Syftet med uppsatsen är att först beskriva för läsaren vad ett enkelt bolag är i Sverige och i Frankrike, hur det regleras samt belysa skillnader som finns dem emellan. Tyngdpunken kommer att ligga på en persons rätt att vara bolagsman i ett franskt eller svenskt enkelt bolag samt deras skyldigheter och ansvar gentemot varandra och mot tredje man. Slutligen kommer jag, genom argumentation, jämföra de olika lösningarna i de två rättssystemen för att peka på skillnader och problem.

No description available.

The aim of this study was to investigate preschool teacher’s perceptions about the curriculum goal concerning simple chemical processes. The result was based on narratives received by a qualitative study and semi-structured interviews of six preschool teachers.   The results of the study showed that preschool teachers perceive that they actually are working in a relatively small scale with simple chemical processes and they do not really know what simple chemical processes are, and do not feel very familiar with the subject. Water, dough, mud, paint and baking were the most common activities that were used when working towards the curricular goal. However, it was never explained to the children that it was simple chemical processes they were working with during the activities, neither was it discussed among colleagues because of the uncertainty about the concept. Additionally, the results showed that the preschool teachers saw the science as a totality and not as different concepts (physics, chemistry, engineering and biology). More knowledge, ideas and to discuss about what a simple chemical process is, are considered important conditions for creating interest among preschool teachers which was also an important condition in the work towards the goal. / Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattningar och tankar om läroplansmålet enkla kemiska processer. Studiens resultat baseras på material som samlats in, genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Resultatet av studien visade att förskollärarna uppfattar att de arbetar i relativt liten omfattning med enkla kemiska processer och anledningen till det är att de inte riktigt vet vad enkla kemiska processer är samt att de inte känner sig så förtrogna med ämnet. Vatten, deg/lera, bakning och färg var de vanligaste aktiviteterna som användes när de arbetade mot läroplansmålet. Dock förklarades inte för barnen att det var enkla kemiska processer de arbetade med i aktiviteterna och det var heller inget som diskuterades bland kollegorna på grund av osäkerheten kring begreppet. Resultatet visade också att förskollärarna såg naturvetenskapen som helhet och inte de olika begreppen (fysik, kemi, teknik och biologi). Mer kunskap med tips och idéer och att få diskutera om vad en enkel kemisk process är, ansågs vara viktiga förutsättningar för att skapa intresse hos förskollärarna, som också var en viktig förutsättning i arbetet mot målet.

Samarbetsformen joint venture är inte rättsligt definierat i svensk rätt. Joint venture betraktas dock i allmänhet som enkla bolag. Frågan uppkommer hur resultatfördelning skall ske enligt gällande rätt mellan bolagsmännen inom joint venture som bedrivs i form av enkelt bolag.Enligt 4 kap. 1 § BL kan bolagsmännen genom dispositiv reglering fritt avtala om hur resultatfördelningen mellan dem skall se ut. Avtal kan ingås muntligt, skriftligt eller genom konkludent handlande. Om resultatfördelning inte avtalats gäller att resultatet skall fördelas lika mellan bolagsmännen, detta enligt 4 kap. 1–2 §§ BL som hänvisar till 2 kap. 8 § BL. En fördelning enligt 2 kap. 8 § BL tar således ej hänsyn till bolagsmännens insatser inom ramen för joint venture-samarbetet. Redan i bolagslagens förarbeten återfinns resonemang gällande om det inte vore lämpligare att använda sig av en fördelning efter bolagsmännens respektive insatser, något som diskuterats i doktrin och som behandlats i rättspraxis gällande obehörig fördelning inom handelsbolag och kommanditbolag. I rättspraxis har domstolarna valt att frångå regleringen i 2 kap. 8 § BL om resultatfördelning till förmån för andra fördelningsgrunder såsom efter insats respektive skälighet. Med an-ledning av yttranden i bolagslagens förarbeten, rättspraxis gällande såväl enkla bolag, som handelsbolag och kommanditbolag samt yttranden i doktrin har vi i denna uppsats gjort försök att analysera och besvara huruvida den nuvarande lagregleringen ger förutsebarhet eller om annan fördelningsgrund vore önskvärd och hur den i så fall bör utformas. Vår slutsats är att en fördelningsgrund efter insats vore önskvärd ur rättvisesynpunkt. Vidare anser vi att en resultatfördelning efter insats bättre skulle sammanfoga den civilrättsliga resultatfördelningen med skatterättens och redovisningsrättens regler. I vår analys har vi kommit fram till att förutsebarheten i nuvarande lagstiftning är låg. Med anledning av det nyss sagda efterfrågar vi en utredning huruvida resultatfördelning bör ske enligt befintlig lagstiftning eller efter insats.

