skapandet av såväl nya som etablerade varumärken (inom ett företag). En diskussion leds kring det etiskt försvarbara varumärket i samband med den rådande lågkonjunkturen (2008-2009). </p><p>Ur ett kommunikativt såväl som ur ett samhälleligt perspektiv har dagens konsumentmarknader fått ökad fokus på varumärken och hur dessa konstrueras. Att idag etablera ett nytt varumärke, eller uppehålla sin tidigare status, är en utmaning för företaget. Dagens samhällsintresse är riktat mot företags ansvarstagande, etik, miljö och lågkonjunktur. Företag bör enligt många ta ansvar för sitt handlande och produktionsloppet bör kunna representeras av företaget och dess värderingar. Företagets trovärdighet blir viktigare i turbulenta tider, som idag då lågkonjunktur råder.</p><p>Lågkonjunktur och ett ökat miljöintresse är sammanlänkade och i den rådande finanskrisen är en varumärkesstrategi inom detta område enligt studiens informanter enkel affärslogik. Ett varumärke som väljer att identifiera sig genom etik och socialt ansvar bör sträva efter att göra trovärdigheten till en central del i dess varumärkesstrategi.</p>

<p>Syftet med vår studie är att skapa en förståelse för begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) och hur det kan implementeras, på strategisk och operationell nivå, för att genomsyra en hel verksamhet. Vårt ämnesval grundar sig på att vi anser att företag inom tjänstesektorn saknar kunskap och tillvägagångssätt för hur CSR kan realiseras och gå från planering till handling.</p><p>Vi har använt en kvalitativ metod i vår studie, den är djupgående och söker det unika hos varje uppgiftslämnare. Under studiens gång har vi växlat mellan empiri och teori för att kunna argumentera och analysera insamlat material med visionen om att nå ett lönande resultat. Den abduktiva ansatsen beskriver därför bäst vårt tillvägagångssätt. Researrangörer och utvalda intressentrepresentanter är vårt empiriska undersökningsområde, vi har genomfört åtta intervjuer för att granska hur de anser att arbetet med CSR kan definieras och praktiseras.</p><p>Vår studie har visat att den mest rättvisande beskrivningen av CSR handlar om att företag ska bidra till en hållbar samhällsutveckling genom att på frivillig basis ta hänsyn till miljömässiga och sociala aspekter i sin affärsverksamhet.  Det är en långsiktig process som måste implementeras i företags kärnverksamhet och vara en naturlig del av den dagliga driften. Företag måste se bortom sin vinstmaximering då det ekonomiska och juridiska ansvaret har ömsesidiga relationer med det etiska och filantropisk ansvaret. Uppföljningen av det CSR arbete som utförts är det viktigaste området att arbeta med, något som vi anser vara den största bristen inom resebranschen. Varken researrangörer eller intresseorganisationer har väl utarbetade rutiner för uppföljning och kontroll.  </p><p>Företags relationer till sina intressenter blir en allt viktigare faktor för att kunna anpassa sig till den globaliserade världens framväxande krav. Företag måste genom öppenhet och kommunikation hitta vägar för att kompromissa fram arbetssätt som bidrar till samhällets välbefinnande. Detta är avgörande, men fungerar mycket dåligt i verkligheten. Vi anser att arbetet med CSR försvåras av att respondenterna pratar mer om varandras verksamheter än med varandra.</p>

