<p>I Halmstads kommun har det de senaste åren genomförts ett projekt som heter Hälsotramparna. Syftet med detta projekt har främst varit att sänka koldioxidutsläppen inom kommunen, men målet har dessutom varit att visa på vinster ekonomiskt och hälsomässigt.</p><p>För att se om mål uppnåtts och om den påverkan man velat åstadkomma lett till förändring är det viktigt att projektet utvärderas. Det vi har för avsikt att genomföra är en kvalitativ utvärdering utav Hälsotramparna 2008. Forskningsfrågan har varit varför personerna som deltog valde att antingen fortsätta eller inte fortsätta med den aktivitet projektet syftade till, och vad osm låg bakom detta?</p>

I Halmstads kommun har det de senaste åren genomförts ett projekt som heter Hälsotramparna. Syftet med detta projekt har främst varit att sänka koldioxidutsläppen inom kommunen, men målet har dessutom varit att visa på vinster ekonomiskt och hälsomässigt. För att se om mål uppnåtts och om den påverkan man velat åstadkomma lett till förändring är det viktigt att projektet utvärderas. Det vi har för avsikt att genomföra är en kvalitativ utvärdering utav Hälsotramparna 2008. Forskningsfrågan har varit varför personerna som deltog valde att antingen fortsätta eller inte fortsätta med den aktivitet projektet syftade till, och vad osm låg bakom detta?

Gävle kommun har som mål att öka cyklandet i Gävle. År 2025 ska andelen resor kortare än fyra kilometer vara 60%, i senaste undersökningen från år 2012 låg den andelen på 24% (Atterbrand et al, 2012). Enligt samma undersökning konstaterades det att Gävle kommun inte är på väg att uppnå sina mål då andelen kortare resor som genomförs med cykel har stått på samma siffra sedan 2006 (Indebetou et al, 2012). Examensarbetet syftar till att ta fram ett koncept som uppmuntrar fler människor till att välja cykeln framför andra färdmedel. Problemformuleringen handlar om hur intresset för att cykla i stadsmiljö kan ökas. Arbetet har begränsats till att fokusera på en lokal nivå, men tanken är att resultatet ska kunna användas för att skapa liknande produkter till alla stadsmiljöer.Metoder som har använts för att komma fram till slutresultatet är intervjuer med privatpersoner och nyckelpersoner inom Gävle kommun, litteraturstudier, funktionsanalys och marknadsundersökning. Till undersökningen har matrial från Gävle kommun använts, men även vetenskapliga artiklar och intervjuer. Här används fakta för att styrka anledningar till varför personer bör välja att cykla framför andra färdmedel samt vad Gävle har för potential som cykelstad. I genomförandet visas flera skissförslag som tagits fram med inspiration från undersökningen. Här presenteras även olika behov som konstaterats utifrån intervjuer med privatpersoner, som används för att välja ett skissförslag att arbeta vidare med. Därefter följer arbetet utvecklingen till det slutliga resultatet som blev en app till smartphones. Utseende och funktioner för appen som framtagits uppkom efter marknadsundersökningar där två appar till smartphones undersöktes, och även en funktion till cyklister som Gävle kommun erbjuder via deras hemsida för att erbjuda en anpassad vägvisning för just cyklister. De appar som undersöktes är RunKeeper och Google Maps. RunKeeper är en motiverande app för att öka intresset för motion. Google Maps är en app som genom GPS ger vägvisning för bilister, cyklister och gångtrafikanter. Marknadsundersökningen gav underlag för den slutgiltiga appen som döpts till Cyclum. Cyculm ger tips om ställen att cykla till, visar cykelbanor i staden och kan erbjuda cyklisten vägvisning mellan två punkter som användaren själv anger. Genom att använda Cyclum kan cyklisten samla in statistik kring sitt cykelanvändande, ett sätt att motivera till att cykla mer. / Gävle municipality has a goal to increase cycling in Gävle. In the year 2025, the proportion of journeys less than four kilometers should be at 60%, a survey from 2012 showed that the proportion were only 24% (Atterbrand et al, 2012). According to the same survey, it was found that the municipality of Gävle will not achieve their goals about the proportion of short trips undertaken by bicycle since the number has not increased since 2006 (Indebetou et al, 2012). The essay aims to develop a concept that will encourage more people to choose the bicycle over other means of transport. The main goal is to find out how the interest in cycling in urban environments can be increased. The work has been limited to focusing to a local level, but the idea is that