Partneravtal är ett växande fenomen i världen, inte enbart i kommersiella sammanhang. Det är en term som har funnits i många år för skilda ändamål och i denna uppsats riktas blicken till partneravtal inom affärsvärlden, som en möjlig associationsform. Partnerskap inleds som en samarbetsform mellan två eller flera företag för att tillsammans uppnå ett gemensamt mål. Det konkreta syftet specificeras i ett partneravtal och utifrån avtalet sker utbyten, såsom kunskap och resurser, mellan parterna i en slags samverkan. I förhållande till andra ”etablerade” samarbetsformer är den främsta skillnaden vid ett partneravtal att sådan avtalsform inte avser att gemensamt bilda ett nytt bolag.    Problem uppstår dock på grund av att det saknas en juridisk definition av partneravtal. Avsaknaden medför att partneravtal ingås med anledning av olika syften, i varierande former och särskilda krav. Saknaden av juridisk definition medför att partneravtal i dagsläget endast utgör ett avtal utan särskild tillhörighet till en associationsform. Utifrån uppsatsens analys har det dock framkommit att enkla bolag är en associationsform som torde motsvara partneravtalets innebörd, främst avseende de bolagsrekvisit som förutsätts i ett enkelt bolag. Sådana rekvisit kan ses i jämförande utsträckning för partneravtal. Eftersom partneravtal inte torde utgöra en egen associationsform enligt lag, kan i praktiken ett samarbete genom partnerskap leda till att ett enkelt bolag bildas. Likt tanken om att enkla bolag är en ”fri” associationsform, är partnerskapet likaså med anledning av att sådan ”bolagsform” saknar lagreglering och därmed förutbestämda krav. Enkla bolag är dock en lagreglerad associationsform men utgör ett bolagsavtal med viss frihet, eftersom lagbestämmelserna inte är lika omfattande som reglerna för andra associationsformer. Det medför att valfrihet föreligger för enkla bolag, för bildandet och genomförandet, av såsom passivt deltagande och ingen registreringsskyldighet. Med andra ord finns inte ett behov av att partneravtalet ska utgöra en egen associationsform, partneravtalet kan istället definieras som ett bolagsavtal för enkla bolag.    En jämförelse mellan partneravtal och enkla bolag är förhållandevis inte enkel. Saknaden av definition för partneravtal, i samband med att det är svårt att finna tillämplig innebörd och bolagsrekvisit för enkla bolag, talar för att en tydligare lagstiftning vore önskvärt. Ett förtydligande av enkla bolagets innebörd och bolagsrekvisit skulle minimera tolkningsmöjligheterna och därmed utforma en allmän accepterad definition. Enkla bolag anses utgöra en sorts slask-bolagsform, ändock är enkla bolag en populär associationsform, därför torde det finnas behov av ytterligare utredning av sådant bolagsavtal. En utredning som kanske skulle kunna upptäcka fler samarbetsformer som faller inom associationsformen, enkla bolag.