<p>Lately it has become more common to question the companies’ actions in how they affect their surroundings. Today, the expression “Corporate Social Responsibility” often is mentioned in this connection. Corporate Social Responsibility (CSR), is a concept whereby companies voluntarily integrate social and environmental concerns in their business operation.</p><p>In Sweden there is a big difference between different businesses when it comes to their Corporate Social Responsibility. The Swedish finance companies, for example, have not come very far when it comes to CSR. The fact that Sweden is behind many countries when it comes to CSR and the fact that the finance companies is among the worst in this area made us interested in investigating how banks work with Corporate Social Responsibility and what they are good at and what they have to improve in regard to that work. The purpose with this paper is to study and compare the work Swedish banks do in taking their Corporate Social Responsibility. By comparing the Swedish banks among themselves and in relations with a bank that internationally is associated with good CSR work it will be possible to distinguish where the banks may have some shortcomings.</p><p>In this study we have chosen to conduct a deductive and a qualitative approach as the purpose is to interpret and understand the banks’ engagement and interest in Corporate Social Responsibility on the basis of the theoretical frame of reference. The main theories the study is based on are the Triple Bottom Line Theory and the Stakeholder Theory. The empirical material for this study has foremost been collected through a survey of the banks’ homepages and annual reports. Furthermore, semi-structured e-mail and telephone interviews were carried out to obtain a deeper understanding of the subject. Five banks are included in the study: Nordea, Swedbank, Handelsbanken, SEB and ABN AMRO.</p><p>The conclusion of this thesis is that the Swedish banks work with CSR but they do to a limited extent. Comparing to the Dutch bank ABN AMRO there is a big difference. The largest differences between the Swedish banks and the Dutch bank are the fundamental values and strategies. ABN AMRO points out CSR as the bank’s basic view while the Swedish banks mainly focus on maximization of profits. ABN AMRO has a comprehensive view that does not separate sustainability from the business operations while the Swedish banks look upon CSR as something that has to be added to the business operations.</p>

<p>Företag har först och främst ekonomiska intressen att ta hänsyn till. Ett mål är att skapa acceptabel vinst för sina ägare och ett delmål är att hålla nere sina kostnader. Rekryteringskostnaderna anses ha blivit en relativt dyr kostnadspost. Ett sätt att reducera denna är att företaget söker personal som inte bara är kompetent utan som även kan omfattas av företagets målsättning och etik. På så sätt växer en lojalitet fram mellan dessa och ökar sannolikheten att personal stannar längre hos företaget. Den anställdes trivselfaktor ökar och han får bättre förutsättningar för att känna att han tillsammans med företaget kan bidra till förändring av samhället och världen.</p><p>Vänds fokus från företagets intresseperspektiv till den arbetssökandes, kan man fråga sig om det finns ett intresse hos arbetssökande personer, i detta fall våra studenter i intervjuundersökningen, att utöver lön, ta hänsyn till företagets/organisationens policy</p><p>beträffande CSR- relaterade faktorer.</p>

<p>The number of firms adapting the concept of Corporate Social Responsibility is constantly growing. It is no longer enough only to supply your customers with demanded products and services since todays’ customers have an increased awareness and are demanding more transparence when it comes to the manufacturing and responsibility for society.</p><p>Along with a growing interest in social, ethical and environmental matters, many firms have received critique, consequently forcing them to start taking more responsibility for their activities. The clothing industry was among the first to get critized and therefore early in starting their work with CSR.</p><p>The purpose of this paper is to investigate how firms in the clothing industry work with CSR today, and also how they choose to communicate this work, both internally and externally. The methodology of the paper is qualitative and aims to deeply investigate four different firms, along with an additional interview with a CSR-consult from one of the leading communication-firms in Sweden.</p><p>The theoretical foundation includes a frame of reference around CSR and the communication thereof, and also a few relevant theories around CSR and business ethics.</p><p>After analyzing the empirical material the paper have reached a few conclusions. Firms in the clothing industry tend to focus their CSR-work on the social matters, such as improving the controls of their supplier-chain. Human rights tend to be the most important matter when is comes to corporate responsibility. Another important finding is that personal commitment among the management or the persons responsible for CSR-activities is connected with successful and well-developed CSR- involvement in a firm.</p><p>The difficult part of working with CSR tends to be how to communicate the work, both at an internal and external level. The internal communication seems to be deficient mainly because the firms’ lack of systems and routines to implement CSR through the whole organization. The external communication is often modest because firms fear critique and is not always certain about how much they really can guarantee.</p>