the results can be used to create similar products to all urban environments. Methods that have been used to get to the final result are interviews with individuals and with people working for the municipality of Gävle. The work also include a study of different scientific articles, an analysis to decide functions of the resulting concept and market research to determent what would be necessary to the results. For the research, official material from municipality of Gävle is used, as well as scientific articles and interviews. The facts are used to confirm reasons why people should choose to bike over other modes of transport as well as to show that Gävle has potential as a cycling city. The facts that are mentioned in the research are later on used to make different design proposals. Based on the interviews made, three bigger needs are presented as a way to select a design proposal to develop further. The result is presented at the end in the form of an app to smartphones. The appearance and features for the app that has been produced occurred after making a market research where two apps for smartphones were investigated, and also a feature to cyclists who the municipality of Gävle offers via their website to offer a custom wayfinding just for cyclists. The apps that were investigated is called RunKeeper and Google Maps. RunKeeper is a motivational app to increase interest in the exercise. Google Maps is an app that uses GPS to give directions for motorists, cyclists and pedestrians. The market investigation provided the basis for the final app dubbed Cyclum. Cyculm give tips on places to bike to show bike lanes in the city and can offer the cyclist wayfinding between two points that the user specifies. By using Cyclum cyclist can collect statistics about their bicycle use, a way to motivate to bike more.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att ta reda på om pojkar respektive flickor som bedriver aktiva transporter är fysiskt aktiva på annat sätt och vilka faktorer som påverkar val av aktivpendling samt om årstiden och plats i landet har någon avgörande betydelse. - Hur kommer eleverna till skolan? - Vilka faktorer kan förklara aktiv pendling och finns det samband mellan aktiva transporter och årstider?  Metod En kvantitativ enkät användes som metod för att undersöka aktiva transporter och fysisk aktivitet. En anonym enkätundersökning genomfördes med 125 högstadieelever. Urvalet bestod av samtliga elever i årskurs nio i Kalix Kommun, Norrbotten. Resultaten analyserades och bearbetades via korstabeller. Studiens teoretiska utgångspunkter var befintlig forskning om ungas fysiska aktivitet samt pågående forskning om aktiva transporter. Resultat Resultatet visar på att eleverna i årskurs nio i Kalix Kommun bedriver aktiva transporter till en liten del, pojkar 27% under den kalla årstiden och 33% under den varma årstiden. Motsvarande resultat för flickor är 26% under den kalla årstiden och 23% under den varma årstiden. Resultatet visar också att många elever åker buss eller bil till och från skolan. De elever (92 stycken) som uppgett annat färdsätt uppger att de har färdats med något slags fordon (90%). Det verkar som att färdvägens längd och det kalla klimatet i Norrbotten kan vara avgörande faktorer som påverkar valet av aktiva transporter för både pojkar och flickor. Få elever bedriver aktiva transporter till och från skolan jämfört med dem som använder fordon. Enligt korstabellerna är det de flickor och pojkar som bedriver aktiva transporter som också är mer aktiva både inom föreningsidrott och på annat sätt på fritiden. Pojkarna inom denna grupp är också de som är mest aktiva i föreningsidrott eller liknande jämfört med flickor. Det verkar även som att det är dessa pojkar som i större utsträckning än flickorna, kommer upp till miniminivå i tid för daglig fysisk aktivitet . Slutsats Färdvägens längd i glesbygd och det kalla klimatet i Norrbotten kan vara avgörande faktorer som påverkar valet av aktiva transporter och är en trolig orsak till den låga andelen av elever som bedriver aktiva transporter. Flickorna verkar vara mer fysiskt aktiva på fritiden än pojkarna. Det kan ha att göra med att fysisk aktivitet har uppmärksammats under det senaste årtiondet. Pojkar som bedriver aktiva transporter är mer aktiva både i föreningsidrott och på fritiden jämfört med flickor som bedriver aktiva transporter. Denna grupp av pojkar når upp till miniminivån i tid för fysisk aktivitet per dag i större utsträckning än motsvarande grupp flickor.