<p>Denna studie innefattar mallarnas vara eller inte vara i barnens kreativa bildskapande i en förskola och förskoleklass. Avsikten med denna undersökning var att studera om mallar förekommer ofta i bildskapandet samt mallarnas funktion, dess syfte och om det fanns någon forskning kring detta. Hur påverkar mallar, schabloner och målarblad barnens utveckling i bildskapande? Vi anser att det är av stor vikt att lyfta fram denna undersökning för att bildskapandet har betydelse för barnets fortsatta utveckling. Det är väsentligt att de som arbetar med barn och har barn kan ta del av denna studie av barnens utveckling i ritandet. Vi vuxna bör beakta barnens användande av mallar för att inte hämma deras utveckling i att rita.</p><p> </p><p>Vi har studerat litteratur såsom läroplaner, historiken kring bildskapande, vad forskare säger om mallar, schabloner och målarblad och barns utveckling i bildskapande. Forskare är mycket negativa till mallar/schabloner/målarblad för att det hämmar barnens ritutveckling. Vi har även undersökt vad pedagogen bör tänka på när det gäller bildskapande och till sist lärarnas arbete med bildskapande. Det är viktigt att pedagogen har kunskap i att lära barnen tekniker i att rita utan att vara utbildad bildlärare och hur det kan göras med enkla medel. Som metod har vi valt att observera genom filmning när förskollärare har bildskapande verksamhet tillsammans med barnen samt intervjuat förskollärare. Utifrån syftet och frågeställningarna har vi kommit fram till i studien att förskollärarnas uppfattningar kring bildskapande är lite olika. Mallar, schabloner och målarblad förekommer ofta och syftet med mallar är att barnen får träna klipptekniken. Mallar, schabloner och målarblad ska inte användas i tidiga åldrar för barnen måste lära sig att först och främst rita på egen hand.</p><p> </p>

Rättsläget vad gäller beskattningen av FoU-samarbeten i enkla bolag synes i vissa avseenden vara oklart. Trots detta har inkomstskatterättsliga implikationer av FoU-samarbeten mellan företag inte behandlats i någon större utsträckning i doktrinen. Tyngdpunkten i denna uppsats ligger på den resultatfördelning och de förmögenhetsöverföringar som kan uppstå i samband med FoU-samarbeten och de tänkbara inkomstskatterättsliga effekter som de för med sig. Vid en belysning av dessa transaktioner har vi funnit att det finns ett behov av klargöranden för hur dessa skall behandlas inkomstskatterättsligt. Utifrån vår studie framgår det att samarbetsavtalet får en avgörande betydelse för beskattningen i enkla bolag. Den rådande uppfattningen synes alltså vara att ett bolagsavtal kan ha skatterättslig verkan avseende inkomstfördelningen utan att en äganderättsförändring behöver ske. Det torde dock krävas, som lyfts fram i doktrinen, att fördelningen kan anses vara företagsekonomiskt motiverad och inte endast betingad av skatteskäl. Exakt var denna gräns går är dock inte helt klart. Vad gäller förmögenhetsöverföringar inom ramen för ett samarbete torde det i vissa fall kunna bli aktuellt med uttagsbeskattning. I vår jämförelse med andra former av samverkan har vi funnit att det föreligger skillnader avseende periodiseringen av inkomster och utgifter, vilket innebär att det kan finnas inkomstskatträttsliga incitament till att bedriva FoU-verksamhet i ett enkelt bolag framför andra former av samverkan. / The legal position concerning income taxation of R&amp;D-cooperations in “simple companies” (enkla bolag) seems to be somewhat uncertain. Despite this, income tax effects of R&amp;D-cooperations have been sparsely discussed in the doctrine. The emphasis of this thesis is on the possible income tax effects of the division of income and the possible income tax effects of those transfers of property that may arise in connection with R&amp;Dcooperations. When studying these transactions we have found that there is a need for clarifications on how they shall be treated in the income tax law. On the basis of our thesis it is clear that the cooperation contract is of decisive importance for the taxation of “simple companies”. The current opinion seems to be that a cooperation contract can be of importance for the division of income at the income taxation without the need of a previous transfer of property. Nevertheless it should be required, as put forward in the doctrine, that the division is considered to be economically motivated and not only based on tax evasion purposes. Transfers of property within a cooperation could in some cases conduct withdrawal taxation. In our comparison with other forms of cooperation we have found that there are some differences concerning the point of time of taxation for income and the time for deducting expenses. This means that there could be income tax incentives to run R&amp;D-cooperations in a “simple company” rather than in other forms of cooperation.