<p>It gets more and more important for companies to get involved in Corporate Social Responsibility, CSR, when stakeholders now are more aware of the responsibility companies should take. Through their communication companies show how they take responsibility. Reflected by their goals by which they want to achieve acceptance and understanding through an open dialogue. The paper examines this issue. CSR is an abbreviation for Corporate Social Responsibility which is engagement in responsibility for companies and organisations. When working with CSR in an organisation you take responsibility for the business’s social, economical and environmental sustainable progress.</p><p>This paper examines how the communication of CSR can influence the target group’s relation to a trademark and how the communication in that context can be designed. The paper also examines how CSR is communicated and which channels that is effective. But first and foremost what relation that causes to the company and if you can create value for the company out of CSR communication. To get a particularistic perspective a case study is used to collect data to the research. IKEA and their environmental competition, The Great Tealight Hunt, is the case study in this paper. The communication that is used in The Great Tealight Hunt and the target group’s interpretation is examined by a quantitative survey.</p><p>The research shows that a fourth part experience that their interpretation of the trademark have changed in a positive way after the participation in The Great Tealight Hunt. More then 70 percent of those believe that IKEA takes a very big or big responsibility in environmental issues and see a very big or big credibility in IKEA’s work with environmental and social responsibility. A changed relation to the trademark as a consequence of CSR communication is rooted in responsibility- and credibility values. By that means CSR communication can have an influence on the target group’s relation to the trademark, then responsibility and credibility is values for a company’s trademark. But to be value generating CSR have to be communicated in the right manner. One has to adjust the communication to the target group’s knowledge of the company’s commitment in the issues of CSR to be able to increase the responsibility sense and meet the need of the market to increase credibility. Collaboration with other organisations does also have an influence on the target group’s relation to the trademark in a positive way and should be a part of the CSR communication to strengthen the trademark. In collaboration with other organisations the company’s channels are effective to communicate through, but generally in CSR communication PR-channels are the most effective channels.</p>

<p>Denna uppsats är en fallstudie av hur Corporate Social Responsibility (CSR) tolkas av medarbetarna i fallföretaget SJ. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur CSR kommuniceras inom SJ, att utreda hur CSR-arbetet översätts av medarbetarna samt vilken inverkan detta kan ha på medarbetarnas arbetssituation och uppfattning om sin arbetsgivare. Internkommunikationsteori används för att redogöra för hur CSR kommuniceras inom SJ och översättningsteori används för att utreda hur medarbetarna tillskriver det som kommuniceras betydelse. För att kunna utreda vilken inverkan CSR kan ha på medarbetarna redogörs även för ett antal potentiella effekter tidigare studier kunnat påvisa att CSR-arbete kan medföra. Det empiriska materialet i denna fallstudie utgörs av semistrukturerade intervjuer med medarbetare, data från dokumentstudier samt kvantitativ data från en medarbetarenkät. Studien visar att internkommunikationen av CSR inom SJ har två huvudfunktioner; att informera och att engagera. Den interna översättningen av CSR avgörs till hög grad av de inblandade aktörerna och den organisationsspecifika kontexten. Studien visar också att CSR-arbetet har inverkan på medarbetarna då de upplever relevans-, kunskaps- och prestationsproblem gällande CSR-arbetets koppling till det egna arbetet. Uppfattningen av SJ som arbetsgivare tycks uteslutande ha påverkats positivt och medarbetarna uppger att de upplevt en ökad samhörighet och vi-känsla till följd av deltagande i CSR-arbetet.</p>

<p>Denna uppsats berör och problematiserar kring ämnesområdet <em>CSR</em>, en förkortning av engelskans <em>corporate social responsibility</em>, eller som det heter på svenska; företagens sociala ansvar. Syftet med studien är att genom fem uppställda hypoteser undersöka om det finns något samband mellan omfattningen av företags CSR-kommunikation och variablerna: omsättning, segment (börsvärde), omsättning per anställd, branschtillhörighet, samt vilken typ utav CSR-kommunikation som används mest frekvent. För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ undersökning där 254 företags årsredovisningar analyserades och poängsattes efter en framtagen skala rörande CSR-kommunikation. Den totala poäng de erhöll (företagens CSR-tal) jämfördes sedermera med ovan nämnda variabler genom regressionsanalys och medelvärdesberäkning. Teori kring ämnesområdet sammanställdes och användes senare som analysverktyg av de uppkomna resultaten. Genom undersökningen kan vi verifiera våra hypoteser gällande att omsättning och börsvärde skulle påverka företags CSR-tal samt att alla branscher arbetar mer med intern CSR-kommunikation än extern. Dock falsifierar vi hypotesen att företag med högre omsättning per anställd skulle kommunicera mindre kring sitt CSR-arbete. Slutligen fick vi delvis verifiera och delvis falsifiera hypotesen för vilka branscher som är mest benägna att kommunicera om sitt CSR-arbete.</p>