Denna studie innefattar mallarnas vara eller inte vara i barnens kreativa bildskapande i en förskola och förskoleklass. Avsikten med denna undersökning var att studera om mallar förekommer ofta i bildskapandet samt mallarnas funktion, dess syfte och om det fanns någon forskning kring detta. Hur påverkar mallar, schabloner och målarblad barnens utveckling i bildskapande? Vi anser att det är av stor vikt att lyfta fram denna undersökning för att bildskapandet har betydelse för barnets fortsatta utveckling. Det är väsentligt att de som arbetar med barn och har barn kan ta del av denna studie av barnens utveckling i ritandet. Vi vuxna bör beakta barnens användande av mallar för att inte hämma deras utveckling i att rita.   Vi har studerat litteratur såsom läroplaner, historiken kring bildskapande, vad forskare säger om mallar, schabloner och målarblad och barns utveckling i bildskapande. Forskare är mycket negativa till mallar/schabloner/målarblad för att det hämmar barnens ritutveckling. Vi har även undersökt vad pedagogen bör tänka på när det gäller bildskapande och till sist lärarnas arbete med bildskapande. Det är viktigt att pedagogen har kunskap i att lära barnen tekniker i att rita utan att vara utbildad bildlärare och hur det kan göras med enkla medel. Som metod har vi valt att observera genom filmning när förskollärare har bildskapande verksamhet tillsammans med barnen samt intervjuat förskollärare. Utifrån syftet och frågeställningarna har vi kommit fram till i studien att förskollärarnas uppfattningar kring bildskapande är lite olika. Mallar, schabloner och målarblad förekommer ofta och syftet med mallar är att barnen får träna klipptekniken. Mallar, schabloner och målarblad ska inte användas i tidiga åldrar för barnen måste lära sig att först och främst rita på egen hand.

<p>Rättsläget vad gäller beskattningen av FoU-samarbeten i enkla bolag synes i vissa avseenden</p><p>vara oklart. Trots detta har inkomstskatterättsliga implikationer av FoU-samarbeten</p><p>mellan företag inte behandlats i någon större utsträckning i doktrinen. Tyngdpunkten i</p><p>denna uppsats ligger på den resultatfördelning och de förmögenhetsöverföringar som kan</p><p>uppstå i samband med FoU-samarbeten och de tänkbara inkomstskatterättsliga effekter</p><p>som de för med sig. Vid en belysning av dessa transaktioner har vi funnit att det finns ett</p><p>behov av klargöranden för hur dessa skall behandlas inkomstskatterättsligt.</p><p>Utifrån vår studie framgår det att samarbetsavtalet får en avgörande betydelse för beskattningen</p><p>i enkla bolag. Den rådande uppfattningen synes alltså vara att ett bolagsavtal kan ha</p><p>skatterättslig verkan avseende inkomstfördelningen utan att en äganderättsförändring behöver</p><p>ske. Det torde dock krävas, som lyfts fram i doktrinen, att fördelningen kan anses</p><p>vara företagsekonomiskt motiverad och inte endast betingad av skatteskäl. Exakt var denna</p><p>gräns går är dock inte helt klart. Vad gäller förmögenhetsöverföringar inom ramen för ett</p><p>samarbete torde det i vissa fall kunna bli aktuellt med uttagsbeskattning.</p><p>I vår jämförelse med andra former av samverkan har vi funnit att det föreligger skillnader</p><p>avseende periodiseringen av inkomster och utgifter, vilket innebär att det kan finnas inkomstskatträttsliga</p><p>incitament till att bedriva FoU-verksamhet i ett enkelt bolag framför</p><p>andra former av samverkan.</p> / <p>The legal position concerning income taxation of R&D-cooperations in “simple companies”</p><p>(enkla bolag) seems to be somewhat uncertain. Despite this, income tax effects of</p><p>R&D-cooperations have been sparsely discussed in the doctrine. The emphasis of this thesis</p><p>is on the possible income tax effects of the division of income and the possible income</p><p>tax effects of those transfers of property that may arise in connection with R&Dcooperations.</p><p>When studying these transactions we have found that there is a need for</p><p>clarifications on how they shall be treated in the income tax law.</p><p>On the basis of our thesis it is clear that the cooperation contract is of decisive importance</p><p>for the taxation of “simple companies”. The current opinion seems to be that a cooperation</p><p>contract can be of importance for the division of income at the income taxation without</p><p>the need of a previous transfer of property. Nevertheless it should be required, as put</p><p>forward in the doctrine, that the division is considered to be economically motivated and</p><p>not only based on tax evasion purposes. Transfers of property within a cooperation could</p><p>in some cases conduct withdrawal taxation.</p><p>In our comparison with other forms of cooperation we have found that there are some differences</p><p>concerning the point of time of taxation for income and the time for deducting</p><p>expenses. This means that there could be income tax incentives to run R&D-cooperations</p><p>in a “simple company” rather than in other forms of cooperation.</p>

I dag har det utvecklats många olika betalmetoder och tekniken har bidragit till att många betalningar nu sker digitalt. Pengar är inte det självklara valet för betalning utan alternativ som bankkort och andra digitala alternativ har utvecklats. De digitala alternativen har också mynnat ut i nya typer av valutor såsom kryptovalutor. Sveriges riksbank undersöker därför om digitaliseringen ska tas ett steg framåt vad gäller Sveriges valuta och har därför startat en utredning angående huruvida det kan vara till fördel för Sverige att skapa en ny digital valuta, en e-krona, som ska fungera som ett komplement till pengar. Obeståndsrättsligt finner vi idag regleringar för pengar samt enkla kontofordringar, men inte vad gäller kryptovalutor. När Kronofogdemyndigheten, utför ett utmätningsbeslut kan de två första egendomslagen behandlas enligt reglerna i utsökningsbalken (1981:774), men det blir mer komplicerat när det kommer till exempelvis kryptovalutor.  Frågeställningen i denna uppsats är hur ett eventuellt införande av en digital e-krona kan påverka utmätningsförfarandet i jämförelse med flera andra betalmetoder. Uppsatsen är skriven på ett sätt som jämför de nuvarande betalmetoderna pengar, enkla kontofordringar och kryptovalutor med ett eventuellt nytt betalsätt. För att kunna jämföra e-kronan med ovan nämnda betalmetoder utförs en grundlig genomgång av Riksbankens rapport vad gäller bakgrunden till initiativet, tänkt funktion och hur Riksbanken vill utforma den nya e-kronan. De moment som lyfts fram och analyseras i uppsatsen vad gäller utmätning är förhållandet till tredje man vid utmätning av lös egendom samt säkerställandet av egendomen.  Slutsatsen lyder att e-kronor som egendom ej kan besittas och ska därmed behandlas enligt 4 kap. 17 § i utsökningsbalken. Utmätningsförfarandet kan likt för enkla kontofordringar, ske genom att Kronofogdemyndigheten delger det berörda institutet, i e-kronors fall Riksbanken, att gäldenärens bankkonto ska utmätas och att alla inkomster och utgifter tillfaller Kronofogdemyndigheten. Likaledes kan säkerställandet liknas vid det med enkla kontofordringar, där Kronofogdemyndigheten meddelar berört institut, som ovan nämnt Riksbanken, ett förbudsmeddelande skriftligen, vilket ska delges Riksbanken enligt 6 kap. 11 § utsökningsförordningen (1981:981). Dock krävs vissa ställningstaganden inom områden såsom transparens, penningtvätt och redovisningsmedel innan Riksbanken kan vidareutveckla e-kronor.